-A A +A

(SANITIZED)UNCLASSIFIED PUBLICATION CONCERNING MILITARY VEHICLES(SANITIZED)

Document Type: 
CREST
Collection: 
General CIA Records
Document Number (FOIA) /ESDN (CREST): 
CIA-RDP83-00415R007100090001-2
Release Decision: 
RIPPUB
Original Classification: 
R
Document Page Count: 
343
Document Creation Date: 
December 22, 2016
Document Release Date: 
May 4, 2012
Sequence Number: 
1
Case Number: 
Publication Date: 
January 12, 1950
Content Type: 
REPORT
File: 
AttachmentSize
PDF icon CIA-RDP83-00415R007100090001-2.pdf31.59 MB
Body: 
Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STAT Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FOLDER BEST COPY Available THROUGHOUT Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STAT Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 RTAT Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 I'iONTAKT med krigsmakte.n Notiser fran hogkvar- teret 38 Militdra realiteter bak- om tolet am en v6st- tysk upprustning. Av kapten G Lindquist 39 Identifiera flygplanen! Losninq till t$vling 6 ....... 44 .......................... . Det ekonomiska laget och budge- Ien. Av chefredaktar Nils Thedin 45 Artilleriets motorfordon. Av kap- ten B E Folcker 50 MO:s ber&ttels till arets riksdag. Av kap- ten Hans E Norcl..trom 52 Att flyga fort.. III Val av vingar. AY byraingem.)r R Magnusson ...... 55 Krutraketen och dess anvancining. Artikel I. Av kapten J Beckman- 59 Forsvarets civila funktioner Av stabsassistent R Danielsson 64 Fran Finlands sista kriq . . . 67 Fr%rn tidskriftsfronten 72 .lillcri ,rh,fur life,[ sir[ l ITT GIVEN AV fill S'VARSSTIRFV Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 NOTISER FRAN HOGKVARTERET Armen Booker. Utkast till Anvisningar for upptra- dando i morker (Anv Morker) har faststallts genom ao 913/1949 att t v forsoksvis tillampas. Any Mar- ker har utsants till myndigheter och truppforband i slutet av nov. Utkast till Pansartruppreglemente del II (Utkast PR II) har faststallts genom ao 951/1949 att tv forsoks- vis tillampas. Reglementet utsan- des efter hand (kapitelvis) till be- rorda myndigheter och forban.d samt tilldelas officerare och under- officerare pa aktiv stat vid pansar- trupperna. Marinen: (Iv rig t. I Mo nr 771 faststalles foreskrifter for utbildningen vid Sjokrigsskolan, del 11, orlogsstation tilldelade varn- pliktiga uttagna for vidareuthildning i specialtjanst (vpl K-spec) och av- sedda for vidareutbildning till vpl officer (motsvarande) (FUS 11) upphaves. I go nr 4359 (TS B 53/49) faststRIles ett Tillaggs- och andringstryck nr 3 till RekrI KA. Trycket omfattar bl a allmAnna sakerhetsregler for handhavandet av eldvapen och kul- sprutor. I TS D 117/49 meddelas bl a att posi- adressen till HArsfjardens orlogs- depa fr o m 19/12 -49 ar Sthlm 20. 1 Mo nr 822 (TS D 118/49) meddelas vissa bestammelser och tider for officerskurs for sjovarnsman 1950. I Mo nr 831 (TS D 120/49) meddelas vissa bestammelser ang inkallelse m m under 1950 till repetitionsov- ning enligt IF ? 176 av f d fast an- stalld personal vid flottan. Nya uniformsbestammelser for flot- tans officerare och underofficerare samt for marinen gemensam perso- nal av motsvarande tjanstegrader och tjAnsteklasser. go nr 4670 (TS B 57/49). Tre under byggnad varande ubAtar skola benamnas Hajen, Salen och Valen. go nr 4547 (TS B 55/49). KONTAKT MED KR]GSMAKTEN Redaktionskommitte: Overste G-F von Rosen, forsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrom, armeledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Man- gArd, flygledningen. Ansvariti utgivare: Chefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Telefon: 67 95 20 (for rikssamtal 67 96 20) Distribution: Forsvarsstabens chefsexp. BestAmmelser om utsandning av tidskriften till militar personal 5.terfinnas i Hogkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prenumeration kan verkstAllas genom insattande av 5 kronor ph postgironummer 313104, Forsvarsstabens kassafoirvaltning nr 104, Stockholm 90. PA insattningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift for Kontakt med krigsmakten. 38 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04 : CIA-RDP83-00415R007100090001-2 MED.KRIGSMAKTEN KONTAKT g ng VI, nr 2, b 19 50 MILIT[~RA REALITETER ba'kom talet om en Fragan om' en eventuell remili- tarisering av Vasttyskland maste :ses 1 mycket vida sammanhang, da ju Vasteuropas och Nordamerikas ' forsvar efter det andra varldskri- get nara sammanknutits, varom Atlantpakten ar det framsta offi- ciella vittnesbordet. Vilken militar, betydelse som Vasttyskland 'kan tillmatas i vast- makternas ogon blir i framsta ruiSnnic t' beroende av vastmakter- nas militara planer i hiindelse av oppen konflikt. Uppbygges deras strategi framst pa ett avgorande genom . strategisk luftkrigforing med atombomber mot fiendens he..mort, vilket vissa militara kret- sar I Forenta' Staterna payrkat, skulle endast > rensningsoperatio- ner? atersta for ytstridskraftern a xrening med ockupation av fien- , #to4itrn, vilket knappast t ~S ~1 t itagra storre ansprak pA lantstridskrafter hos vast. Under 'x 414 na, forballanden torde Viisttyskland ~ sakna storre vasttysk upprustning militart intresse for vastsidan. Grunden for en sadan strategi, som in icke Keller accepterats av ame- rikanska hogsta inilitarledningen, borjar emellertid nu att betankligt vackla, da det efter tillkomsten av den ryska atombomben blir alit osakrare, om amerikanarna av han- syn till risken for vedergiillning overhuvudtaget kunna rakna med att i ett framtida krig utnyttfa sina atombomber for strategisk bomb- ning. VASTEUROPA MASTF FoR- SVARAS Forenta Staternas hogsta organ for strategisk planlaggning - the Joint Chiefs of Staff havdar ocksA att ett krig inom de narmas- te wren kommer att avgoras pA . sanmma satt som det foregaende varldskriget, namligen pa marken aven om strategisk bombning Ur utgora en viktig del av -krigspla- nen. Den amerikanska strategien, vilken viii i fraga om de stora lin-' 39 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 jerna torde sammanfalla med At- lantpaktstaternas, raknar darfor med att Vasteuropa vid ett krigs- utbrott maste forsvaras, sa att det i krigets avgorande skede kan tji- na som has for de lantoperationer i stor Skala, genom vilka fienden skall besegras och hans land ocku- peras. En kustinvasion av den om- fattning, som agde rum i Vast- europa under det andra varldskri- get, arses av amerikanska auktori- teter i ett komrnande.krig mota sa slora svarigheter att den icke bor fiirekomma. Den centrala faktorn i vasts krigsplan utgiir lantstridskrafter- na. I begreppet lantstridskrafter inbegripes i denna framstallning for dessa erforderligt taktiskt flyg. Fragan blir da vilka krav pa lant- stridskrafter ett framtida krig komnier att stalls pa vastsidan och bur detta behov skall kunna till- godoses. Denna fraga har berorts av den kiinde inilitarskriftstalla- ren Miksche i en artikel i Military Review. Under foregaende krig organiserade Foreuta staterna 97 divisioner enligi Miksche och det brittiska samv5ldet 68, alltsa sam- nranlagt 165 anglosaxiska divisio- ner. Detta iir ju ej sarskilt impone- rande siffror med hansyn till des- sa makters storlek men beror friimst pa att endast en ringa del av den vita befolkningen i dessa Hinder kan frigoras fran rustnings- industrien och all storsta delen av Samvaldets invanare pa grund av etnografiska ski l icke kunna tagas i ansprak for militartjanst. Orn det i ett kommande krig blir nodvan- digt att fordela dessa 165 divisio- ner over atminstone tre huvud- krigssk'adeplatser -- Europa, Mel- lersta Ostern och Fjarran Ostern --- skulle endast 50-60 divisioner kunna anslas till fiirsvaret av den europeiska kontinenten. Detta 5r enligt Miksches uppfattning en all- deles otillr5cklig styrka for forsva- ret av Europa, vilket atminstone skulle krava 120-150 divisioner. En offensiv strategi gentemot Sov- jetunionen, skriver han, vilken for- fogar over inindre an 300 divisio- ner ar utsiktslos. Tyskarna forsOk- te med 240 divisioner och hejdades vid Stalingrad. Vastrnakternas per- sonalbehov kan endast tillgodoses av Vasteuropa, sore av detta skal iir av avgorande?betydelse for vast- sidan. VAD SOM KRAVS FOR FtfR- SVAR AV VASTEUROPA Tiro de tidigare framfiirda syn- punkterna riktiga, skulle ett ge- nomforande av v5sts strategiska planer krava dell att i Vasteuropa redan i fredstid befunno sig till- riickliga lantstridskrafter for all siikra omradets forsvar i h5ndelse av anfall, dels att Vasteuropas per- sonella tillgangar under ett krig skulle kunna utnyttjas for uppsat- tandet av (let antal divisioner, som skulle fordras for att vasts sam- manlagda styrka skulle medge, att ett avgorande kunde sokas pa mar- ken i krigets slutskede. Den for forsvaret av Vasteuropa ornedelbart insatsberedda styrkan maste sta i ett rimligt forhallande till motsvarande krafter l)u iistsi- dan. De nuvarande omkring 15 di- visionerna i Viisteur-opa har ansetts Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ARTILLERIETS RADIOBIL .Radiobil 25 W ar beteckningen pd delta motorfordon. Se uidare artikeln pd sida 50. av vasts militara ledare i forsta hand born okas till atminstone ett 50-tal for att kunna erbjuda ett mi- nimum av trygghet. Hur man tankt att detta skulle ske, framgick av uttalanden i sambaed med det ame- rikanska vapenhjalpprogrammet. Mojligheten att pa den europeiska kontinenten standigt halla sa stora amnerikanska och brittiska strids- krafter, att de gemensamt med de f1fitaliga kontinentala divisionerna skulle kunna fdrsvara Vasteuropa, forkastades bl a av ekonomiska och psykologiska skal. I stallet horde de vasteuropeiska staterna sjalva satta upp de nodvandiga lantstridskrafterna,. vilket dock en- dast kunde ske med materiellt bi- stand av Forenta SStaterna. Genom att man raknade med att Frank- rike ensamt horde kunna bidraga med ett 40-tal divisioner, ansags det ligga .. inom mojligheternas grans for Vastunionen att prestera det for Vasteuropas sakerhet erfor- derli.ga minimiantalet divisioner. Uppsattandet av denna styrka skul- le dock to atskilliga Or. BEHOVS VASTTYSIMANDS HJALP? Den andra fragan - hur vast- makterna skulle kunna utnyttja 41. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Far Ni dubbla ex? Den som erhaller dubbla ex av KmK uppmanas att meddela saken till Kontakt med krigs- makten, Stockholm 90. Det 'air darvid nodvandigt att foljande uppgifter angel: for- och efter- namn, vpl-nummer, truppregi- streringsmyndighet samt avsan- darns till forsandelserna. Vasteuropas personella resurser for alt kunna organisers de for se- gern erforderliga lantstridskraf- terna - erbjuder vastsidan betyd- ligi starre huvudbry. Pa grund av fredsbestiirnmelserna kommer har- vid Italian knappast ifraga och Spanien kan kanske erbjuda vast- makterna en halt' miljon soldater men delta ar pa langt nar icke till- rackligt. Det Sr endast Vasttysk- land, som har de erforderligaman- skapstillgangarna. Dar finnes utan tvekan (let nranskliga materialet till en stor och effektiv arme, men dess utnyttjande stoter pa stora politiska och militara sv'arigheter. Den viistunionsstyrka p55 unge- far 50 divisioner, som i fredstid forutsattes bli Vasteuropas saker- hetsbesattning, kan knappast med framgang vantas bli i stand att uppta ett avvarjande forsvar langre osterut an Rhenlinjen. Detta med- for den nackdelen, forutom att Ruhrindustrin utlamnas till fien- den, att den vasttyska manskaps- reservoaren kommer att befinna sig Oster om huvudforsvarslinjen och foljaktligen icke kan utnyttjas under krigets lope for organise- randet av de for elt krigsavgoran- de erforderlign ytterligare divisio- nerna. Hur den tyska personella krigspotentialen redan i fredstid skall kunna inlemmas i den vast- europeiska forsvarsgemenskapen waste darfor for vastsidans mili- tara ledare for narvarande fram- trada som eit av de centrala proble- men i deras rnilit5rpolitiska over- vaganden. Man kan darfor vara overtygad alt denna fraga livligt diskuterats pa vastsidan, liven urn detta energiskt fornekas. I samband med Petersbergsover- enskommelsen i slutet av novem- ber 1949 och de militiira overlagg- ningarna i Paris vid samma tid- punkt mellan Atlantpaktstaterna offentliggjordes i pressen diverse rykten om att frAgan om en tysk upprustning hade behandlats. Ungefar vid samma lid upptogs problemet till diskussion i sadana ansvarsmedvetna tidningar soul Herald-Tribune i New York, Le Monde i Paris och The Economist i London under frarnhfillande av att denna fraga icke langre kunde skjutas undan. De fran vastmakts- hall harrorande dementierna gavo ett foga fortroendegivande intryck. General Bradley yttrade salunda till pressen, att FOrenta Staterna var mot en. upprustning av Tysk- land >>for tillfallet> . FrAgan torde ernellertid annn icke vara rnogen far ett politiskt avgorande. Genom pressdiskussio- nerna har dock uppmarksamheten riktats pa problemet ooh sa sma- ningom kan opinionen beraknas bli forberedd for ett. positivt stall- 42 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 TERRANGP E RSONBILEN Den svenskbgggda terrdngpersonbilen m./43 ingdr i artilleriets fordonspark, behandlad pd sida 50. ningstagande. En sadan forutsagel- se kan va.gas med hansyn till att fruktan for det ryska hotet for narvarande ar storre an for det tyska. AvgOrandet i remilitarise- ringsfrAgan torde av rent praktis- ka skal icke heller hasta alltfor mycket. Att vastmakterna skulle medge tyskarna attateruppbygga sin rustningsindustri maste anses uteslutet. Skall Vasttyskland Ater- upprustas mAste det darfor ske med amerikanska vapen. Atminsto- ne tvA fir anses det droja innan amerikansk krigsmateriel skulle kunna stallas till forfogande for tyska' forband, da utrustningen av Rrysselmakterna och ovriga Atlant- paktsmedlemmar maste gA i for- hand och kommer att to i ansprAk hela vasts vapenproduktion under de narmastearen. INVANDNINGAR MOT UPP- RUSTNINGEN Sarskilt pa vasteuropeiskt hall fruktar man aft en remilitarisering av Vasttyskland skall ge den nya tyska staten mojlighet till en sjaly- standig politisk hallning, att gora ett val mellan Ost och vast. Ett samgaende med Sovjetunionen an- ses i sa fall kunna erbjuda tyskar- na betydligt stbrre ekonomiska och politiska fordelar an samarbe- tet med vastmakterna: bl a obe- gransade marknader i Oster, ett. enat Tyskland och omradena Oster Oder-Neisse-gransen. Forutsatt- ningen for en tysk upprustning Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 n,a borde icke faa kommendera storre. forband an division och hogste chefen borde vara en ame- rikan, da tyskarna knappast kunde vantas vilja strida under en euro- maste darfor vara eft med Vast- europa intimt samarbetande Tysk- land. A andra sidan framhalles att ett upprustat Tyskland kan komma att dorninera den vasteuropeiska gemenskapen och bli tillrackligt starkt for att bli Europas herre. ] 'ORMEN FoRR EN EVEN- TUELL UPPRUSTNING Livligt har diskuterats vilken form en tysk upprustning 15mpli- gen horde ges for att kunna hallas under betryggande vastmaktskon- ?troll och forhindra ett aterupp- yackande av den tyska militari s- men.. I allmanhet liar forordats att den tyska militara insatsen icke skulle taga formen av en sarskild grm6 pa' nationell grundval utan aft de ~ tyska styrkorna i stallet skulle inordnas i ett vasteuropeiskt forsvarssystem, vars politik be- stamdes av ett europeiskt forsvars- rAd, som arbetade i nara anslut- nine till Forenta Staterna. Tyskar- pe: Ijenhiliera llygplanen! Losning till pristav- ling nr 6 1. B 17, Sverige. 2. Jak-15, Ryssland. 3. Hawker Tempest II, England. 4. Pe-8, (f d TB-7), Ryssland. 5. J 22, Sverige. 6. Me 262, Ryssland. Nedanstaende forvaxlingar fore-? kommo (nr forvaxlades med) 2. Jak-9, Ryssland. a. J 22, Sverige. 4. Tu-70, Ryssland, B 29 Super- fortress, P 2 V Neptune, USA. 5. Fury, England. 6. Electric Canberra, England. Pristagare blevo: korpral 22 Svensson, 6. komp, P 4, Skovde, flygsoldat 1151-21-49 Skoglundh, avd VII, F 21, Lulea och fanrik Folke Pettersson, Sofiebergsgatan 8, Goteborg. Nasta identifieringstavling in- flyter i nr 3. hansyn till den allmanna opinio- nen och den begransade krigsma- terieltillg'angen torde dock ett vast- tyskt deltagande i forsvaret ax Vasteuropa icke vara aktuellt fair narvarande men val inom de nar- maste wren. En fortsatt osttysk upp- rustning kan dock hastigt medfora en radikal:t forandrad installning till denna fraga och framtvinga ett snabbt uppsattande av atmins- tone en begransad tysk arme. G LINDQUI cT Granskningen av fragan om en vasttysk remilitarisering , leder till ..den slutsatsen, alt utnyttjandet air do tyska personella tillgangarna fOrv-astmakterna utgor en fra.ga av yttersta 'vikt och att detta problem med all " sannolikhet for narvaran- foremal for allvarliga le ,gores till ivetvtganden inom deras hogsta ltilit~ara och politiska kretsar. Av Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04 CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Det economiska laget och budgeten Under de senaste aren liar den ekonomiska diskussionen i hog grad kretsat kring var bristande ekonomiska, balans och inflations- hotet. Det har som bekant varit brist pa jamvikt i flera avseenden ;nom f Qlkhushallet. Exporten har inte pa langa vagar rackt till for att betala den starkt okade importen, vi fick 1947 ett im,portoverskott pa i runt tal 2 mil- jarder kronor, och 1948 ett im- portoverskott pa i runt tal 1 mil- jard. Dessa valdiga importoverskott kupde naturligtvis tiara i mindre utstrackning betalas med >>de osyn- liga inkpmsterna>> fran i forsta hand fraktfarten. Foljaktligen maste vara reserver av guld och valutor tas i ansprak, och dessa krympte samman med orovackande fart. Dollarreserven var` vid Arsskiftet 1947/48 nere i 3 miljoner kronor - en kort t.d hade vi rentav en >negativ> dollarreserv. Under fjolaret lyckades man om- sider vanda pa strommen. Med hjalp av en ganska hardhant stat- lig kontroll pressades var import ned till ett varde som lag ungefar 15 procent under foregaende ars medan exportvardet steg med unge- far 5 procent. Detta innebar att exportens volym i fjol oversteg 1938 ars siffra, medan importens volym understeg forkrigssiffran. Det betyder ocksa att vi redan un- der fjolaret uppnadde den export- okning som vi siktat pa till 1952/53 enligt den s. k. fyraarsplanen. UTRIKESHANDIELNS ? oVER- SKOTT> 1949 Tack vare denna utveckling gay utrikeshandeln i fjol > overskott>, 1 den meningen att de totala export- inkomsterna inklusive inkomsterna Fran fraktfart in. m. oversteg im- portens kostnader. Vi liar enligt de preliminara siffrorna fatt ett over- skott i bytesbalansen pa ungefar 360 miljoner kronor mot under- skott Aret forut pa ungefar 470 miljoner kronor. Darmed liar ocksh vara resurser av guld och utlandska valutor Ater borjat vaxa: medan de i mitten av aret uppgick till 587 miljoner kronor hade de den 30/11 vuxit till drygt miljarden (till,.en del sammanhanger den kraftiga okningen med devalveringen vilken okat hardvalutornas varde i sven- ska kronor; vane dollar var tidi- gare yard 3: 60 kr. och ar nu yard 5: 18 kr). Denna utveckling mom utrikes- handeln skulle i och for sig verka i riktning mot ett okat inflations- .Saknar Ni ndgot nummer av KmK ? Enstaka 16nummer av' tidskriften kunna i och for kompletterint, erhallas i viss utstrackning genom bestallning till Forsvarsstabens pressavdelning. Restupplagorna aro dock synnerligen begransade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 tryck: vi skickar ut mer varor an tidigare och importerar mindre varfor nettoresultatet blir en mins- kad varutillgAng. Att vi trots detta efterstravat just denna utveckling beror givetvis pA, att det i langden m?rste rAda balans mellan export och import. Vi liar tidigare levt over vAra tillg$ngar genom att to i ansprAk bopsamlade valutareser- ver; nu liar det varit nodvandigt att Ater bygga upp dessa reserver, for att vi darigenorn skall kunna nA fram till storrehandelspolitisk ro- relsefrihet och en friare handel. importkontroll, soin vi garna skulle vilja bli av med sA fort som moj- ligt. For att vi skall fa en fri han- del och en naturlig balans i vAra relationer tired Forenta staterna kriivs antingen en mycket bety- dande svensk exportokning dit - vilket torde hora till onskedrom- marnas varld - eller en fri utbyt- barhet mellan olika valutor, sA att exempelvis pund, intjAnade genom exportoverskott till England, skulle kunna vaxlas mot dollars. Aven detta ter sig nu sour en avlagsen hagring. DE MORKA INSLAGEN I BILDEN Den utveckling som har antytts Ar sAlunda gladiande. Men den liar ocksA sina morka inslag. Detta gal- ler sarskilt vAra irandelsforbindel- ser med Forenta staterna, varifrAn vi liar behov att importera en rad livsviktiga varor. Fore kriget gick ungefar 10 procent av vAr export till Forenta staterna, i fjol mindre An .5 procent. SA Lange vi hade en betydande dollarreserv kostade vi pA oss en inycket stor import frAn Amerika. Om vi for jamforbarhe- tens skull nojer oss med siffrorna for de tie forsta kvartalen varje Ar, uppgick importer frAn Forenta sta- terna under denna period 1947 till 1.210 miljoner kronor, 1948 till 588 och 1949 till 303 miljoner kronor. Och av fjolArets import darifrAn betalades ungefar halften med Marshallmedel. Balansen i vAr han- del rued Forenta staterna Ar alltsa ett resultat dels av den amerikanska europahjalpen, som ar en kortvarig foreteelse, dels av en ytterst hard INFLATIONSHOTET HAR SKJUTITS UNDAN OcksA i vAr inre ekonomi har vi uppnAtt ett slags balans. Detta hade man riiknat med i forhandskalky- lerna. Men balansen har uppnAtts pA betydligt gynnsammare villkor an man nAgonsin vAgat hoppas. Man hade sAlunda riiknat med att varutillgAngen under 1949 till foljd av forAndringar i produktion, import och export - skulle minska med 200 miljoner kronor och att den totala efterfrAgan i samhailet skulle minska med samma .belopp. Vi skulle alltsa Ira fatt Ara At svAngremmen;> ett stveke. Darvid hade man forutsett en total pro- duktionsokning pA 400 miljoner kronor, en siffra som pA vissa hAll ansAgs optimistisk intill ansvars- loshet. I sjOlva verket forbattrades produktionsresultatet med inte inindre an 900 miljoner; kronor! Darfor Lunde vi ocksA t llAta oss en ytterligare importrninskning och en storre exportokning an man raknat med, utan att detta med- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ARTILLERITRAKTOR M/40 Ett av artilleriets halvbandfordon, som ndrrnare avhandlas i artikeln pa sida 50. forde nagra negativa konsekvenser for levnadsstandarden. I sjalva ver- ket torde den totala efterfragan ha okat med ett hundratal miljoner i stallet for att minska med det dubbla beloppet. De siffror som finns tillgangliga tyder i sjalva ver- ket pa att, som Konjunkturinstitu- tet framhaller, det inte finns nagra direkt patagliga tendenser till in- flationistiska spdnningar i var samhallsekonomi just nu. Infla- tionshotet har, atminstone for till- fallet, skjutits undan. Detta ar bl. a. resultatet av en kraftig produk- tionsokning, en okning av det fri- villiga sparandet, en stabilisering av inkomsterna, och - en foljd av den statliga politiken, som bl. a. innebar att kopkraft dras in genom att staten tar in mer i skatt an den forbrukar i lopande utgifter pa driftbudgeten och att investering- arna (t e byggnadsverksamheten) halls tillbaka genom regleringsat- giirder. Av det sistnamnda framgar med all tydlighet att det annu inte ar, fraga om nagon naturlig balans i Or ekonomi. Den maste 1 stallet alltjamt beskrivas som en balans under tvang. Vi har kommit ett stycke pa viig mot en fri samhalls- ekonomisk balans, men vi har annu inte natt dit. 272 MILJ t1KNING PA DRIFTSBUDGETEN Det Ur detta som Or bakgrunden till det budgetforslag som fram- lagts i fir och som vi nu helt kort skall berora. Annu en gang Or det fraga om en rekordbudget: utgif- terna pPa driftbudgeten har uppta- 47 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 41 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 gits till 4 667 miljoner kronor, vil- ket innebar en okning jamfort med innevarande budgetar med 272 miljoner kronor, och inkomsterna bar beraknats till 5 139 miljoner kronor (okning 65 miljoner). Na, vi har vant oss vid jattebelopp -- fern rniijarder nu vacker betyd- ligt mindre uppmarksamhet an en miljard gjorde 1937, nar statsutgif- terna for forsta gangen oversteg den siffran., De storsta utgifterna visar belt naturligt socialdeparte- mentet med 1 147 miljoner och pa andra plats kornmer forsvarsde- partementet med 839 miljoner. Nagon analys --- ens i mycket grova drag - av budgetforslagets olika inkornst- och utgiftsposter ar icke ui6jlig i detta sammanhang. Daremot bor nagot sagas om den allm.inna ekonomiska inneborden av budgeten. Sasorn frarngar av de ovan an- forda siffrorna skulle det foreligga ett overskott pa driftsbudgeten pa sammanlagt 472 miljoner kronor. Detta h5rr6r sig belt och hallet fran de s k extra konsumtionsskatterna som riksdagen beslutade i fjol for aft uppna en ovcrbalansering av budgeten och darigenom >>dra in kopkraft? i syfte aft motverka in- flationstrycket. Dessa skatter var av tillfallig art, de skulle icke fa anvandas till att finansiera lopande statsutgifter och de skulle avskaf- fas sa snart inflationsfaran kunde anses avvarjd. Nu torde det, enligt berakning- arna, lute langre finnas nagot kop- kraftoverskott, och foljaktligen borde sarntliga dessa skatter kunna avskaffas. Finansministerrl har eurellerlid endast anselt sig bora fbresla ett slopande av pappers- accisen - som givit ca 50 miljo- ner kronor - fr o m nasta bud- geters ingang. Han framhaller vi- dare aft den extra bensinskatten skall avskaffas snarast mojligt, utan aft dock vAga forutskicka en Ater- gang till den gamla skattesatsen 18 fire per liter. Tidpunkten kan emel- lerlid inte faststallas nu; den blir enligt forslaget beroende av vart valutalage och av bensinkonsum- tionen efter ransoneringens av- veckling. FORTSATT F$RBATTRING OCH NYA RISKER I)e intiikter som de extra kon- sumtionsskatterna ger skall delvis anvandas for att finansiera den subventionering sorn riksdagen be- slutade i hostas. Devalveringen skulle medf6ra okade importkost- nader och for aft motverka en pris- stegring -- som skulle ha onrojlig- gjort en fortsatt inkomststabilise- ring - beslot man att genorn stat- liga subventioner sanka priserna pa vissa viktiga varor. Hur mycket dessa subventionerr kostar Or annu ovisst, men man torde kunna utga fran att de kornmer att sluka en icke ringa del av budgetoverskottet. Detta Or en illustration sa god som nagon till det forhallandet, att vi annu irate atervunnit ekonomisk balsa. Mycket skulle i detta sanunan- hang vara aft tillagga; sdrskilt kunde det vary av intresse att na- got berora utsikterna for 1950. Vi M. ernellertid har noja oss med konstaterandet att dessa forefaller Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Terrangvagn 'or artilleries gynnsamma. Vi kan rakna med en fortsatt produktionsokning, en av- sevard utvidgning av byggnads- verksamheten, en stegrad export bl a pa Amerika och en okad im- port. Ar 1950 kommer, om rote alla tecken slAr fel, all fora oss annu en bit narmare den naturliga balansen. Det betyder inte att vi kommer at ur farozonen. Tvartom torde vi fA ytterst besvarliga problem att brot- tas med, nar de Lange uppskjutna onskemAlen om inkomstforbatt- ringar kommer.att omsattas i krav, a.lldeles sarskilt om forhandsloftet om en sear avveckling av subven- tionerna skall infrias ungefar sam- tidigt. Vissa loneokningar (for statstjanarna) Or redan beslutade, och det Or tankbart att de kom- mande forhandlingarna - om pris- sAttningen pa jordbruksprodukter resulterar i utfastelser om inkomst- och eventuellt prisstegringar. Ris- ken for en kapplopning mellan priser och loner kommer alltjamt att finnan. S,vArigheter kommer ocksA att uppstA, om det blir vi- kande konjunkturer i andra Lander, sars.kilt i Amerika. De bekymren hor framtiden till -- men riskerna mAste beaktas nar man vill bedoma dagens ekono- miska situation och mot bakgrun- den darav den nyligen framlagda budgeten. Det mAste emellertid till slut annu en gang betonas, att de senaste Arens anstrangningar i av- scvard grad forbattrat vArt ekono- miska lage. Vi star trots alit pA en ekonomiskt tryggare grund nu an for ett par Ar sedan. 49 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Artilleriets motorfordon Vid det hastanspanda artilleriet inga motorfordon mycket spar- samt. Det ror sig om ett antal stan- dardbilar i divisionsstaber och trossar. Vid det motoriserade artilleriet a andra sidan ar fordonsparken omfattande som in ocksa namnet For artilleriet aro signalforbin- delserna av utslagsgivande bety- delse. Trad- och radioutrustningen Or rikligt tilltagen. I pansardivi.siio- nerna inga bl a radioterrangbilar (jamfor tidigare nummer av KmK) under det att ovrigt artilleri i regel far noja sig med radiobilar i stan- dardutforande. Radiobil 25 W Or en standard- personbil av svensk tillverkning med en 25 W radioapparat inbyggd och vissa specialarrangemang vid- tagna sasom radioavstorning av Terrangbil m/42 M. motorn, infastning av antenn i ta- ket m m. For stallningsrekognoscering m m ar'artilleristerna i stort behov av terranggaende rekognoscerings- fordon. I forbanden inga darfor eft antal terrangpersonbilar. Terrangpersonbil m/43 Or liksom ovan namnda fordon av svensk tillverkning. Det Or samma vagn.- typ som i ett tidigare nummer av KmK presenterats rangbil m/43. Huvudintresset nar det galler ar- tilleriets motorfordon knytes emel- lertid till dragfordonen for pja- serna. For de 10,5 cm haubitsar som in.. ga i pansarbrigaderna anvandas artilleritraktorer som dragare. Artilleritraktorn Or ett halvband-? fordon med mycket stor framkom-? lighet. Arttraktor m/40 fir en tysk. konstruktion (Demag) och artilleri- traktor m/43 (bild pa omslaget) dens svensktillverkade motsvarig- het. Traktorernas dragformaga Or om- kring 5 ton och deras max-hastig- het pa landsvag 65 km/tim. Pa traktorerna finnes plats for viss handammunition och for servi- serna. Vid det motoriserade fordelnings- artilleriet eller som det kanske nu ratteligen bor kallas brigadartille riet ingA i regel terrangbilar som dragfordon. Terrangbil m/42 M (Magirus) Or ett tysktillverkat terrangfordon som genom sitt robusta utforande vun- 50 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nit stor uppskattning. Dess drag- formaga Ur 3 ton och pa flaket kan forutom servisen medforas omkring 2 ton ammunition. For karartilleriet med sina tyngre pjaser - 10,5 cm kanoner och 15 cm haubitsar - erfordras an starkare dragfordon. Harfor ut- iiyttjas i regel s k terrangdragbilar. Terrangdragbil m/40 ar av svensk konstruktion. Dess dragfor- maga Ur 5,5 ton och dess hastighet pa vag 55 km/Lim. Terrangdragbilen m/42 ar ocksa konstruerad inom landet.'Dragfor- magan ar 8,5 ton och hastigheten pa?vag 50 km/tim. Genom den in- dividuella fjadringen pa alla hju- len, vilka ocksa samtliga aro dri- vande, Ur vagnen smidig i terrang- en trots sitt klumpiga utseende. Pa saval terrangdragbil m/40 som m/42 kan forutom foraren med- folja 10 man. Bilder aven pa sidorna 37, 41, 43, 47 och 49. KONTAKT med krigsmakten har' till uppgift att bidra till on god kontakt mellan krigs- makten och de stora befils- grupper, sour icke sta i aktiv tjinst, samt mellan krigsmak- tens olika personalkategorier och samhillet. Denna uppgift vill den fylla dels genom att ge en fortlopande orientering om utvecklingen pit dot mill- tira omridet, dels genom att limna - sitrskilt den aktiva personalen - upplysning om samhallsfragor och utrikespoli- tiska forhallanden. Vid sidan av andra killor b8r den pfi, si Witt kunna bidda underlag for muntlig orlentering av truppen. ri l Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 MO:s berliffelse fill Arels riksdag I Kontakt med Krigsmaktens februarinummer 1947 forekom nagra reflexioner i anslutning till militicombudsmannens for Ar 1946 avgivna iirnbetsberattelse. Sedan dess har ytterligare tvA sAdana arnbetsberattelser publicerats och sasonr sing foregangare tillfort sarskilt l.rigsmaktens personal rnanga Mr less verksamhet varde- fulla synpunkter. Den ambetsbe- rattelse for Ar 1949, som avgivits till innevarande Ars riksdag, star icke tillbaka for sina foretradare ens i fraga om omfAnget. Med sina 479 sidor torde den tvartom vara den hittills innehAllsrikaste Ar- gAngen och for att finna en nAgor- lunda jiimbordig medtavlare far man gA tillbaka iinda till Ar 1918, da iimbetsberattelsens sidantal uppgick till 446. 113 SIDOR OM ?GOTf.ANDS- AFFARENu Emellertid skulle det vara for- hastat att av den foreliggande am- betsheriittelsens blotta yttre om- fAng draga slutsatser i sAdana av- seenden som t e att forhallandena room krigsinakten kan antagas ha under ar 1949 i hogre grad An ti- digare pAkallat MO:s undersok- ningar eller ingripanden. Fastener utvisar err jamforelse med ambets- berattelserna for 1947 (217 s) och 1948 (258 s) att antalet av de aren- den, sore 1949 foranlett Atal eller diirmed jamforliga Atgarder, utgor 16 och ar lagre an motsvarande siffra for saviil 1947 som 1948. Av dessa 16 arenden utgores f o endast tre av sAdana, vari disciplinstraff Alagts militar befattningshavare, darav i ett fall disciplinbot. NA- got fall med strangare straff an disciplinstraff eller dagsboter fo- rekommer ails icke. TvA av de namnda befattningshavarna var underbefal, som tjanstgjorde pa kryssaren Gotland under den mangomskrivna vinterexpeditio- nen 1948- 1949, och vilka darvid utan laga ratt i nAgra fall Glade varnpliktiga extra vakttjanstgoring. Straffet blev nu arrest i 8 resp 4 dagar. - Redogorelsen for detta arende tillsammans med vad Arets arnbetsberattelse i iivrigt innehal- icr angAende forhallandena pa krys- saren Gotland under den namnda fyramanadersresan till frammande farvatten stracker sig over 113 si- dor av ambetsberattelsen och av- handlar i skilda avsnitt ej blott de siirskilda fragor, som i detta sam- nianhang dragits under MO:s prov- ning, utan jiimval i eit sarskilt av- snitt synpunkter pa forhnllandet i allmanhet mellan krigsmaktens olika befalskate? osier. UTFORLIGA REDOGOREL- SER AVEN I OVRIGT Vidare upptager (ten del av be- riittelsen, vari redogores for bl a f6ranledda Atal, foljande fall dar- vid vederborande befattningshava- re Adbmts bestraffning i form av dagsboter: 1) oforstand I saraband med verkstallande av disciplinstraff, Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Amerikansk "flygande tun.n a" Det nga svenska jalctplanet liar som bekant pd grund av silt ej alltfor este tiska yttre dopts till > flugande tunnan>. Vdr bild visar en amerikansk ny- konstruktion med till synes samma rdtt till smeknamnet. Det Or USA-floltans D-558-2 SJcgrocket, som varit uppe i en hastighet av 1150 Icm/tim pd 8 000 m hojd under en provflygning utanfor Los Angeles, Typen Or forsedd med bade rea. och raketmotorer. Vingarna Oro bakdt- och ndgot neddtriktade. som alagts befattningshavaren i (raga (13 s), 2) otillatet begagnande a befatt- ningshavarens bil av Kronan till- horiga bildack ni m (29 s), 3) vardsloshet och forsuminel- se vid hehandling av varnpliktigs sjukdom (37 s), 4) missfirmelse av underordnad krigsman (4 s), 5) forsummelse, som foranlett oriktigt frikallande av varnpliktig (20 s). Dessa fern fall liar avdomts med tillampning av lag, som galldc fore den 1 januari 1949. Darjamte forekommer i den nu ifragavarande delen av berattelsen, lorutom ett annu icke avgjort aren- de pa 24 sidor rorande b1 a redo- visning av forskottsmedel, nagra fall vari endast antingen medde- lats erinran fran MO eller ock for- anletts tillrattavisning. Varning liar salunda meddelats en fartygs- intendent, som latit vissa massar komma i atnjutande av ingredien- ser;, som icke ingatt i skeppspor- tionen (19 s). Del forekommer emellertid ocksa ej sa fa fall dar efter atal vid domstol vederboran- de befattningshavare frikants fran ansvar. M 0 REDOVISAR DAGSPOS- TENARENDET Ett annat avsnitt av ambetsbe- rattelsen vilket tagit relativt stort utrymme i ansprak och - i likhet med redogorelsen for forhallande- na pa kryssaren Gotland upptagits bland sadana a 229 sidor redovisa- de rarenden, som icke foranlett atal eller darmed jamforlig atgard, Or 53 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 'MO:s redogorelse for sin provning 'av fragan ?om inskrankning .i rat- ten att A vissa militara fritidsloka- 1er f 'amlAgga tryckta skrifter?. b-enna fraga,, som nu av MO upp- tagits till behandling ph framstall- nug , av utgivaren av tidningen tagsposten, bar guilt den av OB den 20 juli 1944 utfardade hogkvar- tersorden med forbud att i av krigsmakten tillhandahallna all- manna lokaler lagga fram vissa yt- terlighetstidningar. MO godtager i sin' ambetsberattelse OB:s stitnd- punk?tstagande i frAga om bi a namnda tidning och finner fram- stalluingen icke foranleda Wagon MO: s Atgard. Ytteriigare ett avsnitt av ambetsbe- rattelsen visar forar 1949 en ok- riing i forhallande till de narmast ?foregaende Aren, namligen den del, som avhandlar av MO till riksdagen avgivna yttrande.n, varibland mar- kes ett sAdant avseende fragan om upphorande av MO: s kontroll over forsvarets ekonomiska forvaltning. Vidare innebAller detta avsnitt MO:$ yttrande over framfort f6r- slag om t}pprattande av ett samiat $akregister -till ambetsber.iittelser- na. Fran militar sida skulle en sa- dan publikation sakerligen vara `valkommeu och bliva till synnerli- gen stor nytta. NVA' LAGSTIFTNINGEN AV- SPEGLAS Slutligen bqr anmarkas, att tota- la antalet av MO:s arenden under ar 1949 uppgAr till icke mindre an 9Q9, varav?deck 150 aro balansera- ,de frail Ar 1948. Antalet nytillkom- na arendeti under aret d v s .759 utvisar en markant okning i for- hallande till de tvA narmast fore- gAaende Aren. Den ojamforligt storsta delen av denna okning fal- ler pa den grupp av arenden, som upptagits under beteckningen >>Orenden uppkomna under inspek- tioner eller eljest vid militieom- budsmannen Aliggande gransk- ning>>. Denna grupp omfattar icke mindre an 624 av de namnda 759 arendena och gruppens storlek torde kunna tillskrivas bl a att vid MO:s inspektioner under Ar 1949 sarskild uppmarksamhet agnats den militara rattsvArden och spe- ciellt den praktiska tillampningen av den nya militarlagstiftningen under dess forsta verksamhetsAar. BERATTELSEN VAL YARD ATT STUDERA Icke minst den del av ambets- herattelsen som avhandlar de nya formerna for den disciplinara be- straffningsratten och tillrattavis- ningsratten torde vara av intresse sarskilt for dent som aga befogen- bet att utova sadan ratt. Over huvud taget yore det nog Onskvart, att ambetsberattelsens innehAll i sa stor utstrackning'som mojligt gjordes bekant for den per- sonal, som narmast berores av de frAgor, vilka avhandlas i de olika ' arendena. Mojlighet hartill torde foreligga t e genom att lAta lamp- liga referenter inom forbandet ta- ga del av de exemplar av ambets- berattelsen vilka for narvarande till ett antal av tvA distribueras till regementschefer och motsvarande chefer samt till vissa skolor in fl. WANS E NORDSTR iM Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04 CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ATT FLYGA FORT Utformning och berakning av vingar for hoghastighetsflygplan bar tvA huvudsakliga sidor. Aero- dynamisk formgivning ar den ena och den rent konstruktiva, h'allfast- hetsbetonade berakningen den andra. 1 foreliggande artikel redo- gores for hur aerodynamikern och hallfasthetsteknikern vill ha sin vinge utformad for att flygplanet skall kunna flyga med hoga hastig- heter. FIl FORMADE VINGAR Det konventionella 'propeller- drivna flygplanet har raka vingar med olika utseende. Man skiljer ph elliptiska, rektangulara och trapets-? formade vingar. Dessa vingtyper ha olika egenskaper som passa glika flygplan. Av konstruktiva hansyn Ur det fordelaktigt med raka vingar, darfor att hallfasthetsbe.- rakningen blir enkel och att till- verkningen blir relativt billig. Fig 1 visar nagra olika allmant fore- konmm.ande,vingtyper. Kompressibilitetens (samman- tryckbarheten hos luften) okade inflytande vid hastigheter nara ljudets gor att storre omsorg m'ste iggas pa vingkonstruktionen. Varje fygplan har ett visst kritiskt 44a-.ta1 iliachs tal = v/a, dar v far overs rid`as om flygforaren vill vara saker,pA att l a_ flygplanet or- .denlligt i sin hand. Orsaken till III. 'Val av vingar detta ar att stromningen kring vingen framkallar kompressions- Fig 1. Olika typer av raka vingar. a) rektangular, b) trapetsformad med shed baklcant c) >, > u framkant d) >> e) elliptisk och bakkant Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fig 2. Pilformad vinge. stotar, (tryckvagor), som upptrada .'alit mer markerat, ju mer den kri- tiska hastigheten overskrides. I samband med detta blir flygplanets stabilitet (jamvikt) osaker och flygplanet ofta omanovrerbart. For att. avhjalpa dessa > svagheter? har man under de senaste aren borjat Fig 3. Pilformens befydelse (M=1.5). Ovre bihien vicar olika sfromningsfor- hdllanden pd vingen, vilket bor und- oikas. , anvanda pilformade vingar (se fig 2). Dessa ha visat sig Aga god sta- bilitet vid hoga hastigheter och ha dessutom hogre kritiskt Mach-tal, vilket salunda innebar att den grans, vid vilken flygplanet blir manoverodugligt ligger vid en hogre hastighet. Om blott drivkraf- ten pa,flygplanet racker till, kan man alltsa flyga fortare. Den for- namsta fordelen med den pilfor- made vingen Ur att den har lagre motstand an den raka vingen, ett faktum som medger storre hastig- het for en given motorstyrka an vad fallet Ur med ett flygplan med raka vingar. De pilformade vingarna medfor en hel del problem vid hallfast- hetsberakningen. En vinge bestar i allmanhet av en framre och en bakre balk pa vilka hela vingske- lettet i form av yttre skal, stringers (langsgaende forstyvningar) och styvprofiler, fir uppbyggda. Pa en rak vinge har man ofta genoin flyg- kroppen gaende balkar. Pilformen omojliggor delta, vilket for med sig ett infastningsproblem, som kan vary svart att losa. Med de hoga krav pa sakerhet, som stallas pa ett modernt flygplan och med kravet pa minsta mojliga vikt for ogonen, fordrar vingkonstruktionen bade teoretiska berakningar och praktiska prov av hog klass. Om- fattande vindtunnelprov ger hall- fasthetsteknikern underlag for be- rakning av de pakanningar vingen utsattes for. I allmanhet omfattar dessutom konstruktionen av en ny flygplantyp aven byggandet av Hera prototyper, av vilka en pa marken utsattes for en sadan provbelast- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ning att den brytes sunder bade vad vinge och flygkropp betraffar. Harigenom kunna salunda de teore- tiska berakningarna verifieras. PILVINKELN Ju fortare ett flygplan flyger desto storre pilform maste vingen ha for alt ligga innanfor den tryck- vag, sour utgar fran nosen (se fig 3). For en hastighet av en och en halt' ganger ljudets maste pilvin- keln vara storre an 45 grader och for dubbla Ijudhastigheten fordras en pilform avmer an 60 grader. DELTAFORMADE VINGAR For att uppna hogsta mojliga has- tigheter fordras minsta mojliga motstand. En vinges utstrackning i hojd, djup och sidled har olika inverkan pa det skadliga motstan det hos ett flygplan. Sidoforhallan- det, som ar spannvidden (fran vingspets till vingspets) i kvadrat dividerad med vingytan, minskar detta motstand cla dens varde min- skar. Visserligen okar da det in- ducerade motstandet (se foreg ar- tikel), men eftersom ett flygplan med deltavinge ar avsett for hoga hastigheter, kompenseras detta av Fig 5. Hogt landningsstdll och hog anfallsvinkel vid llittning fran marken for delta-vingat flygplan (Canaair 7002). Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 att inducerade motstandet sjunker kraftigt med okad fart. Kravet pa stark pilform och litet sidoforhal- lande uppfylles hos den triangulara s k deltavingen (efter grekiska bokstaven delta, som tecknas som en triangel). Deltavingen (se fig 4) lip strangt taget ett specialfall av pilvinge. Framkantsvinkeln ar i allmanhet storre an 45?, beroende pa,vilken fart, som avses, medan bakkanten Ur rak. Ges bakkanten pilform i likhet med framkanten har deltavingen fatt karaktar av rent pilformad vinge. Delta-formen medger sidoforhallande av stor- leksordningen 3 och mindre, vilket ar onskvart m h t stabiliteten. Lyftkraftskoefficienten, ett matt pa en vinges mojlighet att alstra tillracklig lyftkraft vid olika has- tigheter, ar inte sarsk:ilt hog for den triangulara vingen vid anfalls- vinklar. Maximala anvandbara lyft- kraftskoefficienter erhAlles vid ab- normt hoga- anfallsvinklar, vilket medfor extremt hoga landnings- stall (se fig 5). Den maximala lyft- kraftskoefficienten blir ands aldrig sarskilt hog. Detta maste kompen- seras med hog hastighet, vilket bl a medfor lAnga start- och landnings- banor. Den lAnga startstrackan kan avkortas med startraketer. Delta-vingen har mycket tunn profil. Mojligheter att bygga in tankar och landningsstall i ving- arna ar darfor minimala. For hall- fasthetsteknikerna blir beraknings- arbetet foljaktligen enklare an vad fallet Or for flygplan med vingar, dar dessas utrymme utnyttjas for tankar och landningsstall. Even- Kahelhilar . Specialfordon av alla de slag ingd i en nutida arme. Icke minst signaltrup- perna ha en rad olika bilar for vilt skilda lurdamdl. Bilden visar kabelbilar i brittiska armen - som synes tunga fordon. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 `Hrutraketen och less anv~ndning ningen (kanon, raketstall el dyl), d v s ha h6q.maxhastighet och stor skotividd, vidare att den heist i vane skott skail traffa malet, d v s ha, liten spridning, samt att den skall ge god verkan i malet, d v s ha stor, nyttig last. Av en projektil kraves som regel att den skall kunna verka pa stort avstand fran utskjutningsanord- I. Tekniska data - iamfdrelser - luitvkrnsraketer H6G MAXHASTIGHET -I- STOR SHOTTVIDD = LANG Star skottvicld kraver stor driv- laddliing av krut med hogt kalori- tal, varur storsta mojliga effekt skull togas. 'Drivladdningen forva- ras och,forbrinner i en, forbran- ningskammare. Denna ger 'raketen stgfrre cisidyikt, ju storre laddningen och , deapas? forbranningstryck ar. P4, grund av att raketens kaliber ;B4de-deltavingein och den pilfor- made vfngen med stark pilforni kunna goras egenstabila.`Stabilisa- ton blir s'alunda onodig, vilket in- ving- tudllt kunna pde triangulara o'r?y st} roe m ccrva nea en 4avsevard vinst ur mot- s#n7npunkt ng qv flygkrop- Lyra kommer att inne- p,G utfQrande av luft- iotor. Rake ten - egentligen, krutra- keten - ar en projektil, driven framat av en kraft, som erhdlles fran en raketmotor med krut som drivmedel, samt utan styr- nings- men med stabiliserings- organ. I denna artikel lamnas ndgra sammanfattande synpunkter, ag- nade alt belysa krutraketens spe- ciella lamplighet som flygplan- vapen saint dess mindre goda egenskaper som markvapen. I en senare artikel redo gores for krutraketens utnyttjande vid sjo- och kuststrid, inom vilka omrd- den krutraketen som markvapen likval med fordel har eller kan tdnkas bli anvand. med hansyn till luftinotstandet waste begransas, foljer att hog max- I~asfighet och stor skottvidd med nodvandighet krava en ling raket. En viss grans for krutraketens langd, vikt, maxhastighet och skott- vidd uppnas harigenom av prak tiska skal snabbt. For krutraketen some markvapen bor langc en ic! to garna' overstiga 2-2,5 m och vik- ten icke 40-50 kq. Utan revolutio- nerande forl`iattringar pa raketTCru- tens omrade kommer maxhastig- heten att stanna vid 600-700 m/s och skottvidden som regel icke att overstiga 10 000 -m. Krutraketens spridning ar helt 59, Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 avhangig av motorns forbrannings- mekanisin och raketens stabilise- ring i banan. Det fir en allman upp- fattning att raketens storsta nack- del ligger i dess stora spridning. Nagra jiimforande siffror skola he- lysa detta. En artilleriprojektil far en viss utgangsriktnang vid gang i ett eld- ror,,varefter den stabiliseras i luft- banan i regel genom den gyro- skopseffekt, som dens mycket snabba rotation kring langdaxeln ger. Ett Mr en sadau projektil van- ligt matt pa spridningen i langdled 5r 0,5----1 % av avstandet. Sprid- ningen i sida ar avsevart mindre, 0,3-10/00. En rakets drivkraft verkar till skilinad mot artilleriprojektilens som regel aven sedan raketen lam- nat raketstallets styrskena. I de en- staka fall da forbranningen ar av- slutad i raketstallet, erhalles sprid- ningsviirden, som aro av ungefar samma storleksordning som for ar- tilleriprojektilen. Som regel undvi- kes dock sadan forbranning, da en dylik kort brinntid ger ett hogt ar- betstryck i forbranningskammaren och darigenom stor dodvikt at ra- keten. I normala fall kommer darfor ra- keten att lamna raketstallet med re- lativi lag hastighet, men fortfarande driven framAt av en kraft. Under brinntiden i luftbanan uppsta av- vikningar fran utgAngsriktningen genom raketstallets rf relser, rake- tens oundvikliga pendlingar,mindre tillverkningsfel i dysan m m. Ge- nom den verkande drivkraften komma dylika avvikningar att for- storas, och resultatet av dessa for varfe raket saval till langd som rikt- ning oregelbundna brinnstrackor kan avlasas i spridningsbilden, framst darigenom att denna andrat form. Artilleriprojektilens Lang- strackta ellips-rektangel bar blivit krutraketens cirkel-kvadrat. Sprid- ningsanledningarna aro for raketen desamma i langd som i sida och ungefar lika stora. STABILISERING MED ROTA- TION SVARLOST - FENOR DET VANLIGA For spridningsminskande stabili- sering kan emellertid iiven krutra- keten utnyttja snabh rotation. Langdspridningen for nedannamnd 11,3 cm rotationsstyrd amerikansk artilleriraket (M/16) uppges salun- da till 3-4 % och sidspridningen till 2-3 %. Svenska f6rs6ksskjut- ningar ha givit varden som under- stiga dessa. Emellertid uppstaller den snabba rotationen - ett flertal svarl6sta, rent konstruktiva pro- blem och medger icke alt raketens langd oveiskrider ett visst viirde, som for artilleriprojektiler allmant anses vara 5-6 kaliber. Stabilisering av Tanga raketer ut- fores darfor t v med fenor. Fe- norna strava, om raketen snedstal- les i forhallande till rorelse- (= ut- gangs-)riktningcn, att Merfora ra- keten till denna. Fiir att (let Ater- forande momentet skall bli av till- racklig storlek fordras stor hastig- het pa raketen i forhallande till luften. Emellertid ar denna stabili- seringsmetod samre an den snabba rotationen. For nedannamnd 11,3 cm fenstyrd amerikansk artilleri- raket (M/8) uppgives salunda sid- r;n Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 avstand, sorn uppgar till blott 10- 80 %.av,, for rnarlistrid aktuella vOr- den me otsvaraz~de mipsknlug av de .absoluta spridningsvardena, tstar less overlagsenhct an, rrteta:. spridningen till 3,5-5 %. Svenska. forsok ha givit varden avsevart. overstigande dessa. Teoretiskt sy- nes mojlighet att forbattra dessa spridningsvarden foreligga, om ra- keten gives en svag rotation. Denna skulle minska spridningen genom att en avvikning at ena hAllet efter ett halvt vary omedelbart skulle sA Ott saga upphavas av en avvikning. At motsatta hallet. En praktisk los- ning AterstAr att finna. Namnda spridningsvarden Oro, i varje, fall for fenstyrda raketer, battre for >>flygplan>>-raketen an ~mark>>-dito p g a den storre has- 'tighet relativt luften, storre aterfo- rande moment, som flygplanet ger. En styrskena av en 15ngd, tillrack- Jig att ge motsvarande >>utgAngs>>- hastighet, skulle med flera jiotal m overstiga det praktiskt mojliga for ett markraket-stall. Hari ligger ?flygplan>>-raketens fundamentala 4 Overiagsenhet over sin markbundne kusin. Kommer sA,iiartill, att flyg- planet sins an,fall anvanderskjut- NGr, FENSTYRD,RAKET GI$ STOIEL NYTTIG. LAST b) p.M., p.6ng- 1?ddn,ng . roI p.6~g Indd,mg M Rakethupud saint perifer, resp central sprdngladdning markraketen. I ovriga fall mAste korta rotationsstyrda projektiler ut- nyttjas. Konstruktoren har likval mojligheter att Oven av sAdana ra- keter uttaga stor effekt i malet. Det Willer endast att sA inpassa sprang- laddningen, Ott storsta mojliga del av raketmotorn, det annars doda godset, kan utnyttjas i form av splitter. Det Or darfor, som sprang- laddningen drages bakAt i motorn frAn huvudet, antingen i form av en stAng i motorns mitt, central sprang- laddning, eller en cylinder, runt >Arbetsrnarknadsori- erntering och yrkesvrigledning for -varnplikliga> . Genom go 2595 (TLB 258, TSB 66, Fo A 21/1949) har Kungl Maj :t paa forslag av chefen for for- svarsstaben faststallt bestammelser for denna verksamhet. Bestammel- serna dterfinnes, i > Meddelandc fran socialdetaljen>> (MSoc) A 15- 17/1949 och Or i huvudsak ut pit att all varnpliktig personal tre ma- nader fore utryckning Fran forsta heterna gjorde emellertid krutrake.. ten mycket snart olamplig. For det Svenska kust- och sjo-- forsvaret Or luftvarnsraketen dar. for i huvudsak utan intresse. I syn-? nerhet i ett litet land utan stormak-- ternas mojligheter till sparreldsfor.. faranden med enorma massinsatser maste (let enskilda vapnet aga de Basta kvalifikationer, sarskilt i vad. avser ]crigsmaterielanskaffning i. fredstid. Mojligheterna att fran raketstall, vilka i forsta hand avses for andra raketer, aven utskjutna luftvarns- raketer kunna emellertid beaktas. Harigenom kan en icke ovasentlig forstarkning till det ordinarie luft- varnet erh'l]as. tjanstgoring skall erhalla kanne- dom om det aktuella arbetsmark- nadslaget pa deras yrkesomrade och fa tillfallc till yrkesviigledning, platsformedling, upplysningar om mojligheter till fortbildning, stipen- dier eller andra framkomstmojlig- heter i det yrke de redan har. 21 000 HAR I AR FATT ORIENTERING Under verksamhetsaret 1948/ 1949 bar mer an 21 000 varnplik- tiga vid armen erhallit arbets- marknadsorientering. Av dessa liar over 1 400 erhallit speciell yr- kesvagledning. Att behovet av arbetsmarknads- orientering och yrkesvagledning Or annu storre an vad som framgar av dessa siffror visar en room ar- betsmarknadsstyrelsen piigaende re- presentativ undersokning om yr- kesval; , arbetstrivsel in m bland varnpliktiga inskrivna 1948. Av varnpliktiga med folkskoleunder- byggnad har 25 % forklarat, att de eeter militartjanstgoringen amnar aterga till Shia gamla yrken men onskar skaffa Sig battre platser. Cirka 3.2 % av de varnpliktiga on- skar overga fran det yrke de bade fore inryckningen, till nagot annat -yrke eller Or ovissa om vilket yrke do skall iigna Sig At. En viss form av arbetsmarknads- orientering liar alit sedan bered- skapsaren lamnats av arbetsmark- nadsstyrelsen och bade sin upp- rinnelse i de da ofta uppkomman- de bristsituationerna room olika 64 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Yrkesv/gledaren och den vdrnpliktige. arbetsomraden. Det gallde pa su satt att genom vadjan till arbetsta- garna fa dem att soka sig dit dar brist pa arbetskraft forelAg. Upp- giften kanske i viss man kvarstar men huvudvikten torde nu vara att lamna upplysning om speciellt den- na del av samhallets sociala funk- tion och stimulera till fortsatt yr- kesutbildning saint underlatta Ater- g'angen till den civila arbetsmark- naden. Arbetsmarknadsorienteringen och yrkesvagledningen for varnpliktiga bar icke alltid effektivt kunnat ge- nomforas bl a beroende av, att be- stammelser och anvisningar icke voro utfardade. Med anledning harav anordnades av chefen for ar- men i borjan av ar 1949 viss for- soksverksamhet vid Skovde garni- son. Med stud av erfarenheterna av fraan bla denna fOrsOksverk- sainhet uppgjorde chefen for for- svarsstaben i samr'ad mcd arbets- marknadsstyrelsen forslag till be- stammelser. I ovan namnd go fast- stailde Kungl Maj:t att arbetsmark- nadsorientering och yrkesvagled- ning skulle aga rum samt gav che- fen for forsvarsstaben i uppdrag att i samrad med arbetsmarknads- styrelsen utfarda anvisningar for verksamheteiis bedrivande. SAMARBETE MED CIVILA ORGAN Arbetet bedrives i intimt samar- bete med forsvarsstabens socialde- talj och arhetsmarknadsstyrelsen, speciellt dA dess yrkesvaglednings- byra. Lansarbetsnamndernas yr- kesvagledningstjansternan utfor den direkta yrkesvagledningen och fAr for detta andamal, efter den varn- plilctiges medgivande, taga del av Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 "AIRBORNE' T ORKSHOP" Att oversdtta den engelska beteclcningen med t e flg > luftburen vedefly, later into riktigt bra. Fordonen pa bilden dro emellertid estden. I de rna forbanden inga ndmligen bl a reparationsavdelningar, bstaende av tre jeepar med tillhorande sldpvagn for verktyg och reservdelar. bans inskrivningsprov. Personal- vardsassistenten, eller den for- bandschef utser att handba denna uppgift, lamnar pa tjanstetid och om mojligt kompanivis'en kortfat- tad orientering om arbetsformed- lingens arbetssatt och det aktuella laget pa arbetsmarknaden inom for de varnpliktiga aktuella arbetsom- raden, insamlar uppgifter fran den personal, som pa eft eller annat satt (platsformedling, yrkesvagled- uing m m) onskar taga arbetsfor- medlingens tjanster i ansprak. Ma- terialet overlamnas sedan till yr- kesvagledaren, som pa for den varnpliktige tjanstefri tid lamnar yrkesvagledning, tar emot anma- lan om Plats form edling, lamnar upplysningar om stipendier min som kan ha framkommit behov av. Fran arbetsmarknadsstyrelsen ut- sindes till assistenterna kontinuer- aiga redogorelser for laget pa ar- betsmarknaden. Verksamhetenar ett led is samhal- lets servicetjanst for sina n edlem- mar. Genom dessa bestammelser bar skapats forutsattningar for att inom den tid som Or angiven for undervisningen i medborgarkun- .skap ge vardefull social upplysning. R DANIELSSON Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fran Finlands sista krig Det Ur en given sak att den krigshistoriska forskningen inom -ett lands forsvarsvasende bor in- riktas pa handelser och forhallan- den aven under senaste tiders krig. Fordran pa detta skarpes, i den man tiden synes lOpa in i en pe- riod av upprepade och ofta ater- kommande Oppna konflikter mel- lan nationerna. For de stater, soin formatt halla sig nagorlunda. frig. fran de egentliga krigshandelserna, Okas kravet pa att med till buds staende medel fOlja krigsarens stra- tegiska och taktiska, psykologiska och tekniska utvecklingsgang;.?, Finlands vinterkrig utlOste myc- ket snart en omfattande litteratur av for krigsforskningen stundom betydande varde. Det senast till- komna bidraget, general Harald Ohquists stora bok, har fatt sitt omnamnande i nr 9/1949 av denna tidskrift. Helt sakert kunna manga for oss vardefulla slutsatser dragas av detta arbete. Det kan dock fin- nas ski l alt varna mot ett alltfor kritiklost utnyttjande av Ohquists bok i den aktuella debatten om va- ra svenska forsvarsgrenars. inbor- des betydelse. Svarare har, emellertid varit att fa fram.erfarenheter Iran det andra finsk-ryska kriget. Nu ar emeller- tid trollkretsen bruten. Redan vid arsskiftet 1948/49 forelag pa finska den inom Krigshistoriska byran vid finska F6rsvarsmaktens hu- vudstab utarbetade redogorelsen Forevarsstabens krigshistoris- ka avdelning ldmnar i vidsiden- de artikel en recension och deirtill i viss mdrr en koncentre- rad redogorelse for ndgra sar- skilt intressanta avsnitt av ny- nikommen finlandsk krigs'litte-- ralur. De behandlade bockerna dro: Fero Kuussaari - Vilho Niiteinaa, Fintands krig 1941- 1945; saint Jarl Gallen, Tre ba- tal joner. for Finlands krig 1941-1945. FOr- fattarna, overste Kuussaari och fil mag Niitemaa, ha haft tillgang till Krigsarkivets och Krigshistoriska byrans material och lyckats astad- komma en sakligt vederhaftig re- dogorelse for det operativa och taktiska skeendets yttre drag. Det Or dock tydligt, att forfattarna ic- ke funnit sig ha frihet att - kan- ske av olika anledningar - utlam- na alit till offentligheten. Det kan darfbr into undgas, att den kritiske lasaren maste illustrera margina- len med ett och annat fragetecken. Vidare halsar man med tillfreds- stallelse tillkomsten av ett nytt. ar- bete av den finlandske krigshisto- rikern'.,Tari Gallen, . tidigare kand bl a sqm f6rfattare av krigsskild- ringen. ?>Tipnde regementet?_ Iran Vinterkrigets dagar. ?Tre bataljo- ner> avser att hugfasta minuet av delta 10. regementes arvtagare, 13. infanteriregem.entet. Boken omspan- ner framforallt sjalva slutskedet av 67 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FOR PANSARREPARA TIONRR Pans artruppernas reparations tjdnst bor givelvis kunna folja de stridande forbanden sd ndra son inojligt. For delta andamdl ha brifterna eft sdrskill bandpansarfordon, utrustat bode for att reparera och bkrga. operationerna pa Karelska naset sommaren 1944 och kompletterar, framst betraffande omstandighe- terna kring den ryska storoffensi- ven, mycket viii den bild av ban- delseforloppet .i stort, som man kan fa fram med ledning av det forutnaninda arbetet. DEN RYSKA JUNIOFFEN- SIVEN PA NASET 1944 Det var den 9. juni 1944 sorn ryssarna igangsatte sin jute belt ovantade? storoffensiv pa Naset. Overraskande for finnarna var daremot det oerhorda materiel- uppbad och overhuvud den vald- samrna kraft, som denna gang kannetecknade det ryska anfallet. Redan efter do dagar stodo ryssar- na framfor Viborg, som den 20. juni pa eftermiddagen foil i angri- parens Bander. Viborgs fall innebar ur finsk synpunkt kanske framst ett mora- liskt och psykologiskt nederlag. Men aven taktiskt-operativt sett var del en motgang av odesdiger rackvidd. Darmed var namligen en brasch slagen i den s k VKT- linjen, den sista forberedda finska forsvarsstallningen och motsvarig- heten till Vinterkrigets T-linje. Den finska ledningen torde ha fruktat, 68 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 att ryssarna ofordrojligen skulle soka fullfolja den taktiska fram- BehOver Ni ett gangen till ett operativt genom- brott. Sa skedde dock icke - man eget exemplar? far rentav det intrycket, att det narmast war prestigeskal, som for- Officerare och underofficerare matt ryssarna att rikta forsta sto pb aktiv stat eller i arvodesbe- ten just mot Viborg. I varje fall fattriing tjanstgorande ha av vande de sig nu norrut mot den sparsamhetsskal i princip bero- vats sina tidigare personliga ex egentliga VKT-linjen. Under nagra av tidskriften. dagar tycktes de liksom Minna sig for pa olika delay av fronten. Snarl Det firms dock mojlighet for nog bleu det dock klart, att det var de sarskilt intresserade att er- nog redan under Vinterkriget haf- halla egna, personliga ex. Jam- tigt omstridda sjopasset soder Tali likt Hogkv:fs# avd PF nr 45: 10 - det avsnitt mellan Vuoksen och den 12/8 1948 kunna namligen for ifragavarande befattningshavare Viborg, som bast lampade sig genom panSaroperationer i storre skala, en enkel anmalan till ve- som hade utvalts till genombryt- derborande forbandschel erhalla nln s unkt. Den 25. ettna ex. g p juni pa mor- gonen sattes anfallet in, efter en brytningen vid Tali dock icke att ;kort men orkanartad stormeld. betyda det slutliga sammanbrottet , Finnarna hade icke varit belt for forsvaret pa Naset. Handelsen oforberedda. Chefen for 18. divi- blev icke en gang borjan till slutet. sionen; vilken bar det narmaste Daremot blev den inledningen till ansvaret for Tali-avsnittets forsvar, (let krigshistoriskt mycket intres- hade icke forsummat att vidtaga santa och ur praktisk militar stu- nodiga matt och steg. Icke mindre diesynpunkt ytterst larorika > mot- an fem bataljoner hade i kraftsam- tislaget vid Tali>>, - ett finskt for- lingsriktningen grupperats. bakom sok att i elfte timmen franrycka varandra pa en bredd av tva km de dittills oavbrutet segrande rys- - ett for finska forhallanden ena- sarna initiativet. Mende massivt forsvar. Det skul- le dock liven har visa sig, att inas- VERITABEL uHAXSABBAT? san som sadan har foga att betyda, FOR IR 13 OCH 17. DIV om eldkraft saknas, och i all syn- Gallen sjaly innehade vid denna nerhet om truppens stridsmoral tid en befattning motsvarande re- icke liingre ar forstklassig. Pa gementsstabschef vid IR 13. Han na?indre an en tinime hade aven befann sig alltsa pa en relativt liken Oenombrutits. central utsiktspunkt och hade av rots att VI-T-linjens forsvarare alit att doma, goda och val utnytt- sAlunda hade misslyckats med att jade mojligheier att bilda sig en satta en >>sparr>> for fiendens fort- personlig uppfattning saval om vad satta framtrangande, kom genom- som tilldrog, sig vid regementets 69 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 olika underavdelningar som i na- gon man jamval om de storre ope- rativa sammanhangen. D& laget pa Karelska naset i juni 1944 borjade bli kritiskt, och hog- kvarteret sag sig om efter nya enhe- ter att satta in pa Naset, folio dess blickar nastan omedelbart pa 17. divisionen, vilken vid denna tid lag sasom armekarsreserv pa Aunus-naset. Darefter foljde han- delserna slag i slag. Vid samma tid, som ryssarna beredde sig att storma Viborg, intraffade 17. divi- sionen pA Niiset. Med forsta tran- sportomgAngen anlande ett. av dess infanteriregementen, det svensk- sprakiga IR 13. Nappeligen hade regementets personal gjort sig nagra illusioner om vad som vantade dem under de forestaende striderna pa Naset. Men fa voro nog de, som verkligen hade formatt satta sig in i vilken veritabel hiixsabbat, som forestod. SA gott som omedelbart kastades regementet in i stridslinjen. I sam- manlagt tva dygn forunnades det darvid (less tre bataljoner att ver- ka som enhet mom regementets ram. Darefter skildes deras vagar. Regementsstahen och I. bataljonen rakade hamna pa eti relativt lugnt avsnitt och kommo nagorlunda helskinnade undan. Men II. och III. bataljonerna gingo, var for sig, fruktansvarda oden till motes. Da de omsider, efter do dagars nastan oavbruten stridsverksamhet, Ater- forenades med regementet, bade de, som Gallen framhaller, ivarit med om de hArdaste strider, som over huvud utkampades pa Naset~. Stridsstyrkan hade for regemen- tet i dess helhet reducerats med en tredjedel, och de bada hardast atgangna bataljonerna bade forio- rat nara halften av sin styrka. INDIREKT KRITIK MOT PLANLAGGNINGEN Det sager sig niistan sjalvt, att det ar de egentliga stridsskild- ringarna, som kvantitativt domine- ra i * Tre bataljornerb, och att de inflatade xoperativax utblickarna upptaga ett relalivt underordnat utrymme. Ur rent krigshistorisk synpunkt kan dock ifragasattas, om det icke iinda ar just Gallens bidrag till klarlaggande av de xslagtaktiska. sammanhangen, soma ger bans arbele doss storsta vOrde. Vad som i nagon man fram- skynmtar oven i Kuussaaris och Nii- temaas framstallning, att planliigg- ningen av Tali-slaget skedde Ire- vande och osakert., att medlen icke stodo i proportion till de uppstall- da malen, att utforaudet delvis blev improviscrat och over h6van forcerat, med kraftspliitring till tid och rum som logisk foljd ---- alit detta framtrader i Galtens skildring med fi rstarkt relief. An- markningsvart nog hillier han det oaktat dock f6re, att upplaggning- en pa (let hela taget var ~gi(nska lovande?, och att iinnu den 27. ju- ni utsikterna >.att snora till in- buktningen och gora en nmoiti? tedde sig tamligen ljusa. Vad som fattades, anmiirke:r emellertid Gal- len, - och detta tilliigg ar clock riitt vasentligt, -- Nvar friska och anfallsdugliga trapper oclm i iiunu hogre grad kanske saruverkan met- Ian flyg, artilleri, pansar och den Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 sinula infanteri, sour holl infor stridens pafrestningar.> De sista orden lata ana, att icke alla solda- ter och alla truppforband >hollo>, och Gallens bok ger aven belagg for att sa icke var fallet. SKILLNAD I ANDA MELLAN 1939-40 OCH 1944 Overhuvud taget ar det nog obe-? stridligt, att andan och stridsmo-? ralen inom finska amen somma?? ren 1944 icke pa langt nar var densamma, som under vinterkri-- get. Men den moraliska kvalitets-? forsamring, som kan ha intratt fran 1940 till 1944, saknade icke sina bestamda orsaker. Det ars:? langa stallningskriget med dess forslappande handelseloshet, en- ?formiga bevakningstjanst och foga militarbetonade arbetstjanst hade sjalvfallet icke kunnat undga att. avsatta djupa spar i soldaternas och truppforbandens disciplinara >>attityd> och allmanna stridsdug-? lighet. Dartill kom, att just som- maren 1944 det militarpolitiska la- get i stort mAste ha utgjort en sar- deles tacksam jordman for upp- komsten av defaitistiska stamning- ar. Slutligen ma i detta samman- hang understrykas, vad Gallen sjaly framhaller, att >det moderna materielslaget medfor manskliga reaktioner, som icke aro sa latta att klassificera, och som atminsto- ne till en tid kunna forlama viljan hos-den baste. Vad betraffar IR 13 och dens un- deravdelningar - for att till sist aterknyta till den Gallenska skild- ringens egentliga foremal -, synas dessa, trots de. skakande upplevel- FEL ADRESS? 11 Till forsvarsstaben inkomma ofta anmitlningar om felaktig adress. Enar tidskriften utsandes genom vederbbrande truppregistrerings- myndighets fdrsorg, kan rattelse ske blott efter anmalan dit. Vid CVB truppregistrerade skola dock gSra anmalan till resp krigsplace- rande myndighet och all flygvapnets personal till flygstabens chefsexp. ser de maste genomga, ph det hela taget hallit val stand mot de psy- kiska pafrestningarna. I all syn- nerhet galler detta H. bataljonen, >tigrarna fran Tali, som den bru- kade kallas - >>pa skamt men med en underton av respekt>. Under avvarjningsstriderna vid Tali var denna bataljon >den enda av alla de i striden deltagande trupperna, sorn icke vek en tum, utan bildade liksom en klippa i den fram och tillbaka boljande kampen>. Utta- landet Or av speciellt intresse ur rikssvensk synpunkt, satillvida som Svenska frivilligkompaniet under lojtnant Hard of Segerstads befal under hela Tali-skedet kam- pade sida vid sida med II. batal- jonens kompanier. Overhuvud tor- de Gallen vara den forste, som i litteraturen berort det svenska fri- villigforbandets militara insats. Han gor det i ordalag, som icke lamna rum for minsta tvivel om, att atminstone dessa svenska sol- dater sasom krigsman val kunde mata sig med sina finl.andska stamfrander. Och det Or forvisso ett hogt betyg. 71 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN Illlllllilllllllllllll (IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIilllll Illilllll 111 IIIIIIilllllllllllllllllllllllllllll INDUSTRIA Kungsholmstorg 1, Sihlm. 12 nr/dr, 15:- kr/dr, loser 1:50 kr. A'r 1: Forsvarets dilemma. Ledande artikcl mot bakgrunden av uttalanden i den engelska tidskriften Economist. LA REVUE MARITIME2, Paris. .Sept/49: La Torpille aux combat de Surigao. ?Bataille de LeSte.? Torpedanfallen. Jiimfi relse mellan torped- och artilleriinsatserna. Resultat. 01:1/49: Technique du sous-marin pendant la derniere guerre. MARINE CORPS GAZETTE:, Kansas, USA. 1)ec149: The invincible asset. Krigsmannaandan i forhallande till fysiken ar i krig sour 3: 1. (Napoleon). MILITAR ORIENTERING1, Oslo. .\r 20: Sjestridskrafterne i den 2. verdenskrig. 1. Sjostrategiska huvudmal for de olika landerna. Ni 21: Sjestridskrafterne i den 2. verdenskrig. 2. Forholdet mellan befal og me- nige. Forfattaren ar medicinare och psykolog med krigserfarenhet. NY MILITAR TII)SKRIFT Linneyatan 7, Stockholm. 12 nr/dr, 14:- krldr, losnr 1:50 Icr. Nr 12: Den grundlaggande soldatutbildningen i USA. En redogorelse av overste Nils Bjork. Nr 12: Posteringstjanst. Synpunkter av major B Lindeblad. Nr 1: Slaget i Pentagon. En redogorclse av redaktor Alfred tste for konflik- ten mellan de amerikanska forsvarsgrenarna. OIcFICERSBLADET', Oslo Nr 1: Forsvarskommisjonen. Sammanfattning och kommentar. Nr 1: Nwrforsvar av viire flyplasser. Forts och slut pa artikel av oberstloytnant Carl Stenersen. PANSAR TEKNIK UNDERHALL Vusayatan 38, Stockholm. 12 nr/dr, 7:50 kr/dr, ldsnr 0:75 kr. Nr 11-12: Utrustningsproblem vid stridsvagnsforband. Lamplig bekladnad och aonan utrustning, bevapning och verktyg. Av lojtnant B Forsman. Nr 11-12: Provisoriska reparationer av motorfordon. En mangd med teck- ningar viii illustrerade anvisningar. Av armeingenjor Christian Grut. TIDSKHIFr FOR SJOVESENDET2, Kopenhamn. !Poo/49: Taktiske og tekniske principper i moderne skibsartilleri. Tempering, radartandror, eldledn mot mal pa sjon och i land, centralsikte, pansar- skydd m m for enhetsart pA jagare. Tl1)SKRIFI' FOR SOVESEN2, Oslo. Nov/49: Verdens sterste krigsskip. (Musashi och Yamato.) Data och historia. TIDSKRIF"T FOR KUSTARTILLERIET Marinledningen, Stockholm 90. 4 nr/dr, 8:- kr/dr, losnr 2:50 kr. Nr 4: Niigra synpunkter p0 betydelsen av maskering och skenanlaggningar vid kustartilleribatterier. Av kapten C G Eklund. V.ART FORSVAR Storyatarc 29, Stockholm, 4 nr/dr, 5: - kr/dr, lusnr 2: -- kr. ,Vr 4: Artilleriets nydaning. Av kapten Knut Parlander. Vr 4: Radar i sjokriget. Av kommendorkapten Gunnar Fogelberg. Vr 4: Moderna hjalpmedel 1 krigforingens tjanst. Av overste Torsten Schmidt. Kan erhallas genom bokhandeln efter bestallning. a Kan erhallas som korttidslan fran marinens pressdetalj. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 'L IIONTATFIT med krigsmakten Personalvard i folt. Av iiverste Gustaf-Fredrik von Rosen __...... 343 /ill k. ,sJ e nu- 'Jul J %irnirruzrde prrspeh'lin pu nurl nlla S, i eizi yrrrnrrlgeolir. vapen- ocF,. materie!ut- rustning. A, armedirek- for B Ehnb.im ...... 365 Hostens repetitionsov ningar. Av kapten A Hultin _ .. ..__ . 349 Vad Or segelflygning? Av kapten 5-E Alm 350 Vastunionens overkom- rnando: Montgomery, do Lattre de Tassigny, laujard, Robb. .Av fil mart Erik Holm ..... 354 Den moderna rninan. Av lojinont Hans t orshel l . _. _.. _... 357 LISA :s polilik i Flarran Ostern.. Av direktor H Stolpe _ ......__. 361 Luftvarnets materiel. Artikel 4 am armens Napalbomt -n - eft uiodernt br.iadstridsme- del. Av kat:ten C Karl- berg . .. 370 Sa lurar mein vaktpos- ter! Artikc! 2. Av ma- jor Per linegren ... 373 Terr6ng1osii nl pa strids- vagnsbano Av redak- tar Dag Sandstrom 375 ,Matstrejk i. na? - bak- grund och ,rotatgorder. Av overste-!ajtnant Per Odensjo _.__.. 378 KA-forsvareis lokalfor- svarsforband. Av lojt- nant A Fridman ... 383 Register toy SrgSng VI, 1950 ... -- 385 UT GIVEN AY FOR SUARSSTABEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN ANTIAIRCRAFT JOURNAL", Washington Nr 4: Antiaircraft defense for the infantry and armored divisions. Major Ed- ward E Fitzgerald belyser den amerikanska, terriinggaende luftvarns- bataljonens skyddsuppgiftcr. Nr Ii: Army Antiaircraft Command. Det amerikanska luftvarnets organisato- riska och operativa stdllning i USA:s luftforsvar. Av overstelojtnant A M Lazar. ALLGEMEINE SCHWEIZERISCHE .MILITARZEITSCHRIFT12, Frauenfeld Nr 8: Zum Krieg in Korea. I den redaktionclla artikeln utvecklas de niirmare orsakerna till de amerikanska och sydkoreanska truppernas motgAngar i krigets borjan. Nr 8: Das Problem der Kriiftekoncentration. Med exempel frAn striderna ph (3stfronten pAvisar en tysk krigsdeltagare betydelsen av en djkrv och tveklos kraftsamling i kritiska lagen. BEFAL Regeringsgatan 109, Stockholm. 12 nrldr, 4: -- kr/ar, llisnr 40 ore. Nr 9: Truppforingsteknik vid skytLepluton under anfall. En studie av kapten S Svensson och lojtnant L Lofgren. 1 Kan erhAllas genom bokhandeln efter bestiillning. a Kan erhAllas som korttidslAn fran armestabens bibliotek. KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Redaktionskommitte: Overste G-F von Rosen, forsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrom, arm6ledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Alan- gArd, flygledningen. Ansvarig ulgivare: Cliefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Telefon: 67 95 20 (for rikssamtal 67 96 20) Distribution: Forsvarsstabens chefsexp. Bestiimmelser om utsandning av tidskriften till militar, personal Aterfinnas i Hogkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prenumeration kan verkstallas genom insattande av 5 kronor pa postgironummer 313104, Forsvarsstabens kassaforvaltning nr 104, Stockholm 90. Pa insdttningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift for Kontakt med krigsmakten. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Nr 10 Argang VI Nov 1950 PERSONALVARD I FALT Omvardnaden av personalen maste ligga varje militar chef varmt om hjartat och utgora en av hans viktigaste uppgifter. Hela det mili- tara livet bestammes av forhallan- det mellan befalhavaren och trup- pen. Truppen maste kunna se upp till sin chef och med tillforsikt lita pa, att denne gor sitt yttersta for att tillgodose sina underlydandes andliga och lekamliga behov. Befal- havaren bor a sin sida kunna lita pa, att hans trupp kommer att ge sitt yttersta, nar sa kraves. I annat fall foreligger ett grundfel i forhal- landet mellan befal och trupp, som icke kan avhjalpas med allskons personalvardande atgarder. Andamalet med omvardnaden av personal s'kall ur militar synpunkt ytterst vara att skapa goda soldater i falt. Den militara andans hallfast- het infor krigets pafrestningar ar personalvardens slutprov. Hansyn hartill maste tagas vid den militara personalvardsorganisationens ut- byggande i fred. Organisationen maste vara differentierad och inne- fatta specialister av olika slag. Men grundlaggande Ur, att de militara cheferna bAra hela ansvaret for var- den av dem understalld personal medan sarskilda i personalvard ut- bildade befattningshavare bitrada vid genomforandet av den perso- nalvardande verksamheten. En faltsoldat skall kunna mot- stA det moderna krigets andliga och lekamliga pafrestningar och tal- rika krigsskildringar visa hur man inom olika armeer och pa skilda krigsskadeplatser forsOkt hoja sol- datens effektivitet och motarbeta de nedbrytande krafterna. Det mo- derna krigets pafrestningar aro sa harda och sa vaxlande, att sol- daten behover ett starlit stud for att kunna utharda dem. Visserligen aro alla, befal och meniga, utsatta for samma tryck men det ar befa- lets, framst officerarnas skyldighet att beharska sina personliga kans- lor och framsta som ledare och fo- regangsman for sina underlydande. Detta ar en svar uppgift men har alltid ansetts sasom en sjalvfallen yrkesplikt. Det kan vara av intresse att taga del av krigserfarenheterna i fraga om den personalvardande verksam- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT med krigsmakten har till uppgift att bidra till en god kontakt mellan krigs- makten och de stora befals- grupper, som icke stft i aktiv tjanst, saint mellan krigsmak- tens olika personalkategorier och samhiillet. Denna uppgift vill den fyila dels genom att ge en fortlopande orientering om utvecklingen pi det mili- tara omr3.det, dels genom att Minna - sarskilt den aktiva personalen - upplysning om samhallsfragor och utrikespoli.- tiska forh$llanden. Vid sidan av andra kallor bor den pa si? siitt kunna bilda underlag for muntlig orientering av truppen. icke forstar och kanner detn som manniskor. Missnoje bland soldaterna beror sallan pa de pafrestningar de maste ga igenom, sa lange de blott kanna med sig, att dessa pafrestningar aro nodvandiga for att vinna kriget. Fa saker gora soldaten sa upp- rord som orattfardig behandling och orattvisa i fordelningen av de krav, som stallts pa honom och hans kamrater.>> Foreskrifterna sluta med att som en obestridlig sanning understryka den gamla tesen, att trakigheten ar den goda andans varsta fiende. Man kan inte saga, att dessa punkter atergiva nagot nytt for det svenska befalet. Det kan daremot verka stimulerande att fa var tradi- tionella installning pa detta satt be- kriiftad av den moderna krigserfa- renheten. Det bor ocksa foranleda sjiilvrannsakan hos envar, som an- fortros att leda svensk trupp i falt. heten i stridslinjen. Det brittiska krigsdepartementet har tillstallt alla officerare ett cirkular av i stort sett foljande innehatl. ;Den chef. som Or i stand att hos sina underordnade skapa en sadan tro pa (ten sak de kampa for, att de vilja strida till sista man och den sista patronen, har lost den vikti- gaste personalvardsuppgiften. I personalvardsverksamheten gal- ler det att i sa hog grad som mojligt tillfredsstalla soldaternas lekamliga och andliga behov. Akta ledaregenskaper och ett uppriktigt intresse for personal- vardsverksamheten hora samman. En chef ar icke i stand att varda sig om sina underordnade, om han DEN PERSONLIGA KONTAKTEN Den personliga och fortroende- fulla kontakten mellan befal och menige Or en av de grundlaggande faktorerna for en riktig personal- vard framfor alit" i falt. En chef maste i var och en av sina under- lydande kunna se munniskan med dennes sorger och bekymmer, fel och fortjiinster. Har han icke denna installning till sina soldater Or han icke i stand att hjalpa. Denna for- maga att hjalpa Or sa mycket vikti- gare som en soldat, forsatt ur sin andliga jamvikt Or en dalig soldat. Ett uttryck for detta fortroende ar att befalet fortliipande orienterar Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Sovjets 45 tons stridsvaQn Anda sedan 2. vdrldskrigets slut har den rgska krigsmaterielen oavbrutet for- battrats och moderniserats. Bilden visar den tunga stridsvagnen T 35, som med sin 7,62 cm kanon och sina tvd 45 mm kanoner utgor en mycket eldkraftig vagn. Trots sina 45 ton 1?r den ha mgcket goda terrdngegenskaper. soldaten om laget och om de pa- frestningar, som foresta forbandet. For mannen vid fronten utgor forhallandet till de hemmavarande den framsta oroskallan. Det kan galla familjens ekonomiska saker- het, dens halsotillstand samt icke ininst oron for att hustrun eller fastmon ar honour otrogen. Han ar sjaly langt borta och Manner sig. maktlos och fortvivlad och bor i dessa ting kunna vanda sig till sin chef, som maste hysa intresse for och vary bekant med sina under- lydandes privata forhallanden. For att sedermera ordna upp de pata- lade svarigheterna erfordras en per- sonalvardsorganisation med forbin- delser fran hemorten anda fram till stridszonen. Forst sedan soldaten Or forvissad om att hans narmaste Oro val omhandertagna och hans orosanledningar undanrojda kan han heat Ogna sig at sitt krigiska varv. Av all krigserfarenhet att doma fir soldatens religiosa behov en fak- tor av stor betydelse, som man ar benagen att underskatta i fredstid. Aven en gudsfornekare blir annor- lunda infor dodsrisken. Den fruk- tan alla kunna fore striden, maste bekampas under uppbjudande av alla andliga ~resurser. Vidare ar som det sa val uttryckes i ett finskt reglemente >disciplinen pliktkans- lans starkaste bundsforvant i in- dividens inre kamp mot den raddhagade sjalvbevarelseinstink- ten>. Men har finnes aven utrymme for religionens styrkande infly- tande. Och vem kan da vara nar- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 mare till hands an faltprasten, som sjaly m.aste uppehAlla sig i de framsta linjerna. liven vid omhan- dertagande av sarade ar faltpras- ten den militara chefens basta stud i denna betydelsefulla gren av den personalvardande verksamheten. SOLDATENS MATERIELLA BEHOV Men personalvarden vid strids- fronten omfattar liven andra patag- liga realiteter, som truppbefalet dagligen liar all handskas med. Soldaten skall fysiskt kunna ut- harda krigets pafrestningar. Harfor kriivs att hans kropp och utrustning befinner sig i ordning. For delta *air befalet i sista hand ansvarigt, vilket medfi r en standigt aterkommande kontroll av hygien och utrustning- ens samvetsgranna skotsel. Denna verksamhet ar av avgorande bety- delse for ett forbands krigsduglig- het. Den forutsatter en plikttrohet i del tysta, for vars resultat man icke alltid i fredstid far belagg. Till chefens skyldigheter hor vi- dare att han skall tillse att solda- tens foda Or sa god och riklig som omstiindigheterna medgiva. En arme marscherar pa sin mage och chefen far icke lamna nagon moda ospard, da del galler all val foda truppen. Detta Or den gren av per- sonalvarden, som snabbast ger ut- slag i positiv eller negativ riktning. Men en chef som agnar denna de- talj sin omsorg skall som motpres- tation kunna fordra umbaranden av sin trupp, da forhallandena nod- vandiggora sadana. Det inte minst viktiga for en chef Or all overvaka truppens halsotill- stand. Han skall standigt i sina dis- positioner ha truppens halsa for ogonen och da han av omstandig- heterna tvingas att pressa truppen skall han tillse att sjukvardshjalp finnes till hands, dar sa erfordras. En soldat, som verkligen Or sjuk, skall komma under lakarens be- handling. Men all militar erfarenhet visar, att en val ledd trupp med god anda visar ett minimum av sjukdomsfall. All denna omvardnad om solda- tens fysiska valbefinnande i avsikt all underhalla och forkovra forban- dens krigsduglighet, varav har nagra omraden antytts, utgor en del av den rent militara tjansten och or en daglig uppgift for vart truppbefal. Har liksom i omvardnaden om sol- datandan galler (let att utnyttfa spe- cialisternas hjalp. Lakare och fore- tradare for forplagnad och utrust- ning finna har sin betydelsefulla anvandning. TRAKIGHETENS MOTVER- KANDE Det framhalles ofta utav dem som varit m-ed i det moderns kriget, att Tanga perioder av vantan avlosas av korta moment av intensiv fruktan. Delta faktiska forhallande medfor ett behov av forstroelse for solda- terna vid fronten, dels for att mot- arbeta den nedbrytande trakigheten och dels for att distrahera och av- leda tankarna fran forestaende livs- faror. Del basta och west praktiska medlet i denna forstroelseverksam- het ar radion. 1)e behandiga radio- apparaterna kunna medforas ands framme vid stridslinjen och for- media soldatprograln, som kunna 346 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STORA "BUFFALON" Den stora >>Buffalon>> ar ett pansrat briltiskt amfibiebandtransportfordon, nastan oumbarligt vid flodovergangar oeh i sumpmarker. Fordon av delta slag skulle vary behovliga oven hos oss. Pa bilden >>Buffalon? upplastad pa ell slapfordon med stort antal hjulpar. utformas med 15mplig avvagning mellan upplysning och underhall- ning av bade hittare och gedignare art. Det finnes aven exempel fran kriget, da forstroelsepatruller ut- fort konserter och teaterforest'Oll- ningar linda framme i stridslinjen under pagaende artilleribeskjutning och att just detta haft en god inver- kan pa truppens anda. Det har vidare visat sig, att per- sonalen vid fronton langtar efter litterar underhallning i oanad grad. Soldaterna lasa saval for att allman- hilda sig som for utbildning och forstroelse. Bockerna ga ur hand i hand till dess de icke langre hanga ihop. Bibliotek kunna icke ordnas pa samma satt som bakom fronten. Man konsumerar vad man far och bockerna betraktas som forbruk- ningsartiklar. Soldat- och fronttid- niugar av olika slag Oro mycket om- tyckta och utgora ett utmarkt me- del for ledningen att underhalla och paverka truppmoralen. ]Bela denna personella och mate- riella organisation, som fordras for den ovan beskrivna forstroelse- +och upplysningsverksamheten, kan na- turligtvis icke helt baras upp av det pa andra omraden specialiserade truppbefjlet. Detta maste uttrycka sina onskemal men de tekniska de- laljerna rorande radioapparater, 1>ocker, tidningar och teatersOll- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 skap m m maste omhanderhas av sarskild personalvardspersonal. PERSONALVARD BAKOM FRONTEN Bakom fronten och vid depaerna andrar personalvarden i viss man karaktar. Detta Or icke att forsta sa, att frontbefdlet overlamnar storre delen av personalens om- vardnad till nagon personalvards- organisation bakom fronten. BefO- let ar alltjamt ansvarigt for sin trupp. Men da den drages ur strids- linjen for vila och ersattning m m forflyttas tyngdpun'kten av en stor del av den personalvardande verk- samheten over pa personalvards- specialisterna. De privata bekym- ren, som sammanhanga med ekono- mien och familjeforhallandena, pocka da pa grundligare skotsel., vi]ket hetyder okat arbete for per- sonalvardsoff ice rare och assisten- ter. Soldathem, marketenterier, massar och samlingslokaler bchova anskaffas och inredas. Manskapsfor- laggningar skola forses med bi'blio- tek och radioapparater o s v. For att sysselsatta personalen, som of- ter fronttjansten anyo har fritid till sin disposition, okar behovet av konserter och teaterforestallningar. Huvuddelen av det arbete, som star i samband med anordningar av delta slag, kan overforas till perso- nalvardsorganisationen, varigenom truppbefalet frigores for annan verksamhet. PERSONALVARDENS UTVECKLING De krigserfarenheter, som ovan redovisats, ha visat vilken stor be- tydelse befalets omvardnad om truppen haft. Detta Ur inte nagot nytt utan tvartom gamla och valbe- kanta sanningar. Det nya ligger nar- mast dari, att anspraken pa perso- nalvArden stigit i takt med den all- manna levnadsstandarden och so- cialvardens framsteg. Aven den mi- litara personalvarden maste darfor folja med sin tid. Den grund man maste bygga pa i dot fortgaende forbattringsarbetet i fraga om militar personalvard Or dell egna och utlandska erfarenhe- ter, dels impulserna fran den civila marknaden. Framst bland vara egna erfarenheter star den gamla - och nu Oven av utlandska krigserfaren- heter'bestyrkta - uppfattningen att befalet har huvudansvaret for om- vardnaden i alla hanseenden om sin trupp. Men i fraga om formerna for omvardnaden och dess genom- forande maste ban ha rad och hjalp Iran specialisterna. Ocksa i det mi- litara maste mannen i vapenrocken ha tillgang till samma formaner som i sin hemort - sa langt detta Or mojligt. Vi maste fa en syntes mellan gammalt och nytt i van krigsmakt, som kan skanka perso- nalvarden en sadan stadga, att den formar giva stud och hjalp at de stridande forhanden i det nutida krigets alla pafrestningar. Grunden till den militara perso- nalvarden i krig Higgs i fredstid. Redan nu maste vi utforma riktlin- jerna for krigsorganisationen och genom lamplig fredsorganisation sakerstlilla att samarbetet mellan trupp;befalet och personalvardsspe- cialisterna fungerar i fred och i krig. G-F von ROSEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 lloslens repefifionsovningar Det ar annu for tidigt att falla nagot definitivt omd'ome om hos- tens repetitionsovningar. MilitArbe- fAlhavarnas rapporter maste forst invantas. Att ovningarna varit av varde for var beredskap genom att krigsfor- band Ater kunnat organiseras for forsta gangen sedan 1945 Ur dock klart. De stora luckor, som en del for- band forelett pa grund av att per- sonal befriats fran repetitionsov- ning, ?enar viss tjanstgoring under beredskapstiden fatt raknas dem tillgodo, ha dock med'fort ganska allvarliga olagenheter. Detta galler naturligtvis framst befalsvakan- serna, churn dessa delvis kunnat fyllas med frivilligt tjanstgorande reserv- och varnpliktig personal saint aktivt befal, som frigjorts fran skolor och staber. Vissa andra va- kanta befattningar sasom signalis- ter, bilforare, hovslagare osv, ha daremot varit svarare att besatta. En annan svaghet liar varit de varnpliktiga gruppchefernas bris- tande kunskaper och rutin. Grupp- chefen bar i basta fall blivit en god foregangsman - knappast mera. Undantag finns visserligen, som t e ett forband, uppsatt av Ing 3, dar av 31 underbefal 14 genom- gatt kurser inom den frivilliga be- falsutbild'ningen, men dessa undan- tag aro_ framst att finna bland spe- cialtruppslagen. Daremot har det varnpliktiga be- f11, som genomgatt plutonchefs- och kadettskolor, i regel visat sig battre vuxet sina uppgifter. Det liar natur- ligtvis pa manga hall funnits for- mella brister, men pa allvaret och viljan att Astadkomma ett gott re- sultat liar man knappast kunnat misstaga sig. De Aldre varnpliktiga vid de lo- kalforsvarsforband, som varit in- kallade samtidigt som faltforban- den, ha i regel motsvarat det goda rykte, som dessa Aldersklasser tidi- gare forvarvat i samband med fore- gaende ars efterutbildningsov- n+ingar. Vissa faltforband ha dar- emot 1 disciplinart avseende icke statt pa samma niv.a. Det Ar knap- past overraskande att finna, att just de forband, dar det formella mili- tara upptradand'et varit samst, ocksa varit de som minst formatt att utharda patrestningarna under de falttjanstovningar, som ordnats militaromrAd'esvis. tivningsprogrammet har ' varit hart belastat. Forutom repetition eller omskolning har det ocksA gallt att hinna med utbildningen i bataljon (motsvarande), som pa grund av den korta forsta tjanst- goringen nastan helt maste forlAg- gas till repetitionsovningarna. Slut- ligen maste ovningar i brigad pres- sas in i schemat. Repetitionsovning- arna utgora det enda tillfalle, da faltrnassig samverkan mellan olika truppslag kan kommma till stand - lika nodvandigt for befal som trupp. Vad en okning av den forsta tjanstgoringen med atminstone en Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 VAD AR SEGELFLYGNING? Den motorlosa flygningen har fAtt praktisk anvandning i krig. Man behover endast erinra om namn som Eben Emael, Kreta, Sicilien, Arnhem och Ruhr. Mycket har re- dan skrivits om denna militara till- lampning. Men glidflygning och sarskilt segelflygning har aven en annan sida, aven den av militart varde. Segelflygningen ar en sport, som stadigt vaxer i popularitet sA- val i Sverige som i utlandet. Den ger de flygsinnade en chaps till bil- ligare flygning an den mycket dyra motorflygningen. Den ger den re- dan flygutbildade de basta mojlig- heter att fordjupa sina kunskaper pA sA vasentliga omrAden som in- strumentflygning och meteorologi. OLIKA FLYGPLANTYPER Segelflygning ar flygning med motorlosa flygplan och inom flyg- vapnet betecknas denna verksam- het med det mera officiella xglid- och segelflygning?. MAnga frAgar sig och det med viss ratt, vari skill- naden bestar mellan glidflygning och segelflygning. Svaret ges kanske bast genom att forklara skillnaden mellan glidflygplanet och segel- manad - innebarande att huvud- delen av bataljonsutbildningen kunde aviastas frAn repetitionsov- ningarna - skulle betyda i frAga om effektivisering av forbandsut- bildningen, torde efter hostens re- pctitionsovningar vara endast allt- for tydligt. I den korta artiketserie, som borjar i delta nr, ger forre sven- ske mastaren och deltagaren i drels VM, kapten Sven-Erik Alm, flygvapnet, en orienlering om vad segelflygning ar och hur den at organiserad i vdrt land. flygplanet. NAgon principietl skill- nad forefinns egentligen ej - bada flygplantyperna Aro avsedda att glidflygas. Glidflygplanet - vare sig det Ar avsett for utbildning i glidflygning eller sAsom transport- glidflygplan - Or ett mindre vand- bart, robust och darfor ganskt tungt flygplan. Segelflygplanet Ar ett aerodynamisk valutformat, latt och vandbart flygplan med vilket en f6- rare skall kunna utnyttfa de upp- vindar, som finns i luften och med hjalp av dessa stiga upp till stora flyghojder. NAgon klar grans mel- lan de bada typerna finnes icke, utan hela skalan frAn det klumpi- gaste glidflygplan till det smack- raste segelflygplan finnes repre- senterad, om man studerar de ty- per, som under Arens lopp konstru- erats och flugits. Gor man en jam- forelse med segelbatar, kan man saga att glidflygplanet narmast mot- svaras av den lingsamma och klum- piga kosterbAten och segelflygpla- net av den snabba och vandbara skargArdskryssaren. OLIKA SLAG AV UPPVINDAR De uppvindar, som segelflygaren Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Segelflggplwi, tgp JS lVeilie, soensl,a flyfl apnels veleckning ar Se 104. anvandcr sig av, aro av olika slag och man skiljer mellan hang- och frontuppvindar samt termiska upp- vindar. Av dessa aro hanguppvin- darna och do termiska uppvindarna do som most anvands. Ilanguppvinden uppstar, da vin- den pressas uppat t e ett berg. Sedan luften pressats uppat otter bergssidan fortsatter den att stiga ytterligare ctt stycke. Saval upp- vinden pa bcrgets lovart.sida som uppvinden ovanfor berget kan ut- :nyttjas for segelflygning. Vid Svc- :riges most kanda hang, Alleberg, kan man med ett ordinart segelflyg- plan flyga till en hojd pa ca 150 in over berget vid en vind.styrka av '7 m/s. Nackdelen med hanguppvin- den ar att den binder segelflygaren till on och samma plats. Den flyg- hojd, som kan crhallas pa hanget, get i regel icke segelflygaren rnoj- lighet alt ge sig ut pa nagra liingre utf lykier. Do termiska uppvindarna uppsta pa grund av jordytans olika for- maga att upptaga den varmestral- nin.g, den utsattes for genom solens bestralning. Fuktig och skogkladd mark absorberar denna viimc- strOlning i hog grad medan triidor, rnogna sadesfalt och bebyggelse re- flektera on stor del av stralningen. Foljden blir att luften blir mer uppvarmd pa on del platser an pa andra och den varma luften stiger. Ny luft sages till fran sidorna, upp- varmes och stiger. 13eroende pa naarkbeskaffenheten m m kan en Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 konstant > uppvindsbleasa> eller on serie uppvindsstotar av varierande langd erhallas. For all luften skall kunna stiga till stora hojder ford- ras dels all uppvarmningen vid marken ar kraftig - soliga sonn- mardagar --- och dels att den om- kringgivande luftens temperatur av- tager relativt kraftigt med okande hojd. Da luften near kondensations- basen - den hojd vid vilken for tillfallct i ?raga luftens vattenanga kondenseras - uppstar motel -- cumulusmolnet ellervackert-vaders- molnet, som dot benamnes i dagligt tal. Genom donna kondensation till- fores luften ytterligare varme och stigningen fortsatter i molnet, ofta med okad hastighet. Nar tempera- turskillnaden mellan stigande och omgivande loft sa smaningom ut- jamnas, avstannar stigningen. Dessa slag av uppvindar - den under respektive i molnet -- kallar segel- flygaren torrtermik och molntcr- mik, benamningar som de kanske kiinncr igen, som oin sommaren av- lyssnar vaderleksrapportcn i radio kl 0800. Som godtagbar torr- och molntermik ralcnas en uppvind pa 3-5 m/s. Ofta kunna betydligt star- kare uppvindar patraffas, pa anda upp till 20-25 m/s, vilka uppmatts i askmoln. FLYGNING I UPPVINDAR Ett segelflygplan tear under sin glidflygning i regel on sjunkhastig-? het av 1 till 0,5 m/s. Vid segelflyg- ning galler del alltsa att finna uppvindar med en stighastighet av mer an 1 m/s. Genorn att iakt- taga markens och de eventuella molnens utseende, kan segelflyga- ren fa viss ledning, var han kan finna dem. Da en uppvind patraf- fas, kanner foraren det som regel i flygplanet och kan samtidigt pa ett instrument - stig- och sjunkhas- tighetsmataren - avlasa hur stark uppvinden Or. Ar uppvinden till- rackligt stark, galler del all halla sig kvar i det som regel mycket snava omradet och delta sker ge- Glidflggplan for utbildningsandainal, tllp SG 38, svenska flggvapnels beteckning (Jr G 101. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nom att hela tiden lata flygplanet flyga i en brant svang - harav kra- vet p5 stor vandbarhet hos segel- flygplanet. Nar molnbasen uppnatts, over- gar foraren till att flyga pa instru- ment i molnet och da toppen pa uppvindsomradet natts, vilket i moln i regel marks pa att luftstrom- ningen blir mycket ojamn och knyckig, lamnar segelflygaren detta och soker sig ett nytt. Caller dot on forflyttningsflygning till ett visst mal, glidflyger foraren i riktning mot delta under spaning mot mar- ken och molnen. FLYGPLANENS GLIDTAL Den stracka, som flygplanet kan flygas fran den uppnadda hojden, bestammes framst av flygplanets glidtal. Glidtalet for ett hogvardigt segelflygplan, t e flygvapnets Sc 104 Sr 1: 29, vilket betyder att flyg- planet i vindstilla kan flyga 29 me- ter framAt med 1 meters hojdfor- lust eller 29 kin fran 1 000 meters hojd. Lagges flygningen dessutom i medvind, kunna hojderna omsat- tas i avsevarda str5ekor. Som jam- forelse kan namnas att glidflygpla- nens (for utbildning) glidtal i re- gel Sr 1: 10 till 1: 12 och transport- glidflygplanens i regel omkring 1: 15 med full last. NAGRA RESULTAT Till sist kan namnas nagot om do resultat, som uppnas av segelfly- gare. De hojder, som kunna uppnas, aro in helt beroende av vadret och forarens skicklighet men torde nor- malt ligga mellan 2 000 och 3 000 m. Varldsrekordet i hojdvinst -- den h6jd foraren sjaly kan skaffa sig efter starten - Sr 8 050 m satt av en svensk, lojtnant Pcrsson, som vid del tillfallet var uppe p5 en hogsta hojd av 8 800 m (losskopp- ling fran hogserplanet skedde pa 750 m hojd). Langsta stracka, som n5gonsin flugits med ett segelflyg- plan Sr 749 km, fluget av en rysk kvinnlig forare. Svenska rekordet Sr 418,5 km. Varldsrekordet i sirackflygning med start och land- ning p5 samma plats Sr 390 km, aven det svenskt, satt i Sr av furir Laroy Mansson, kind 'aven som framgangsrik brottare. Under de nyligen avslutade VM- tavlingarna i segelflygning flogo ett flertal forare var och on under 6 dagar over 1 300 km och den sam- manlagda flygstrackan for samlliga 29 forare blev 31 315 km. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Vastunionensoverkommando Brysselpakten eller Vastunionen, som den ocksa kallas, ar on for- svarsallians mellan Storbritannien, Frankrike, Belgien, Holland och Luxemburg, vilken undertecknades den 17. mars 1948. Doss forsvarsor- ganisation utgors av on kommitte, hestaende av forsvarsministrarna i do fem staterna, ett militarutskott, som numera ar identiskt med den viisteuropeiska regionala plane- ringsgruppen inom Atlantpakten, samt ett centralt overkommando for lant-, s,jo- och flygstridskraf- terna. Standig ordforande f6r delta Or den brittiske faltinarskalken, lord Montgomery, chef for lant- stridskrafterna ar den franske ge- neralen de Lattre d.o Tassigny och for flygstridskrafterna den brittiske flyggeneralen James Robb. Marin- representant, flaggman for Vasteu- ropa, Or den franske viceamiralen Jaujard. Med on viss ratt kan havdas, aft faltmarskalk Montgomery Or allti'or kind for all behova flagon narmare presentation. Bilden av segraren vid El Alamein med dot skarp- skurna fagelansiktet och med bas- kern kackt pa sned bar forekomrnit i tidningar och tidskrifter varld.en runt. Flans asketiska livsforing, bans vana att Lisa bibeln varje dag, hans okonventionella ktadsel, alit detta bar beskrivits, kommenterats och -- into minst reklamerats -- pa ett satt som otvivelaktigt gjort honour till andra varldskrigets most legendariske brittiske falt- herre. Men med hansyn till att del propagandistiskt tillrittalagda por- trattet fran krigsaren titan tvivel be- hover en korrigering pa atskilliga punkter, kan on kort karakteristik av Montgomery vara moliverad. Den grundliggande orsaken till all den ryktbarhet, som omstralar Montgomerys person, Or alt han var den general som vann segern vid El Alamein, dot forsta stora slag, ddr brittiska crupper lyckades till-- foga tyskar ett avgorande nederlag. El Alamein kom att markera vand- punkten i kriget, och ingen mindre an Winston Churchill har uttryckt delta i foljande ordalag: Fore Ala- mein vann vi aldrig nagon seger, efter Alamein led vi aldrig nagot nederlag. Dot var into underligt, att den general som ansags vara upp- hovsmannen till segern skildrades som ett militart geni och att front- journalisterna med fortjusning gav allman spridning at hans originella upptradande ocli vanor. Det brit.- tiska folket var into bortskamt med segrar, dot behovde on > popular general, en krigshjalte, utrustad med fascinerande och ovanliga egenskaper, och dot fick honom i Montgomery, som snabbt och be- redvilligt vaxte in i denna roll. Dot visade sig snart, alt ban sjaly into hade nagonting emot att ge naring at reklamen kring sin person, alt han sallan forsummade ett tillfallc att halla tal eller gora on effektfull entre, kort sagt att bland hans egen- skaper ingick on god portion per- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 sonlig MMuga. Men detta karaktars- drag bchover givetvis icke utesluta militar skicklighet. 131ygsamhet ar en sallsynt egcnskap hos historiens stora faltherrar. Kan Montgomery raknas till dem? Knappast! Segern vid El Alamein var into frukten av nagra geniala manovrer och dispo- sitioner utan av ett klokt och for- siktigt - kanske alltfor forsiktigt -. utnyttjande av ovcrliigsenheten i trupper och utrustning. Samma for- siktiga krigforing praglade Oven liens strategiska och taktiska upp- tradande senare. Taktiken Iran El Alamein -- noggranna flyg- och ar- 355 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FEL A I1 I f ES S? tyska styrkor, om de till 5ventyrs skulle fiirsnka tranga in pa tunisislft ornrade. Ilan blev nu chef fir 16. miliI iromr6det vid italienska gran- sell, orb (let var i denna egenskap, som han ornedelbart efter den anglo-arnerikanska landstigningen i Nordafrika i november 1942 gjorde en kupp i syfte all underljtta en som han trodde planerad allierad invasion i Sydfrankrike. Kuppfor- soket fick en t5mligen snoplig ut- gang, och de Tassigny domdes i ja- nuari 1943 till do ars f511gelse. Han lyckades emellertid redan i april fly till A]geriet, dar han trodde i de Gaulles tjanst. Vid den allierade landstigningen I Sydfrankrike hos- ten 1944 ledde Iran de franska trup- perna, och pa varen foljande ar trangde han som chef for 1. franska armen in i Sydtyskland och dster- rike. Samma Ar utnimndes han till] generalinspektor for franska armen och nedlade som sedan ett for- tjanstfullt arbete pa den ny- och omorganisering av den franska krigsmaktens viktigaste vapengren, som pAborjades efter kriget. Detta nydaningsverk hammades i stor ut- strackning av brist pa materiel, men i eft avseende har den franska armen i viss man Ater blivit et[ monster, namligen i frAga om ut- bildningsmetoderna, vilket till stor del anses vara de Tassignys for?- tjanst. Den utbildning i och kring kaserner och garnisoner, som till.. 15mpades i Frankrike fore kriget, har overgivits, och de viirnpliktiga forlaggs nu i tiltlager, dar de redan. Fran borjan far vanja sig vid falt-- massiga forhallanden. Till f?rsvarsstaben inkonuna ofta anmalningar urn felakti.g adress. EnOr tidskriften uts5n- des genom vederborande trupp- registreringsmyndighets forsorg, kan rattelse ske blott efter an- m5lan dii. Vid CVB truppregi? strerade skola dock gora anmii- lan till resp krigsplacerande myndighel och all flygvapnets personal till flygstahens chefs- expedition. till eriforberedelser och darefter an- fall med infanteri, varpa stridsvag- narna sattes in i brascherna - upp- repades troget We i Italien och i Frankrike. Tagandet av risker, stri- dande mot krigskonstens veder- tagna regler, som Or utmarkande for del militara geniet, Or inte Ica- ral'teristisl't for Montgomery. I-Ian Ivan betecknas som en god hantver- kare pa sitt omrade, men knappast mera. Genaral Jean de Lattre de Tas- signy Or inte tilln5rmelsevis sa ]'and sorn Montgomery - i varje fall into utanfor sift hemland. Han deltog med utmarkelse som Ling of- ficer i forsta vOrldskriget och var vid krigsutbrottet 1939 brigadge- neral. Under falttAget i Frankri]e varen 1940 ledde han en infanteri- division. Efter del franska nederla- get blev han befalhavare i Tunisien men forflyttades pa tysk begaran Ater till Frankrike, sedan han be- ordrat sina trupper att skjuta skarpt pa retirerande italienska och Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 DEN MODERNA MINAN Minan ! sjokriget ar ett relativt gammalt vapen. I begynnelsen av doss anvandning - under 1700- och 1800-talen - kom den visserli- gen endast till sporadiskt bruk, men f o m Krimkriget och framfor alit ryslc-japanska kriget i borjan av detta sekel insattes den som mass- vapen. Ur den vid denna tidpunkt anvanda minan utkristalliserade sig den >>sjalvgaende minan>>, d v s torpeden, men den konventionella, stillaliggande minan beholl i hu- vudsak sitt utseende till form och verkan fram till begynnelsen av andra varldskriget. Den falldes fran i vervattensfartyg och senare aven fran ubatar och forankrades auto- matiskt pa ett visst installt djup un- der vattenytan. ALDRE MINTYPER For att detonera maste denna mina direkt paseglas och en cffek- tiv sparr kravde alltid relativt manga minor. Den anordning, som fick minan att detonera kunde va- riera. Den vanligaste och for all- manheten most kanda ar hornet, som bojs, nar fartygsskrovet traf- far det. Olika mariner anvander olika typer pa horn. Dot s k Hertz- hornet har dock formodligen kom- mit till storst anvandning. Det in- nehaller en elektrolyt, som vid pa- seglingen bildar ett element, vilken initierar den stromstot, som >>tan- der>> minan. Ett annat horn Or dot s k spikhornet, som nar det bojs, sluter en kontakt till ett batter!. Pendelminan - on av ryssarna mycket uppskattad konstruktion - utloses genom att en tung pendel vid paseglingen faller at sidan och frigor ett fjaderbelastat slagstift. Vid den s k antennminan Or det into nodvandigt att fartyget traffar sjalva minan. Det racker att en vid- sittande antenn eller antennboj be- rores av fartygets skrov, varvid den erforderliga stromledningen astad- komm es. Genom denna konstruk- tion erhaller minan en nagot storre rackvi d d. Alla dessa konstruktioner och Principskiss av en akustisk mina. Den Ijudkilnsliga vibratorn suites till ho- ver. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Frlra slag av avfyringsanordningar pd stlitminor. Mendel, kontakthorn ()>spik- horn?), elektrolythorn (Herzhorn) och antennbo.j. flera till finns fortfarande men har kommit i andra rummet infor den inoderna avstdndsminan. Denna liar fulikomligt revolutionerat minkri- get och astadkominit en omvaly- ning av samma grad som radar och den nya undervattenslyssningen - asdic -- rnedfort for artilleri- resp ubatsvapen. Lihsom radar och asdic forekom pa ritborden redan fore 1939 bade den nioderna avstandsverkande mi- nan i princip konstruerats av en del storrnakter redan pa 1920-talet men ingetdera vapnet blev mera all- mant leant forran andra varldskri- get brutit ut. MINANS NYA ANSIKTE Varje fartyg som ror sig pa ha- vet -- eller under dess yta - ut- siinder vissa effekter i sin omgiv- ning. De viktigaste av dessa Or far- tygsmagnetism, huller och tryckva- gor. Detta har minkonstruktorerna tagit fasta ph, och dagens minor reagerar infor nagot eller nagra av dessa fenomen. Den magnetism ett fartyg utstra- lar or sammansatt av ett flertal olika komposanter. Dels erhaller fartyget under stapeltiden en viss mangd permanent magnetism har- rorande fran jordmagnetism, dels erhallas i dess delar ph olika kurser storre eller mindre mangder indu- cerad magnetism. Dessa skilda magnetismer verkar ph olika satt i langskepps-, tvarskepps- och ver- tikalriktningarna av fartyget. Den av fartyget utsanda magnetismen uppfangas av magnetminans induk- tionsspole dar en strum bildas, som via ett rely bringar minan till de- tonation. Den akustiska minan bar en kanslig vibrator, som sattes i ro- relse av de ljudvagor, som uppstar i vattnet nar ctt fartyg passerar. Ett fartyg under gang utsander namligen butler av flera slag. Dels vibrerar skrovets olika delar till foljd av att maskineriet arbetar och dels uppsta starka ljudfenomen Iran propellrarna. Mir vibrators borjar >dallra? byggs langsamt en span- ning upp. Denna paverkar till slut ett rely sa all minan detooperar un- gefar ratt under fartyget. Tryckminan bygger ph den prin- cipen att fartyget under framfart astadkommer tryckvariationer i 358 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Nmwnwn~ Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Tvd typer av magnetminor. Tv en onuindrad stolmina med vertikal induktions- spole, tIi en botlenmagnetnzina med horisontell spole. vattnet. Dessa variationer liar nar- mast karaktaren av tryck- och sug- vag under fartygsbottnen, och denna >vag> inverkar pa on gum- mibalg i minan. De fiesta avstandsminor utlaggas pa sjobottnen. Men man kan aven i forankrade minor av vanlig typ infora Wagon av de beskrivna av- standsmekanismerna. Do forsta avstandsminorna var rent magnetiska, akustiska eller tryckminor. For att forsvara svep- arbetet har man numera kombine- rat de skilda verkningssatten, och den vanligaste avstandsminan av i dag ar den kombinerade minan. Denna kan vara magnetisk-akustisk, magnetisk-tryck, akustisk-tryck etc. For alt ytterligare forsvara svep- ningen har man ocksa infort en mangd fordrojningsanordningar - mekanismer som tillfalligt sitter minan ur spel etc. Den bekanta kon- vojminan har t e ett stegverk som matar from ett steg for varje fartyg som passerar, o.ch forst vid attonde steget, tolvte steget, eller vad man nu stallt in, detonerar minan. Har- med vinner man att hevakningsfar- tygen hinner passera och minan springs av ett fartyg i konvojen. En annan konstruktion har ett ur- verk, som maste lopa ut innan mi- nan armeras. Pa dot viset kan man skaffa sig en tidsfrist pa t e 40 timmar varunder egna fartyg kan manovrera i det minerade omradet. En tredje mintyp kan t e vara sa konstruerad, att fartygsbullret ge- nom akustisk inverkan > vacker> minan, varefter fartygsmagnetis- men detonerar den om fartyget nal- kas minan med en viss lcursrilct- rzing. MINAN I SJdKRIGET Alla de otaliga kombinationer - ca 500 - som kan astadkommas, gor att man nara nog kommit fram Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Rysk 15 cm Nanon tin rysk 15,2 cm kanon pdmonterad ett [unfit stridsvagnschassi. Pjdsen fir rrfrustad med eget tuvapen. till den >>osvephara minan. En drom fur den som lagger ut den och en mardrom for hans motstandare. Samtidigt maste dock konstateras att ju > krasnare>> - och alltsa mer svarsvept - minan blir, desto fler fartyg kan passera utan att spiangas. Minan har i hogre grad all tidigare blivit ett strategiskt va- pen. Detta understrykes bl a av all bottenavstandsminor till stor del fills fran flyg. Ett par strornine- riugar kan to veckor att lokalisera och oskadliggora, med stora, tids- tidande och dyrbara omdispositio- ncr av sjbfarten som foljd. Genom alt falla med flyg kan forut otank- tiara mal uppnas. Insjoar, floder, kanaler och slussar kan t e spar- ras for kortare tid. Mininsatsen kan vary mindre och foljaktligen billi- gare enar avstandsminan tacker ett storre omrade an den vanliga stot- minan. Vidare maste stora perso- nal- och fartygsstyrkor hallas i standigt arbete for renhallning. Dar man forut svepte en gang och se- dan ansag leden klar, maste man nu svepa 10-12 ganger, och anda har man ingen fullgod sakerhet. Vad stalls da for krav pa perso- nal och materiel i den situation, som uppstatt? Dels maste en effektiv bevak- ningsorganisation tangs vara kus- ter uppratthallas. Dels maste anta- let minsvepare mangdubbelt okas, vilket i krig delvis blir mojligt ge- nom att man anvander fiskefartyg anpassade for och utrustade med modern minsvepningsmateriel. Dels maste i fredstid utbildas och ovas en stor personalstyrka, som fran krigets forsta dag ar i stand att tags Sig an minsvepningsarbetet. Slut- ligen maste aven denna personal inriktas pa all arbetet inom min- vapnet ar riskfytlt, kravande, hart och manga ganger enformigt men all den aven ger rikliga tillfallen till uppfriskande liv till sjoss pa trivsamma fartyg. HANS FORSHELL Saknar Ni nagot nummer av KMK? Enstaka lo.tinuinmer av tidskriften kunna i och for kompletterinf, erhallas i viss utstrackning genom bestallning hos KMK:s expedi- tion, Sthlm 90. Restupplagorna aro dock synnerligen begransade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 USA:s politik i Fjarran Ostern Gor man en jamforelse mellan den varldspolitiska situationen nu och for trettio ar sedan, alltsA mel- lan perioderna omedelbart efter forsta och andra varldskriget, skall man finna, att den betydelseful- laste olikheten galler USA: s politik. Efter forsta varldskrigets slut drev USA isolationspolitik och stallde sig utanfor den datida viirldsorga- nisationen, NF; nu bildar USA sjalva stommen i den nya varldsor- ganisationen, FN, och tar synnerli- gen aktivt del i det storpolitiska spelet over hela jordklotet. Koreakonflikten, vars bakgrund skildrades i nr 8 i ar av denna tid- skrift, har aktualiserat det asiatiska avsnittet av varldspolitikens stora vridscen. Det finns starka tecken som tyder pa att handelseutveck- lingen i denna del av varlden kom- mer att vara i intressets hlickpunkt annu nagon tid framat. Sovjetunio- nen har ront sa starkt motstand i olika delar av Vasteuropa (det har bl a tagit sig uttryck i en stark minskning av kommunismens andel av valjarkaren i ett stort antal Lan- der), att man antagligen kanner sig mera lockad av att ktncentrera uppmarksamheten pa Fjarran Os- tern, dar de kommunistiska ideerna pa flora hall begarligt anammats. Da USA oven i denna del av varl- den framstar som den framsta var- naren av den vastdemokratiska varldens intressen, finns dot anled- ning att droja vid USA:s politik i Asien. FELSPEKULATIONEN IFRAGA OM IiINA USA bade sakerligen raknat med att Kina efter det andra varldskri- get skulle, med USA:s stod, bli den Pasta punkten i Fjarran Ostern. Ja- pan, som under ett par artionden gjort livet surt for Kina, hade be- segrats i grund, och kineserna hade foljaktligen mojlighet att to sitt ode i egna hander. Man var sa overty- gad om att Kina skulle bli Fjarran Osterns stormakt nr 1, att man in- bjod Kina att vid USA:s, Storbri- tanniens, Frankrikes och _ Sovjet- unionens sida inta en av de per- manenta platserna i FN:s saker- hetsrad. Snart var det dock uppenbart, att sondringen inom Kina gatt sa langt, att landet saknade forutsattningar att spela en stormakts roll i varlds- politiken. USA stallde sig bakom Chiang Kai-shek och hans natio- nella regering i forhoppning att han skulle lyckas krossa kommunis- men inom landet, vilken man be- traktade som en avlaggare till Moskva. Pa sina hall i USA visade man dock missnoje med Chiang Kai-shek - han betra.ktades, val inte utan fog, som en diktator och man iakttog med oro vilken oer- hord omfattning korruptionen vunnit i de nationella kretsarna. I denna situation sonde president Truman general Marshall i special- uppdrag till Kina. Han skulle to kontakt med de olika politiska lag- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ren i Kina och siika fa till stand en konferens mellan Chiangs parti, Kuomintang, kommunisterna och vissa liberala grupper. Det verkade till en borjan, som om Marshall skulle ha framgang i sitt vary. Han lyckades sammanfora parterna, som fattade beslut om att sammansla Kuomintangarmen med de kommu- nistiska styrkorna saint att bilda en samregering. Enigheten var dock endast skenbar. Marshall behovde jute mer an bege sig till Washing- ton, sa blossade stridigheterna upp pa n.ytt. Nar ryssarna utrymde Manchuriet, gav detta anledning till ivriga anstrangningar fran bade Chiangs och kommunistledaren Maos sida att satta sig i besittning av det vardefulla omradet, varifran ryssarna dock hunnit fora maskiner i stor skala. Ryssarna lit stora ja- panska vapenlager i Manchuriet falla i handerna pa de kinesiska kommuniststyrkorna. Nar Marshall atervande till Kina och pa nytt sokte upptrada som medlare, faun han inte mycken forstaelse. Laget blev alltmer katastrofalt: Chiangs arme utrustades for en billig slant med de vapen, som amerikanarna under kriget fort till Kina och oarna i Stilla Oceanen, och inbor- deskriget blossade upp pa nytt. WEDEMEYERS NEGATIVA RAPPORT Sommaren 1947 sande president Truman en ny 1?~ jarran Ostern-spe- cialist till Kina, general Wede- ineyer, som tidigare varit befalha- vare Over de amerikanska trup- perna i landet. Wedemeyers rap- port inneholl en svidande vidrak- ning med nationalregeringen: han klagade over inkompetens och kor- ruption i ambetsmannavarlden, framforallt ute i provinserna och kommunerna. Han forklarade vi- dare, att det enligt hans mening inte fauns mojlighet att med mili- tara maktmedel gora slut pa kom- munismen. Denna bottnade i sociala missforhallanden och om den na- tionella regeringen inte visade for- maga att komma tillratta med dem, var del ganska naturligt att de miss- nojda sokte sig fram pa andra va- gar. Trots sin kritiska installning till nationalregeringen yrkade We- demeyer pa att Chiang Kai-shek skulle fa ny hjalp, ekonomiskt och militart. 1948 beviljade kongressen 400 milj dollars som hjalp till Kina for att > hejda den ekonomiska ned- gangen och uppmuntra de uppbyg- gande, demokratiska kretsarna att halla ut.>> Redan sommaren 1948 hade emel- lertid kommunisterna kontroll over en fjardedel av hela Kina och de hade stiindigt nya framgangar. Ett fir senare sag sig Chiang tvungen att dra sig tillbaka till Formosa. Alltjamt hade han ivriga sympati- sorer i USA, som onskade utverka nya krediter, men utrikesminister Acheson hade nu forlorat all tilltro till nationalregeringens formaga att infora lugn och ordning i Kina. Un- der perioden 1937-1947 hade USA h,jalpt Kina med narmare 4 miljar- der dollars varav 2/3 som gava och resten som lan. Storre delen hade stiillts till forfogande efter segern over Japan. Dessutom hade Chiangs regering fatt vapen till ett varde av 1 miljard. Man mhste nu konstatera att hjalpen till storsta delen varit forgives och att en stor del av vap- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nen erovrats av de kommunistiska styrkorna. USA betraktar alltjamt Chiang Kai-shek som Minas rattmatige harskare, men man ar knappast be- redd att ge honom stud i nagon storre omfattning. Med stort in- tresse foljs utvecklingen i Kina: skall Mao visa sig ga i Moskvas led- band eller skall han mojligen bli on Fjarran Osterns Tito i jatteformat? I februari 1950 slots en vanskaps- pakt och ett handelsavtal mellan dot nya Kina och Moskva, men dot Overenskomna handelsutbytet Or av liten omfattning. Sturbritannien liar erkant den nya regimen i Kina -- skall USA ga samma vag och lyckas fa in en sprangkil mellan Mao och Moskva? MACARTHURS OMSTOPNING AV JAPAN I ryska utrikespolitiska framstOll- ningar brukar framhavas, att Sov- jetunionen spelade on avgorande roll vid besegrandet av Japan. I verkligheten kom Soviet med forst i krigets slutskede, da dot redan var uppenbart att Japan skulle besegras av USA. Soviets insatser inskrankte sig till vissa upprensningsaktioner t e i norra Korea och Manchuriet. Dot var USA som fick to huvud- ansvaret for krigforingen mot Ja- pan och dot var USA, som ocksa twang motstandaren pa knO. Den amerikanske overbefalhavaren, ge- neral MacArthur, liar stannat kvar i Japan, dar han styrt med stark hand. Det finns ett fyrmaktsrad i Tokio (med bl a on rysk officer som medlem) men det har veterli- gen inte haft nagot egentligt infly- LQSNUMMER av tidskriften finnan alltjamt att fa, Oven kompletta ar- gangar i begransad omfatt- ning. BestOllning sker till KMK exp, Stockholm 90. tande pa handelseutvecklingen. Man liar into ens kunnat enas om nOir och pa vilka villkor Japan skall er- halla fred - liksom Tyskland lever alltsa Japan alltjamt i ett tillstand mellan krig och fred. MacArthur har gjort raska och beslutsamma ingripanden i Japans inre liv. Han har into nojt sig med att rensa bort militarismen och krigsindustrierna; han har sokt pa allvar stopa om Japan i demokra- tiska former. Kejsaren sjOly har av- statt fran sin stallning som gudom, on demokratisk forvaltning liar in- forts, undervisningen har lagts om, en jordreform genomdrivits och de stora kapitalistiska monopolforeta- gen avvecklats. Landet har emeller- tid, som en foljd av kriget och det allmanna kaos i Fjarran Ostern, li- dit stor nod under hela efterkrigs- tiden, och dot har darfor varit nod- vandigt for USA att skicka hjalp- sandningar till ett varde av flera hundra milj dollars per hr. Man liar dock an forhoppningar om att 10- get skall stabiliseras, sa att Japan kan forsorja sig sjOlvt. President Truman har stallt i utsikt att ett fredsslut med Japan into skall lata allt for Lange vanta pa sig och i samband darmed blir det sjOlvfallet Oven nodvandigt att avveckla en del Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 av ockupationsadininistrationen i Japan. liar amerikanarna lyckats astad- komma sympati for USA i Japan eller blir slutresultatet av Mac- Arthurs anstrangningar, att japa- nerna hyser antipati mot USA? Det iir svart att besvara denna fraga re- (Ian nu. Vid de senaste valen repre- senterade kommunisterna narmare 10 procent av hela antalet delta- gande och efter alit att doma ar de japanska kommunisterna fullt Mosk- vatrogna. De nationalistiska och imperialistiska elementen har hal- lits efter med jarnhand, men sanno- likt ar de fortfarande verksamma i skymundan. Hur ekvationen kom- iner att to sig i hyfsat skick ar omojligt att veta - det finns alit for manga obekanta. KOLONIALFOLKENS FRI- GORELSE STODS USA ar sedan gammalt motstan- dare till kolonialsystemet och ame- rikanarna har alltid med tillfreds- stallelse konstaterat, att kolonialfolk gjort sig fria. Till Indonesiens de- finitiva frigorelse bidrog USA ge- nom sitt bestamda upptradande i FN. Aven Ceylons sjalvstandighet liar USA noterat med gladje. Vad som vallat bekymmer i dessa sam- manhang ar att de nationella fri- gorelsestravandena 1 Sydostasien ofta gar hand i hand med en kom- inunistisk infiltration. USA har foljaktligen kommit att slitas mel- lan sin sympati for kolonialfolkens befrielse och sin antipati mot kom- munismen. Indonesien har fatt ett lan i ar pa 100 milj dollars. Efter alit att doma hailer sig den nationella regeringen dar fri fran kommunistiskt infly- tande. - I Indokina har Frankrike mycket stora svarigheter att havda Boo Dais stallning som statschef - USA har ingripit med hjalp i stor skala, samtidigt som Ho Chi-mink av Sovjetunionen och dess vasaller erkants som statsoverhuvud. Segrar kommunismen i Indokina, sprider den sig snabbt till Thailand. Aven i Burma rasar inbr)rdeskrig och kom- munismen har dar en tacksam jord- man. FRIKTIONSYTORNA I FJARRAN OSTERN USA star i Fjarran Cistern infor mycket intrikata utrikespolitiska uppgifter, dar det standigt galler att brottas med det sovjetkommunis- tiska inflytandet. Den vita kapi- talismen ar inte popular i dessa de- lar av varlden, dar massfattigdomen praglar hela samhallslivet. De kom- munistiska ideerna mAste i dessa proletara kretsar to sig mycket be- garliga och de kan pa sina hall sammangjutas till en enhet med de nationella frigorelsestravandena. En sAdan regim kommer inte att ha mycket till overs av sympati for de vastdemokratiska makterna. Sovjet- unionen gor sjalvfallet vad den kan for att blasa under denna misstro, och kan man fa USA alit hardare engagerat, militart och ekonomiskt, i Fjarran Ostern, har man ingenting att invanda haremot. Det kan be- tyda att trycket lattar pa andra hall och att Sovjetunionen far nya chan- ser till framstotar mot begarliga omrAden. 364 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 LUFTVARNETS MATERIEL Bland var armes truppslag ar luftvarnet det yngsta, tillkommet efter det forsta varldskriget. Det horde darfor liven vara det moder- naste, bekampande krigsteknikens hogstutvecklade forstorelseinstru- ment med hjalp av lika avancerade tekniska motmedel. Modernitet ar emellertid en egenskap som ej kan anges endast genom hanvisning till materielens anskaffningsdatum. Hellre bor den matas med matt, som anger vapnens u6'ikt att verka mot en fiende som for i falt dagens - eller morgondagens - mest ut- vecklade angreppsmedel. Mot an- greppsformer, vars teknik och me- toder ej forandrats, kan langesedan anskaffad forsvarsmateriel i dag vara hogmodern, men dar i ar ett > framsteg> gjorts mot effektivare offensiv teknik kan fjolarets defen- siva medel kanske vara starlet for- aldrade. Ju mera ett truppslag Or beroende av en i utveckling staende teknik, ju storre Or risken att doss varde sjunker pa kort tid, om dess materiel ej standigt foljer reed vid teknikens forfining. I andra varldskrigets armeer in- gick vid less bSrjan over alit ett talrikt luftvarn, som da bade goda tekniska forutsattningar att fa ef- fekt mot luftangrepp. Efter spel- oppningen pick emellertid utveck- lingen under nagra ar trots fort- skridande materielfornyelse i rikt- ning mot en relativ forminskning av lvkanonens verkan - flyget ut- vecklades snabbare. Forst mot kri- gets senare del vande tendensen: tillkomsten av radar och forbatt- rade instrumenteringar i ovrigt kom lvkanonens varde att stiga pa nytt, till synes snabbare an flyget utvecklades. Derma tendens rader annu, den tekniska utvecklingen pa omradet bar varit mycket markerad under efterkrigstiden. VAR STANDARD 1939 HOLL EJ UNDER KRIGET Vart eget Iv hade hr 1939 en stan- dard som ej stod stormakternas ef- ter. Under krigstiden var det emel- lertid ej mojligt att folja med i den framryckning som skedde pa andra hall, sarskilt pa vastsidan. I forhal- lande till de enorma anstrang- ningar, som i England och Amerika sattes in, kunde vi ej uppbringa ens en svag aterklang. Vara resurser gingo at till luftvarnets kvantitativa utbyggnad, vilken enbart den var en for vara forhallanden stor kraft- yttring. 1945 hade vi darfor borjat slapa efter, vilket medforde bena- genhet for resignation bland luft- varnets man. Men snart strommade det in upplysningar om vad som skett inom denna teknik, och pro- blemen togos upp fran nya utgangs- punkter. Harvid visade det sig att Armens vapen- ock materielutrustning Arltikel 4 365 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 utvecklingen snarast givit luftvar- net mojlighet till okad relativ styrka. Impulserna medforde ett livligt inhemskt arbete, som fort till att i dag mojligheter finnas att snahbt bygga upp ett svenskt Iuft- viirn, som kan bedornas val likvar- digt med det inest avancerade, som ar kant pa andra hall. Resignatio- nen liar forbytts i lugn tillforsikt. Vad som skett it inget trolleri. De tekniska framstegen aro stora men kan kallas sensationella endast nar del galler radar. En mycket ling rad av andra f6rbattringar liar tillkommit, berorande saval alla de manga leden i Iv-skjutningens kedja av mat-, rakne- och installningsupp- gifter, som aver pjasernas ballis- tiska egcnskaper. Darbakom ligga atskilliga vardefulla uppfinningar och goda nya idekonstruktioner. Det mesta har emellertid vunnits genom all man beslutsamt overgatt till all bygga utrustningar for myc- ket hog precision, i vilka forkrigs- tidens mera handarbetsbetonade metoder ersatts med den moderna servoteknikens snabbare, noggran- na och av mansklig ofullkomlighet mindre beroende. FORUTSATTNINGEN IDAG DENSAMMA SOM IGM Det ar ej den grundlaggande pro- blemstallningen som indrats. Lv- skjutningens forutsattning Or den- samma i dag som i gar. Det galler att sa snabbt som mojligt faststalla en rat linje i ryrnden, vilken sa nara som mojligt anger malets vag under de narmast foljande sekun- derna, samt flyghastigheten Tangs denna linje. Sedan dessa varden be- stamts, skall den punkt pa linjen beraknas, dar malet och ett nu av- fyrat skott skola motas. Vidare skall beraknas vilken installning pjaserna skola ha for att ligga skot- ten i avsedd punkt. Och slutligen skola pjaserna installas exakt efter de beraknade vardena. Alla dessa komplicerade operationer maste ske sa att felaktigheter ej uppsta ge- nom tidsforlust. Den nya materie- len skiljer sig hari ej fran den gamla. Skilinaden Jigger i den starkt okade precisionen och snabbheten. Inmiitningen av malets lage sker nu i princip med ett sammanbyggt, fran rakneinstrumentet skilt mal- foljningsinstrument. Detta kan an- lingen vara helt optiskt, belt radar cller ocksa en kombination. I de tunga batteriernas utrustning ingar for varje rakneinstrument ett folje- instrument av vardera av de tva forsta typerna. 366 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 13ada styras av elektriska moto- rer, radar automatiskt enligt de im- pulser, som erhallas genom utsand och fran malet aterreflekterad energi, det optiska instrumentet vid malfangning for hand och sedan foljningen kommit i gang automa- tiskt genom fran rakneinstrumentet atergaende impulser. ]Hiktarens och avstandsmatarens arbete blir dar- fOr endast att kontrollera siktets malfoljning saint all ratta avvikel- ser. Noggrannheten Or ungefar den- samma vid bada metoderna, och da radarn Or anvandbar liven i mor- ker, mole och dimma kunde det op- tiska instrumentet forefalla over-- flodigt. Sa Or likval ej fallet, da man. dels cj med absolut sakerhet kan lita pa att radarn star sig under alla omstandigheter, dels behover mojlighet att arbeta snot malet un-- der > etertystnad?, sa all elektrisk inpejling ej Or mojlig. De lattare batteriernas sikte blir enklare, eventuellt med optik och radar hopbyggda. Det kan uppstal- las pa hetryggande avstand fran pjaserna sa att riktarna fa arbeta i lugn och utan att storas av rok fran pjaserna eller fran raketer etc som riktas mot dessa. Pjaserna kunna in ej doljas nar de skjuta och drar darfor anfallet pa sig, medan siktet kan goras svart att upptacka. Slutligen overforas do utraknade skjutelementena till pjaserna pa clektrisk vag och installas automa- tiskt med hjalp av servomotorer. Harigenom bortfalla de fel i install- ningen, som vid manuell betjaning uppkomma genom riktarens mansk- liga ofullkomlighet - det var dessa som i den gamla utrustningen bar Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 storsta delen av ansvaret for eldens spridning. Lv-pjaser for enbart handbetjaning komma sakerligen ej mer att anskaffas. AUTOMATISM LADDNING, DUBBEL ELDHASTIGHET De nya pjaserna skilja sig fran krigets ej endast dari att de aro maskinstyrda. Samtliga fa automa- tisk laddning. Skotthastigheten for 40 mm lvakan ar omkr 260 skott/ min (= dubbla gamla hastigheten), for 57 mm 120 och for 12 cm 70 a 75 skott/min. Samtliga forses med sadana magasin att de kunna skjuta en stund utan betjaning, vilket gor det lattare att uppratthalla hog be- redskap utan att nota pa persona- lens uthallighet. Riktare behovas endast vid reservforfarande och kunna darfor erhallas genom sam- manslagning av tva avlosningar. Vid normal skjutning betjanas pja- serna endast av laddare och ammu- nitionslangare. Elduthalligheten har hojts dels genom anvandning av krut, som varmer eldroren mindre an tidi- gare, dels genom vattenkylning av roren. Kylvattnet cirkulerar genom spar inne i eldroret, som bestar av en fast yttre och en utbytbar inre del. Betraffande ammunitionen har flera forbattringar tillkommit. Sprangladdningarna ha overlag bli- vit stiirre. 40 mm granaten racker nu till for att garantera nedskjut- ning vid en traff var som heist i ett tva-motorigt mal. Sedan det fast- lagts alt verkan i malet erhalles en- dast vid brisad i eller mycket nara detta, har man upphort att anvanda annat an anslagsrtir pa ammunition under 10,5 cm kaliber. Harigenom bortfaller temperingen och darmed oven brisadernas utspridning hitom ocli bortom malet. Ammunitionen hlir harigenom aven avsevart billi- gare. For grovre granater kan det bli fraga att anvanda elektriska izonror?, som tanda niir projektilen befinner sig inom ett visst avstand fran malet. Aven andra forbatt- ringar aro pa vag, genom vilka pro- jektilens hastighet i banan okas. Detta ar av betydelse, da det dels okar sakerheten i berakningen av den nodiga framforhallningsstrac- kan, dels gor det mojligt att fa fram fler skott till malet, medan detta genomflyger en viss rakstracka. EN AVSEVARD TID AV OMORGANISATION Nydaningen inrymmer mycket mer an som liar kunnat namnas, elektricitetsverk, nya lattare men palitligare eldledningskablar, nya anordningar for saker kontroll av utrustningens funktioner, for mal- exercis under faltforhallanden etc. Den stracker sig aven till de freds- massiga behoven av battre och ef- fektivare uthildningsmateriei for att tillata kontroll av varje mans fardighet och faststalla otsaker till fel vid materielens handhavande. Det ar salunda en mycket rik flora av nyheter, som Or under in- forande. Det kommer att to atskil- liga ar innan alit detta helt genom- forts. Luftvarnet kommer att under tiden befinna sig under kontinuer- lig omorganisation, forst till ett mellanstadium Or den gamla ma- terielen - dock avsevart moderni- zru Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 40 mm Ivalcan nz/48 under eldgivning. Observers till Izoger de tvu tinnzz 1 tomhylsorna. l UUunde serad samt ulokad genom tillkoms- ten av nya radarstationer - an- vandes enligt nya uppfattningar for aft litet langre fran overga i det stadium, som nti betraktas som slut_ ligt. Nar vi kommit dit, kunna vi be- rakna att - per skott saval som per man raknat --- ha utsikt till verlcan mot ett flygmal, som i ge- nomsnittsfallet okat till det 100-fal- diga och mer, jamfort med 1945 ors. Siffran kan lata fantastislc men forde icke desto mindre vary val- grun dad. DYRARE PJASER, RILLI- GARE AMMUNITION For att tavlan ej skall malas en- bart i Ijus maste likval "Agra nack- tlelar anforas. Den forsta Jigger i kostnaden. Den nya materielen blir avsevart dyrare an den gamla, at- minstonc pjaser och instrument. Ammunitionen forbilligas daremot avsevart vid overgang fran tid- till anslagsror. En andra nackdel Or att forbanden blir tyngre, sarskilt nar stor radarutrustning ingar, men oven genom elektricitetsverken, storre eldledningsutrustuing, okade kabellangder eta Aven pjaserna ga avsevart upp i vikt genom maskin- styrningsutrustning. De nya 40- och 57 mm lvakan ha dock visat mycket goda koregenskaper och torde vara lika framkomliga i terrang som de gamla. Problemet att forse den nya, koinplicerade materielen med kom- petenta mekaniker torde fa losas fran helt nya utgangspunkter. Hiir rocker den varnplilctiga personalen ej till. Utbyggandet av del nya, effektiva luftvarnet kommer att kosta stora anstrangningar saval av landet i sin helhet som av luftvarnets personal. Men utsil(ten att darigenom avse- vart kunna bidra till att minska ho- tel fran luften synes sa god, att an- 369 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 NAPALMB()1-IBEv - ETT MODI;RNT BRANDSTRIDSMEDEL, I tidningsnotiscrna om Koreakri- get har pa senaste tiden statt all Elsa om s k napalmbomber, sour med framgaug insatts av amerika- narna hl a mot nordkoreanska stridsvagnar, vilka aven vid > nar- missar> s4tts ur spel genorn delta anvandbara brandstridsmedel. Na- palmbomben har i del sammanhan- get Oven framhallits som on nyhet pa brandkrigforingens omrade, vil- ket emellertid into riktigt overens- stammer med verkliga forhallan- don. Del Or nu ej mindre an atta Or sedan den fiirsta experimentbom- hen med napalmfyllning visade sin dverlagsna antiindande formaga vid i stor skala upplagda forsok vid Edgewood Arsenal, den amerikan- ska hogborgen for forsknings- och forsoksverksamhet avseende kemisk krigforing. Sedan tillverkningen strangningarna bora kunna tas med glatt mod. Den totala kostnaden blir hog men beraknade effekten per utgiven krona avsevart battre an vid materiel av aldre typ. Dc framsteg, som nu pa nagra fa Or vunnits pa luftvarnets omrade, visar vad som ibland kan uppnas, nar nya tekniska landvinningar tas i bruk for fdrsvarsandamal. Del rnesta harav liar framkommit inom landet. Vi ha med egen kraft tagit igen slormakternas forsprang for nagra Or sedan. Del Or mojligt all vi nu pa mer an on punkt aro fore. B EHNBOM efter de lyckade proven pa allvar kommit igang kunde natpalmbom- ber i relativt stor omfattning sattas in pa saval den europeiska som ja- panska krigsskadeplatsen under de sista Aron av del andra varlds- kriget. NAPALM, ETT FORTJOCK- NINGSMEDEL FOR OLJA ELLER BENSIN Redan tidigt under det senaste varldskriget satte amerikanarna igang on intensiv forsknings- och forsoksverksamhet i avsikt alt ut- nyttja olja sam brandanure. lien olja hade ju sedan mycket lang tid tillbaka anvants for delta andamal men verkan harav motsvaradc ej do krav pa effektivitet, som nu stall- des. Forsoksverksamheten inrikta- des pa all fa frain s k fiirtjockad olja, en klibbig geleartad massa, sorn vid on bombkrevad kunde stanka och rinna omkring samt ha stor antandande formaga. Svarig- heten lag i all utexperimcntera ett fortjockningsmedel. Men i och med upptackten av napalm 1942 var den svarigheten overvunnen. Napalm var ett fortjockningsmedel som i lamplig tillsats gav oljan den onsk- varda geleartade konsistensen. Dct utgjordes av on blandning av vissa organiska foreningar, naftenat- och palrnitatforeningar, soni aven Fick bidra med at[ go namn at (let ny- upptackta amdet. Del drojde into lange, forriin man Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 i Amerika iiven var inne pa linjen alt genom fortjockning av bensin erhalla ett lampligt brandamne. Napalm kom aven bar till anvand- ning sorn ftirtjockningsmedel. Efter on tids forsoksarbete kunde till- verkningen horja av speciella brandbomber orn 100 -1 000 liters rymdinnehall fyllda m.cd av na- palm forijockad bensin. Av ameri- kanarna fick de beniimn:ingen > fire- bombs. NAPALMBOMBER UNDER 2. VARLDSKRIGET OCII I KOREA Napalmbomber med oljefyllning kom under (let andra )Tarldskriget till anvandning friimst vid do alli- crades hemortsbekampning av ja- panska stader samt vid anfall mot tyska industrianlaggningar. Bom- her av denna typ visade sig mycket effektiva mot den japanska ho- stadsbebyggelsen. I regel anviindes on 3 kg napalmbomb, som falldes i knippen orn upp till 60 st. Ej mindre an sammanlagt 755 000 sa- dana knippen spred forodelse over den japanska hemorten innan kri- gets slut. Mot de tyska in dust rianlaggning- arna med starka byggnadskonstruk- tioner anvandes vanligen napalm- bomber om 100 kg. Aven en 250 kg bomb kom i bruk under ar 1944. Av mera kanda flygforetag kan niimnas, att bl a det stora anfallet i oktober 1943 mot Fockewulfes an- liiggningar for flygplanstillverkning genomfordes med omkring 1 300 100 kg bomber av denna typ. Den pa sin lid uppmarksammade bomb- fallningen mot oljeraffinaderierna vid Ploesti i Rumanien skeddc aven uteslutande med insats av napalm- bomber. I det nu pagaende Koreakriget Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 liar napalmbomber, sasom tidigare nOnints, kommit till anviindning mot stridsvagnar. Under del andra varldskriget utnyttjades de av ame- rikanarna framst for bekarnpning av pjasbunkrar, kulsprutenastenoch stridsvarn. Del var framforallt vid de harda striderna om japanska motstandsnasten i samband med landstigningarna a Stillahavsoarna i krigets slutskede, som napalmbom- ben visade, vad den dog till. Wir portabla eller stridsvagnsburna eld- kastare ej kunde sattas in, koin na- palmbomber susande genom luften och spred brand och forintelse. Harvid var del bensinfyllda bom- ber, till storsta del 600 liters, som kom till anvandning. Verkan er- holls framst genom (let vid ansla- gen uppblossande eldhavet, som var mycket intensiv men av relativt kort varaktighet, dock tilhiickligt for all oskyddad personal cj skulk kunna overleva. SARSII;ILDA SKYI)I)SA'1`- GARDER FdR BEFAST- NINGSANLAGGNINGAR Napalmbomber utgor givetvis en"'- fara vid ett invasionsforetag, da do kan tankas utnyttjas for aft ned- halla forsvaret inom befiista strand- omraden under den lid, soin er- fordras for all framfora landstig- ningsstyrkorna till strandlinjen. Del galley darfor att i hl a befint- liga befastningsanlaggningar for in- vasionsforsvar vidtaga sadana skyddsatgarder, all viktigare strids- medel om mojligt kunna betjanas utan personalforluster aven under pagaende anfall rued napalmbom- ber. For artilleripjaser och andra stridsmedel ger uppstallning i pan- sartorn eller pansarkupoler den basta losningen av delta skyddspro- blem. Ett sadant uppstallningssatt kan emellertid endast anvandas i begransad omfattning bl a med han- syn till kostnaderna. MO.jligheter torde emellerlid finnas all Oven vid pa annat satt uppstallda stridsme- del saint for befiistningsanlagg- ningar i ovrigt erhalla skydd mot napalmbomber. For all narmare utrona verkan mot svcnska befastningsanlagg- ningar ha vissa forsok med napalm- bomber utforts inom landet. BI a resultaten Iran dessa fa utvisa vilka atgarder, som harvid med hansyn till bombens brandverkan bora vid- tagas for den stridande personalens skydd. FLYGPLANKORT av argang 1950 kunna er- hallas av dem som ickc ha tillgang till dem i tjansten, d v s reserv- och vpl hefOl. Insand endast ett hrevkort vied komplett namn, adress, vpl-nummer och militOr titel, saint orden >Flygplankorten onskas? till Kontakt rued krigsniakten Stockholm 911 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Sao Iurar man va.ktposterl Tidigare har vi berattat om hur brittiske oversten MacLean genom oil bestamt upptriidande lyckades Tura nagra italienska vaktposter sa framgangsrikt att han med sin sa- botagegrupp kunde to sig in i dot for tyskarna sa betydelsefulla Ben- gasi i Nordafrika. Detta kuppforetag hade startat Hilda borta i Alexandria, dar de sex kuppmakarna fatt tillfalle att noga studera on miniatyrmodell av Ben- gasis hamn som var malet for deras sabotageraid. Sabotagegruppen far- dades i bil icke mindre an tusen ki- lometer: fran Alexandria till Sol- lum och darefter runt sodra andan av stridsomrad-et i hojd med Gasala och fortsatte sedan over Msus och tog av i nordvastlig riktning mot kusten from mot Bengasi. En stund efter dot att de lyckats komma forbi vagsparren markte de att italienarna sannolikt rapporte- rat nagot om dem. Fran Bengasi kom namligen on bil som forsokte stoppa engeismannen. Dcssa lycka- des erellertid inte endast komma forbi den motande italienska bilen utan aven skaka av sig forfoljarna. Nar de viii kommit in i sjalva Ben- gasi, dolde de bilen, forberedde den for sprangning, tog med sig sin utrusining - gummibatar, sprang- medel m m - till ett gomstalle och gick sedan tit och promenerade pa gatorna, fortfarande i engelska uni- former. Nar alit forefoll lugnt borjade de silt egentliga arbete genom att transportera nor sabotageutrust- ningen till hamnen. I taggtradsna- tet omkring sjalva hamnomradet upptackte de ett hal, genorn vilket de passerade icke endast en utan flera ganger. Pa atervag fran ham- nen skulle MacLean rakna sina mannar och upptackte dia till sin forskrackelse all de var tva mer an de skulle vara. Tva italienska vakt- poster med gevar och bajonetter bade plotsligt dykt upp och bildade no eftertrupp. MacLean tog emellertid saken lugnt och bedomde situationen som sa att dot var omojligt att bli kvitt dessa vaktposter sa Lange man var room hamnomradet. Det skulle vara misslyckat att forsoka to sig igenom halet i taggtrAden med de tva ita- licnarna i kolvattnet. En skottloss- ning skulle astadkomma for rnycket Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Buller och diirfor aterstod endast all ga den >>legala>> vagen, genom porten. IIan beslot darfor att pas- sera ut ur hamnomradet genom att: bluffa bade de vakter som foljde honom och dem som stod vid grin-- den. ITALIENSKE VAKTCIIEFEN FICK UPPSTRACKNING! Efter att ha lagt mig till mod sa mycken hogdragenhet som min do dagars gamla skaggstu'bb och hela mitt illa medfarna yttre med- gav, berattar MacLean sjaly, satte jag kurs pa huvudingangen till doc- korna, fbljd av do bada italienska vaktposterna. Vid porter stod en soldat pa post utanfor vakttaltei.. Jag gick raft fram till honom och forklaradc att jag villc tala mod valctchefen. Till min 1'attnad for- svann han lydigt in i taltet och korn ett par minutcr senare ut i sallskap med on somnig sergeant, som ner- vost halade upp byxorna. For andra gangen samma kvall prescnterade jag mig som generalstabsofficer, vilket Adrog mig en slarvig honnor. Sedan paminde jag honom om att han bar ansvaret for sakerheten i donna del av hamnen, vilket han enfaldigt bejakade. Hur kunde dot da komma sig, frAgade jag, aft jag och mina foljeslagare storre delen av natten obehindrat kunnat prome- nera omkring i hela omradet utan att on enda gang ha blivit ordent- ligt anropade eller tillsagda all visa vAra identitetskort? Alltmer cldad av mitt foretag, tillade jag at[ han gjort sig skyldig till grovt slarv i tjiinsten. Hur kunde ban veta att vi into var brittiska sabotorcr, som medforde mangder av h6gexplosiva sprangiimnen (vid do orden fnitt- rade han misstroget, tydligen tyckte han all jag brcdde pa for kraftigt). Naja, sade jag, for den Mir gangen skulle jag lAta udda vara jamnt, men han skulle gora klokt i att into lata mig komma pa honom med nA- gon mer blunder. Vad mera var, tillade jag mod en elak blick mot vaktposten, som ryckte till, han horde verkligen vidtaga Atgarder for all fa lite biittre hallning pa sina manner. Sa gav jag mig med snabba slog ivag emot porten, foljd av David och korpral Cooper men i ute av do bAda italienarna som tassat bore i skymundan sA snart do sag att nA- got obchagligt var a farde. Mina ord hade into forfelat sitt intryck. Nar vi gick forbi vakiposten, gjorde han on valdig lcraftanstrangning och skyldrade gevar sa att han holl pA all falla baklanges. OFURLATLIGT SUMNIGT AV VAKTPERSONALEN An en gang bade MacLean med sina sabotorcr lurat do italicnska vaktposterna och nu till och mod on vaktchef av underoffiners grad. Hur bar han sig egentligen at? For (let forsta var han mycket djarv och for del andra utnyttjade han do mojligheter, som situati-oven for tillfallct bjod honom. Det Or on vasentlig skillnad pa aft t c vid kontroll av sakerhetstjansten under fredstid i sift eget lands uni- form laxa upp on vakt tillhorandc egen krigsmakt an att under kris; och i fiendeland skalla ut fiendens befal trots att man Or iford sin egen. 374 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 TerraflifIfistIJil pI stridsvagnsbana - - Ett sadant vary till och jag Ur forlorad. Yttrandet falldes av on aldre men spanstig tidningsman, garvad 1 b1 a mangfaldiga pafres- tande frontreportage under andra varldskriget. Och utlalandet gallde - - en tur med Scania Vabis' ter- ranggacnde lastbil pa stridsvagns- banan utanfor Soderlalje. Den nerv- pirrande och fysiskt anstrangande men till tiden korta lastbilsfarden utgjorde forsta programpunkten pa on fyra dagars rundresa med en del av forsvarssiabens varnplikliga stabsredaktorer. Den blev on v:irdig upptakt till do foljande visning- arna. Ingen av oss bade akt banan for- ut och ingen trodde sig vanta na- got sarskilt spannande utbyte av detta forsta, till synes hogst civila uniform och Or nodsakad at[ talc fiendens sprAk. Det fordrar mycket goda nerver men ocksa on viss por- tion tur. I detta fall gynnades en- geismannen av all italienarna voro oforlatligt somniga, som icke upp- fattade att do okanda mannen voro kladda i fiendens uniformer. Dc tva soldaterna ur vakten som hadc f6ljt dent - visserligen utan att vara tillrackligt aggressiva - hadc haft all anledning all antingen sjalva gripa framlingarna, eller i varje fall anmala saken for vakt- posterna vid grinden och aven for vaktchefen. Alla i den italienska vakten glomde tydligen att dot var de som hadc befalet. PER LINDGREN avbrott 1 den nyss forut i Stock- holm startade farden. En aktur i >>F 11>>, den fyrhjulsdrivna, ter- ranggaende lastvagnen, sour fyller en stor uppgift bade for skogskor- ningarna I norr och for transport av pansartruppernas foljeinfanteri. Into sarskilt markligt sfilunda. lute sag vagnen sarskilt marklig tit hel- ler. Slandarddetaljer som i. Scanias andra bilar churn hytt och vagns- korg ar gummiupphangda for att lillata do ormliknande rorelser i lerrangen, som man snart blev pa- lagligt medveten om. Vanliga last- bilshjul, luftpumpade ringar med snokedjor for framkomligheten. Man beredde sig pa en angenam lusttur i den av on varmande host- Sol belysta mellansvenska terran- gen. En uppmaning all halla sig val fast under farden halsades med icke ringa munterhet. Donna dam- pades dock snart nog! Gamle racer- foraren, verkmastare Gunnar Wes- terberg satte sig tillratta i forar- liytten, och sa kunde ford-onets ett ]tundra utomordentligt val tillvara- iagna hastkrafter borja arbeta. BLEKA, STELA, KRAMPAK- TIGT SPANDA ANSIKTEN En skakande upplevelse begynte! Forst bar del av i full fart uppfor on valdsamt brant stigande kullcr- stensbemangd backe, som forcera- des titan minsta svarighet. Sedan blev del varre och varre -- into for bilen utan for pressmannen. I den most utsokt olandiga terrang med Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 stenar och block, stockar och bran- ter gick den vilda farden. Aldrig skulle on lekman ha kunnat drom.- ma om att on bil skulle kunna to sig fram pa on dylik berg- och dal- bana. Men det gick, och dct gick fort. Gasterna holl sig fast pa fla- ket sa att knogarna vitnade men slungades anda som vantar i olika riktningar upp och ned. Vid detta laget -- redan efter on minut --- bade de vid avfarden glada an- siktena forvandlats till dodsbleka, stela, krampaktigt spanda masker. I forarhytien kiimpadc verkmiis-- tare Westerberg sorn on tiger. Ilur han trots skakningarna, som fore- foll vara av jord'bavningsartad ka.. raktar, kunde styra fordonet och over huvud taget halla fast ratten kommer alltid all forbli on gala for passagerarna. Titer knappa fern mi- nuter var hela provvarvet avverkat. Bilen och dess forare var oberorda av prestationen -- banan bade pa sina hall on stigning av ornkring 40 grader - men pressmannen krop ned fran flaket ledbrutna och ut- trottade. AVEN PATTON VAR I1VIPO- NERAD AV VAGNEN Man var imponerad, impoucrad over att on vanlig svensk bil med sadan latthet kunde to sig fram i till synes ofarbar terrang. Nar Pat- ton kort tid fore sin dod besokte Sverige provakte han samma bil pa Den medfiiljande stabsfolografen behrivde icke reiuschforst(rka intrgclcen av bilens formciga alt la sig fram i vinkel mot horisontalplanet. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 [bamed lvksp Det amerikanska inftodrnskulsprntefordone't M 16 ?Getingem> dr ett haloband- fordon med list 12,7 mm kalsprntor. Eldhosfighelen dr 400-500 skott per pipa och ininul dos sammanlaht 1 600-2 000 shott/min. Pldten skpddar mot split- ter och hot/st 8 aim projektiler. Vapnet oar under andra vdrldskriget effektivt niot ldgflupande attackplari. Mot punkimdl pa marken oar verkan forodande. samma bana. Efterat forklarade han i manga vittnens narvaro att dot var den basta terrangbil i sitt slag, han n'agonsin sett. Svensk kvalitetsindu- stri kan med andra ord aven paa detta omradc prestera ting, som nappeligen star utlandets basta efter. Vagnen ar av 1942 ars modell och ar flitigt och med utmarkta resultat tagen i bruk av var forsvarsmakt. [)on finns i flora variationer for vars tillverkning We Scania Vabis och Volvo statt, (leis i lastbilsutfo- rande, dels som personbil, dels som pansarkarossvagn. Doss anviind- barhet Or stor, vare sig det t e gal- lcr att forsla ammunition, dra artil- leripjaser eller fora fram foljein- fanteri vid snabba framryckningar. Av ovriga liknande fordon, som ta- gits i forsvarsmaktens tjanst, kan namnas den under kriget kopta, tysktillverkade terrangbilen m/42 M och den stora sexhjulsdrivna amerikanska GMC:n, som lampar sig utmarkt b1 a for lasttransporter ph upp till fem ton och bogsering av radar- och luftvarnspjaser. Som jamforelse kan namnas att ovrigo nOmnda fordon lastar inemot ton. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 >>MATSTREJ KERNA > -- bakgrund och motat:garder Vilken omsorg som an nedlagges PA den militara utspisningen, finner den som besoker armens matinratt- ningar emellertid all do vArnplik- tiga andA icke alltid aro be- latna. Ratternas smaksattning och matsedlarnas komposition passar into. MAlsattningcn ar in all go god, riklig och narande mat. Varje sol- dat skall ha tre mAl om dagen. Na- ringsvardet skall uppga till i gc- nomsnitt 3 600 kalorier. Och kost- naden harfor uppgar f n genom- snittligt till 1 krona och 78 ore. Under sadana omstandigheter ar (let in omojligt att tillfredsstalla varje cnskild individs personliga smakriktning. Da och dA rapporteras in kollek- tiva demonstrationer mot rnathall- ningen vid forsvaret, i pressen kal- lade ?matstrejker?. Med hansyn till de disciplinara konsekvenserna av dessa >strejker? ar let givetvis cit introsse att studera deras orsa-ker. Man finner dA, at[ dessa i manga fall or av psykologisk art. Fran an- svarigt militart hall liar de ofta be- tecknats som rent okynne och siir- skilt under aren narmast efter be- redskapen anslot sig pressen ofta till donna uppfattning. >Matstrej- kerna> forsags med r5ttvi-sande ru- br'ik -- oskick. Man sokte fiir- klara foreteelsen sasom ett den kollektiva hypnosens verk, sasom ctt utslag av spontant utsprungerr solidaritet pa gott och out. PA sista tiden bar emellertid en del tidningar Atervant till den aldre standpunkten att Atminstone indi-. rekt applAdera tilltagen - ibland, bar dessa tidningar t o in pA for-. hand orienterats av > m atstrejker-. nas> arrangorer om vad sorn komma skulle. MILJU ORANDRINGENS BETYI)ELSE KLAR Elt studium av do utredningar, som gjorts mcd anledning av > mat- strcjkerna>>, och av tidningarnas framstallning och kommentarer ger vissa synpunkter pa delta discipli- nara problem. Miljoforiindringen vid intriidet i milit5rtjanst gor, all den varnpliktige Or mora kritisk snot den militara utspisningen an mot don civila, som han kan ordna Mist han gitter. En invand, ibland t o m inlard motvilja qt[ under- ordna sig skapar redan fr:in borjan mottaglighct for stromningar, som syftar till sjalvhavdelse. >Matstrejkernas> omfattning liar vlixlat. I vissa fall liar hela styrkan infekterats, i andra Ater liar blott mindre grupper oiler vissa katego- rier berorts darav. Do direkta orsa- kerna liar varit vitt skild.i. Ibland bar (let varit den >ganila? potati- sen, ibland dalig distilling, forore- ningar offer otrcvlig utspisnings- form. I regel liar man dock kunnat konstatera alt orsaken legal dju- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 pare. >Strejkerna>> har varit on ma- nifestation av dAlig stamning. Ge- nom att vagra inta sins mAltider i matinrattningen har de varnplik- tiga funnit ett i sitt tycke lampligt sett att go uttryck At sin olust, att irritera befalet och att skaffa vid- strackt publicitet At det hela. Siittet ar effektivt. Det ar ocksA ofarligt, ty > matstrejker>> har into kunnat bestraffas. Alla dylika demonstrationer har av pressen Agnats stor uppm irk- samhet. Reportagen har icke alltid varit rattvisande. Stundotn har do varit av sedan art att truppen di- rekt upphetsats. Och den tidnings- lasande allmanheten far av dessa tendentiosa reportage den uppfatt- ningen att grova missforhAllan den vidlAtt vederborande truppfor- bands mathAllning. Genom donna publicitet, ej sallan belyst med foto- grafier och specialintcrvjuer med ledande > matstrejkare>>, har dessa nett ett av sina syften - att Adra sig uppmarksamhet, > att komma i tidningen>>. Kanske ligger just hari froet till dot ogres, som har bena- genhet att sprida sig liven till andra fiirband. UNDVIK AWARDER SOM I! ORSTORAR ! Av tidningsreferaten att doma liar befalets hallning undcrstundom varit agnad att ytterligare oka upp- tnarksamheten kring >>strejken>>. Nervosa och opsykologiska Atgo- randen frAn befalets sida ger do- nionstranterna uppfattningon, all aktionen varit befogad. Ur discipliner synpunkt ar detta >>matstrejkande>> forkastligt. A andra sidan kan in inte manskapet tvingas att eta. Den omstandigheten alt ett antal personer gar igenom matsalen utan att forse sig med mat bor darfor tas som on naturlig fo- reteelse. Och om ?strejken? forlo- per under icke disciplinvidriga for- mer, bor uppseen devackande Atgar- der - stora utredningar, tal av re- gementschefen infor den samlade manskapskontingenten o dyl - undvikas. Befalets auktoritet mAste emellertid till varje pris uppratt- hAllas. I en artikel om disciplin i donna tidskrift foregaende Ar berorde OB aven frAgan om > matstrejker>> och gjorde darvid foljande uttalande: I detta sammanhang will jag berdra de tid efter annan fore- kommande s k matstrejkerna. Dessa skada vAr krigsmakts an- seende inAt och utAt. Det Ar darfor on hcderssak for alla att fa dem ur varldcn. I.n av va- garna att komma frAn delta ofog Ar sjalvfallet upplysning. Det mAste i tid klarlaggas for do unga att ott dylikt lillviiga- gAngssAtt icke tjanar sitt syfte samt dessutom skadar och drar ned forbandets anseende. Sam- tidigt bor orientering lamnas om vilka mojligheter, som fin- nas att i tjanstevag soka riit- telse ph forhAllanden, som an- ses behova Andring. Framfor alit kommer man sakerligen bast frAn sAdant utslag av sjalvsvAld, om fdrhallandet mellan befal och meniga och mellan representanterna for olika befalskArer praglas av forstAelse och omsesidigt for- troende. IntrAffar icke desto inindre upptraden av donna art - mAhanda framdrivna av dem som spekulera i attdsyste- matiskt uppluckra discipliner Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 i svensk krigsmakt - maste de motas med fasthet. Eftergifter i fraga om tjanstens rattmatiga krav fa under inga forhallan- den framtvingas pa delta satt. Delta klarlaggande uttalande lam- nar icke rum for tvekan, di det gal- ler fasthet i befalsforingen i mat- strejkssituationer. Det anger ocksa en av de viktigaste vOgarna, pa vil- ken sjdlvsvaldet kan forebyggas - upplysning. Men Oven pa annat satt kan >>matstrejker>> forhindras. CHEF OCH INTENDENT I MATSALEN Den darfor ansvariga personalen, i forsta hand regementsintenden- ten, skall utova en fortlopande kon- troll av livsmedlens beskaffenhet, yard, tillredning och servering, av hygien i magasin och matinratt- ning. Del Or av psykologiskt vardc, att kontrollen ofta forliigges till pa- gaende utspisning. Darigenom far manskapet ett patagligt intryck av befalets intresse och omvardnad. Regementsintendenten skall synas i matsalen. Ej heller skadar det, att forbandschefen tid efter annan be- vistar utspisningen eller deltar i maltiden. Delta starker de varnplik- tigas kansla av att vara foremal for omsorg. Till dagbefalet skall de kunna vanda sig med berattigade onskemal. Och de skall kunna gora detta med fortroende. En del missnoje torde kunna und- dikas, genom alt manskapet halles orienterat betraffande det satt pa vilket mathallningen inom krigs- makten av olika anledningar maste vara ordnad. Det bor ocksa upply- sas om de mojligheter, som star till buds for att tillgodose onskemal i den ena eller andra riktningen. De foredrag i detta syfte, som TjRK alagger regementsintendenten att halla vid lamplig tidpunkt efter inryckningen, far aldrig forsum- mas. Genom ytterligare foredrag, genom utspisningsnamnden eller genom anslag i matsalen bor per- sonalen dessutom hallas orienterad om aktuella sporsmal inom detta omrade - inskrankt konsumtion till foljd av ransonering, den farska potatisens ankomst m m. DOrfor men ocksa for befalets orientering om manskapets onskemal Or sam- mantradena i utspisningsnamnden vardefulla. Dc ger dessutom ett rik- tigt underlag for att bedoma even- tuella ?matstrejker?. UTSPISNINGSNAIVINDEN OCII PRESSEN Dot Or ocksa av storsta betydelse, att lira soldaterna vagen och for- men for onskemalens framforande. De maste kanna till vilka som Or de- ras representanter i utspisnings- namnden. Och dessa maste bibrin- gas kunskap i forplagnadsijanstens grunder. Denna namnd bor Oven ha klart for sig, att den icke Or beslu- tande. Dess uppgift Or att bedoma, samordna och till cliefen framfora kamraternas onskemal. Del Or for- bandsche.'cn, som besluter. Kontakt h:mr sokas med pressen i uppbyggande, positivt syfte. Har har forbandets pressofficerare sin visst icke minsta uppgift. Den skall inforr.ieras om mathallningens moj- ligheter och svarighetcr. Detta kan 1ampligen ske i samband med nya matsedlars upprattande, tokalfor- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 andringar, anskaffning av ny ma- skinell utrustning, i samband med hogtidsdagar o s v. HOrvid kan alit sadant visas, som genom pressen bor komma till allmanhetens kan- nedom. Bristfalligheter och deras orsaker far ej fortigas. Det ar battre att sadant frarnkommer fore an efter en demonstration. En sa- dan information Or av betydande varde, Oven om den icke genast re- sulterar i svart pa vitt. Tidnings- mannen far, om de pa detta satt halls kontinuerligt orienterade, storre mojligheter att rattvist be- doma sadana negativa aktioner som insandare och >>matstrejker>>. En fortroendefull och fortlopande kon- takt med pressen Or darfor av allra storsta vikt. Slutligen ma erinras om, att (let innevarande ar av Kungl Maj:t fast- stallda intendenturunderhallsregle- mentet foreskriver, att > portionsbe- rattigad personal, som avser att icke utnyttja portion, Or skyldig gora anmOlan hOrom pa satt arme- forvaltningens intendenturavdel- ning Oger bestamma> . Pa forbands- chefen ankommer att pa grundval av intendenturavdelningens bestam- melser meddela detaljforeskrifter. Stadgandet torde vara tillkommet i syfte att forebygga, att Kronan asamkas forlust genom att mat till- redes at ett for stort antal portions- tagare. Underlatelse att gora sadan anmOlan maste salunda betraktas sasom on tjansteforsummelse, som kan medfora pafoljd. IIOrom bor manskapet goras underkunnigt. Ma- handa kan pa sa satt benagenheten att >>matstrejka>> motverkas. Amerikansk V 2 ] I Ainerika lager man stor vikt vid fdrsdk med robotvapen. Men, sager rnan, roboten ar ett vapen vid sidan av andra. Bilden visor fdrsdk med en amerikansk V 2-version. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KMK:s BOKREVY Schultz P L: THE 85th DIVI- SION IN WORLD WAR II. Infantry Journal Press. .New York. 1949. 85. amerikanska divisionen landade i Neapel i mars 1944 och deltog se- dan i operationerna pa den apennin- ska halvon tom varoffensiven i al- perna 1945. Andars W : AN ARMY IN EXILE. Macmillan & Co. London. 1949. Den polska frivilliglcarens tilibli- velse i Ryssland, dess uthildning i Framre Orienten, dess strider i Ita- lien och landsflykt i England. Namier L B: EUROPE IN DE- CAY. Macmillan & Co. London. 1950. Ett studium av de viktigaste viirlds- politiska aktstyckena tiden 1936- 1940. Ahlgren N: FRAN POLEN TILL EL ALAMEIN. Tidens forlag. Stockholm. 1950. Populart hallna krigsskildringar fran de betydelsefullaste operationer- na under det andra varldskrigets forsta skede i Europa och i Nord- afrika. Bilainkin G: TITO. Williams and Norgate. London 1949. Den jugoslaviske diktatorns liv och g'irning. Bor-Komorowski T: THE SEC- RET ARMY. Victor Gollancz Ltd. London? 1950. General Bor-Komorowski borjadc att organisers den polska motstands- rorelsen genast efter Polens ockupa- tion 1939. Fran 1943 var han doss chef. Han skildrar hiir denna organi- sations tillblivelse och verksamhcl. under fortsattningen av kriget. Den kulminerade och avslutades med res-- ningen i Warschan, som misslyckades Behover Ni ett eget exemplar? Officerare och underofficerare pa aktiv stat eller i arvodesbe- fattning tjanstgorande ha av sparsamhetsskal i princip hero- vats sina tidigare personliga ex av tidskriften. Det fines dock mojlighet for de sarskilt intresserade att er- halla egna, personliga ex. Jam- likt Ilogkv:fst avd PF nr 45: 10 den 12/8 1948 kunna namligen ifragavarande befattningshavare genom en enkel anmalan till ve- derborande forbandschef erhalla egna ex. i brist pa vapen och livsmedcl och diirfor att den utlovade ryska hjalpcn uteblev. Prill D N: LIGHT ON KOREA. Trinity Trust. London. 1950. En kommunistislct fargad fram- stiillning av Korea-konflilctcn. Pam- fletten ingar i scrien >>Labour Monthly Publications.>> Lowry Al A: AN INFANTRY COMPANY IN ARAKAN AND KO- IIIMA. Gale & Polden Limited. Alders- hot. 1950. En kompanichefs vid The Queens Royal Regiment skildring av djungcl- kriget i Burma 1943 och 1944. Barlone D: A FRENCH OFFI- CER'S DIARY. At the University Press. Cam- bridge. 1943. Forfattarcn, som var kapten vid II. nordafrikanska divisionen, skildrar sina odcn och intryck fran kriget i Frankrike augusti 1939-oktober 1940 samt hur han sedan via Nordafrika lyckades forena sig med de fria frans- ka styrkorna i England. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 KA-forsvarens lokalforsvarsforband Kustartilleriforsvarens skydids- omraden med deras forsvarsanstal- ter ha ju pa sista tiden agnats spe- ciell uppmarksamhet fran diverse obehorigas sida. Darigenom har det allmilnna intresset kommit att rik- tas pa bl a beredskapen inom och forsvaret av dessa viktiga kustom- raden. Man har fragat sig hur bade vakthallningen, kuppberedskapen och forsvaret i krig fir ordnat. For de lantmilitilra uppgifterna inom kustartilleriforsvaren erford- ras sarskilt skolad trupp. For den skull tillkom redan genorn 1901 firs hilrordning Vaxholms och Karls- krona grenadjarrcgementen sasom delay av fredsbesattningarna i dessa kustfastningar. De uppsattes for att fylla kravet pa viss standig bered- skap med for skargardskrig speci- cllt utbildat infanteri. Man ansag namligen att trupp, som icke erhfil- lit full fortrogenhet med skargards- krigets speciella forhallanden och darmed sammanhangande lokalkan- nedom, ej heller skulle kunna skanka en tillfredsstallande bered- skap mot overrumplingsforetag, delta aven om den skulle kunna vara tillhands inom ur beredskaps- synpunkt rimlig tid. I samband med forsta varldskri- gets utbrott beslots en ytterligare forstiirkning av dessa grenadjarre- gementen. SA kom nedrustningen 1925. Av de tva regementena lamnades blott en bataljon kvar inom vardera fast- ningen, organisatoriskt knutna till Gota livgarde resp Krono'bergs re- gemente. Av forsvarspropositionen, sorn foranled'de reduceringen, fram- gar att de skill, som motiverade till- komsten av fastningsinfanteriet, fortfarande voro aktuella. Indrag- ningen skedde salunda av bespa- ringsskal i den allmanna nedrust- ningens anda. LANDSTORM ERSATTE FASTNINGSINFANTERIET Omkring ett decennium forflot och sa kom 1936 firs forsvarsbeslut. Olika skill bidrogo till att man nu tvingades all lilgga helt andra as- Kustart illeristen mdste s,jdty aktivt deltatia som infanterist i sitt batteris ndr- forsvar. 383 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 pekter pa fragan om fredsbesatt- ningarna 'i rikets fastningar. Resul- tatet blev, att kustfastningarnas lin- jeinfanteri forsvann. 1. stallet skulle deltas uppgiftcr vid forsvarsbered- skap eller mobiliscring fyllas av land stormsforband. Samtidigt okades kustartilleriets uppgifter och verksamhetsomrada, 1latterier och andra forsvarsanstal-? ter anlades langre ut i skargards- omradena an tidigare. Vid andra varldskrigets utbrott inkallades f istningarnas land-- stormsforband till forstarkt for?- svarsberedskap. Det visade sig dar- vid att do hade ganska ringa strids.- varde. Farhagor for delta liade ock-- sa framforts under arbetet med 1936 ars forsvarsordning. Den allt- for korta utbildningstiden och obe- kantskapen med skargardsomra- dena kom, trots dot frivilliga befa- lets goda vilja, att nrenligt inverka pa forbandens anvandbarhet. Vid ett blixtangrepp hade donna trupp sannolikt icke kunrrat fylla sing uppgifter. Medvetandet harom inom land- stormens egna led framgar avc:u tydligt av de intryck och erfaren- heter, som vid den tiden publice- rades i >Landstormsmannen>. Dot stod salunda bl a: >Vid inryck- ningen gjorde man till och med bland manskapet den reflexionen, att utbildningstiden varit alltfor kort. Oberoendc av samhallsstall- ning tycks den uppfattningen alit mer gora sig gallande, att do land- stormsman aro 'illa stallda', som efter endast 140 dagars utbildning i bevaringen for 15 Sr sedan och blott 5 dagars utbildning i land- stormen skickas i fall mot fientliga soldater, som ovats ett eller tva Or, kanske annu langre...> Den beredskapstjanstgoring, som efter hand fullgjordes, ballrade gi- vetvis rnycket av del sorn i borjan brustit. Lokalf6rsvarsf6rbanden inom lcustartilleriforsvaren - som benamningarna sedermera lydde --- erhollo viss skargardsvana och for- sagos med tyngre vapen, varigenom stridsdugligheten ytterligare for- battrades. Det andra varldskrigets erfaren- heter understrok vikten av att snabbt och kraftigt kunna mota fi- entliga foretag av stor?re eller mindre omfattning, i form av inva- sion cller kuppforetag. Beredskaps- Arens brister lra uppmarksammats, och som on foljd darav koinmer dot nyligen beslutade systemet med krigsforbandsvisa repetitionsov- ningar all tillampas aven vid lokal- forsvarsforbanden (KmK 6/50 sid 221). Vissa olagenheter betraffandc personalens tjanstgoringsskyldighet vidlader emellertid detta system, innan dot kommit in i sitt normala forlopp. For all avhjalpa donna temporara brist ha bestiimmelser meddelats for att mojligg6ra inkal- lelse av icke tjanstgoringsskyldig personal till frivillig tjanstgoring. liehovet av viss standig bered- skap - betydligt mer aktuellt i dag an vid sekelskiflet - maste emel- ]ertid med den nuvarandc organi- sationen ensamt bestridas av kust- artilleriets personal. Svarigheterna Oro dock tydliga mcd tanke pa bI a forsta tjanstgoringens avkortning fran tolv till nio manader. Detta har for kustartilleristens utbildning Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Register I~r argang VI, 1950 Forsvaret i allmanhet Slarv med hemliga handlingar ............................................................ 12 Civilforsvarets organisation ............................................................... 16 Krigsmakten i Arets budget ............................................................... 80 Faltarbeten i, det nutida kriget. Artikel 2 ............................................. 95 Artikel 3 ............................................. 153 Vakt-, brand och raddningstjansten vid flygvapnet omorganiseras ............ 119 Krigsfangar som kalla for underrattelsetjiinsten ................................. 168 Kustbeskjutning med sjoartilleri ......................................................... 177 VArt rorliga kustartilleri ............................................................... 197, 203 Psykologisk krigforing ........................................................................ 235 NAgot om sammanhanget taktik-teknik ................................................ 241 Kustartilleriet radariseras .................................................................. 261 Flygkameran i forsvarets tjanst ......................................................... 277 Hur gar det till, nar ubaten dyker? ...................................................... 289 Forsvarsmini stern om forbandsnamnderna .......................................... 307 Efterkrigsminsvepning fran svensk sida Ater i gang .............................. 309 FAltartilleriet nu och i framtiden ...................................................... 316 SA lurar man vaktpostcr! ............................................................ 324, 373 Fakta om oljan i dagens lage ............................................................ 330 Synpunkter pA commandoraider ......................................................... 335 Matstrejkerna? - bakgrnnd och motal:gArder .................................... 378 KA-forsvarens lokalforsvarsforband ...................................................... 383 Materiel, teknisk forskning och nya stridsmedel Forsta svenskkonstruerade reaktionsaggregatet med axialkompressor ...... 1 Artilleridragfordon ........................................................................... 5 blivit sarskilt kiinnbart, da den gAtt tit over bl a narforsvars- och vinter- uthildningen. Samtidigt harmed har det mo- derna kriget och avsaknaden av linjeinfanteri Atallt kustartillerifor- banden infor nodvandigheten att i en utstrackning som aldrig tidigare sjalva svara for sitt skydd och for- svaret av de marina fOrsvarsomrA- dena. I Far Ni dubbla ex? Den som erhAller dubbla ex av KmK upprnanas att meddela saken till Kontakt med krigs- makten, Stockholm 90. Det ar darvid nodvandigt all ange for- och efternamn, vpl-nr, trupp- registreringsmyndighet samt avsandarna till forsandelserna. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Den svenska jagaren vaxer .................................................................. 8 Att flyga fort: II. Aerodynamiska grunder .......................................... 21 III. Val av vingar ................................................... 55, 144 IV. Aerodynamisk utformning av flygkropp och luftintag 145 V. Olika mojligheter att 5stadkomma dragkraft for has- tighetsflygning ...................................................... 174 VI. Reaktionsror och raketmotor ................................. 225 Pansartruppernas motorfordon ............................................................ 31 Artilleriets motorfordon .......................................... 37, 41, 43, 47, 49, 50 Amerikansk xflygande tunna? ............................................................ 53 Kabelbilar .......................................................................................... 58 Krutraketen och dess anvandning 1. Tekniska data - jamforelser - luftvarnsraketer ........................ 59 II. Artilleriraketen vid sjo- och kuststrid mm ............ 73, 79, 81, 103, 113 ?Airborne workshopx For pansarreparationer ..................................................................... 68 Den ryska atomforskningen ............................................................... 75 Granatkastarfordon ........................................................................... 91 Nytt engelskt jaktplan ........................................................................ 93 Stralkastaravdelning ........................................................................... 115 Jagaren Gavle efter ombyggnaden ...................................................... 125 Nya minutlaggare for kustartilleriet ................................................... 134 Jaktplan med robotar ........................................................................ 157 Svensk luftvarnskanonvagn .................................................................. 161 Infrarod straining, a1R2., i forsvarets tjanst .......................................... 165 Bandtransporterat infanteri ............................................................... 170 15 cm kanon flygtransporteras ............................................................ 173 Danskt kg i stallning ........................................................................ 180 Dansk Spitfire .................................................................................... 184 Italienskt artilleri .............................................................................. 185 Brolaggare ....................................................................................... 189 Nagra synpunkter ph superatombomben Dansk granatkastare ........................................................................ 201 VArt rorliga kustartilleri ............................................................ 197, 203 Bergsartilleri .................................................................................... 213 Nytt reaktionsbombplan ..................................................................... 219 Pansrat bandfordon for reparation och bargning ................................. 229 Diesel-dragfordon .............................................................................. 230 Radiostyrda m'albiitar .................................................................. 233, 253 Rekord av forsoksjaktplan ............................................................... 237 Brittisk pansarbil .............................................................................. 239 NSgot om sammanhanget taktik-teknik ................................................ 241 Underhallets segerherre ..................................................................... 243 Bandpansarvarn ................................................................................. 249 386 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 >>Flygande laboratorium? .................................................................. 252 Reparationskader .............................................................................. 259 Kustartilleriet radariseras .................................................................. 261 Eldledningsradar, typ PE-07/R ............................................................ 269 Ny typ av General Patton>> ............................................................... 273 Infanteriets vapen .............................................................................. 281 Amerikanskt vinterskydd ..................................................................... 296 Sherman infor St Cyr ........................................................................ 299 Bofors' nya 57 nim faltautomatkanon ................................................... 305 88 mm dansk faltkanon ..................................................................... 312 Fiiltartilleriet nu och i framtiden ...................................................... 316 Brittisk pv-pjas ................................................................................. 320 Soviets 45 tons stridsvagn .................................................................. 345 Stora >>Buffalon>> .............................................................................. 347 Den moderna minan ........................................................................... 357 Rysk 15 cm kanon .............................................................................. 360 Luftvarnets materiel ........................................................................... 365 Napalmbomben - ett modernt brandstridsmedel ................................. 370 'Terriinglastbil p5 stridsvagnsbana ...................................................... 375 Halvbandvagn med lvksp ..................................................................... 377 Amerikansk V 2 ................................................................................. 381 Utbildning Identifiera flygplanenl Tavling nr 5 ................................................... 15 s >> 6 ................................................... 44 >> >> 7 ............................................. 15, 147 >> >> 8 ............................................. 100, 206 ? > 9 ............................................. 181, 245 ? s 10 ............................................. 245, 315 >> s 11 ................................................... 315 Stamflygforarnas framtid .................................................................. 25 Centraliserad utbildning ..................................................................... 83 Bildband och film i utbildningens tjanst ............................................. 193 Ett erkannande till de efterutbildade ................................................... 215 Krigsforbandsvisa ovningar en viktig reform mom var armc .................. 218 Studiecirklar i nationalekonomi ......................................................... 255 >>Hinderg'ard.. .................................................................................... 282 Medeltung brittisk kanon .................................................................. 326 Militar spelkortslek for battre flygplanigenkanning .............................. 337 Hostens repetitionsovningar ............................................................... 349 Upplysning och personalvard FBU:s upplysning och propaganda ...................................................... 28 Forsvarets civila funktioner ............................................................... 64 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Forsvarsutstallningar ........................................................................ 141 Kontaktkonferenser med de politiska ungdomsforbunden ........................ 163 Studiecirklar i nationalekonomi ......................................................... 255 Fritidsundervisningeri 1949-1950 ........................................ .,............... . 263 Forbandsbiblioteken och bildningsarbetet ............................................. 284 Personalvard i falt .............................................................................. 343 Krigshistoria och krigserfarenheter Fran Finlands sista krig ..................................................................... 67 ?Var viin Rommel, ........................................................................... 117 9. april - ctt tioArsminne .................................................................. 127 Hiirar genom luften ........................................................................... 301 Ekonomiska fragor Det ekonomiska laget och budgeten ...................................................... .15 Krigsmakten i arets budget .................................................................. 80 Var dollarfr'aga och dess losning ......................................................... 211 Niir lonstoppet haves . . . .................................................................. 327 Utrikesoversikter och utlandsnyheter ALLMANNA 6VERSIKTER Jugoslavien i brannpunkten ............................................................... 3 Militdra realiteter bakom talet om en viisttysk upprustning ..................... 39 FN och viirldspolitiken ........................................................................ 90 De engelska valens konsekvenser ......................................................... 182 Vad vapenhjalpen innebar .................................................................. 188 Schuman-planen ................................................................................. 246 Koreakrigets bakgrund ........................................................................ 271 Formosa pasta oroscentrum? ............................................................... 321 Viistunionens 5verkommande ............................................................... 354 USA:s politik i Fjarran i5stern ............................................................ 361 BIOGRAFIER General Omar Bradley ........................................................................ 26 Josef Vissarionovitj Stalin .................................................................. 101 Attlee, Bevin, Cripps, Morrison ............................................................ 137 Malenkov, Beria, Molotov .................................................................. 216 Robert Schuman ................................................................................. 250 Trygve Lie ....................................................................................... 313 Montgomery, de Lattre de Tassigny, Jaujard, Robb .................................. 357 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 DANMARK Danska flottan 1939 och 1949 ............................................................ 86 Bandtransporterat infanteri ............................................................... 170 Danskt kg i stiillning ........................................................................... 180 Dansk Spitfire ................................................................................. 184 Dansk granatkastare ........................................................................... 201 88 mm dansk fiiltkanon ..................................................................... 312 FINLAND Finlands flotta i dag och for do it sedan ............................................. 186 PRANKRIKE Sherman infor St Cyr ........................................................................ 299 FORENTA STATERNA Ainerikansk sflygande tunna>. ............................................................ 53 Spioneri, sabotage och >>psyk-krig>> vid amerikanska tysklandsmanovern 1949 ............................................................................................. 148 Jaktplan med robotar ........................................................................ 157 I{rigsfangar som kalla for underrattelsetjSnsten .................................... 168 15 cm kauon flygtransporteras ............................................................ 173 Vad vapenhjiilpen innebar .................................................................. 188 Ny typ av >>General Patton,> ............................................................... 273 Amerikanskt vinterskydd ..................................................................... 296 USA:s politik i Fjarran Ostern ............................................................. 361 Ilalvbandvagn mcd lvksp .................................................................. 377 Amerikansk V 2 ................................................................................. 381 ITALIEN Granatkastarfordon ........................................................................... 91 Italicnskt artilleri .............................................................................. 185 Bergsartilleri .................................................................................... 213 JUGOSLAVIEN Jugoslavicn i br5nnpunkten ............................................................... 3 KOREA Orsakcr till sydkoreanska armens sammanbrott .................................... 258 Koreakrigets bakgrund ........................................................................ 271 NORGE Norges framtida f6rsvar. N,4gra huvuddrag av 1946 ars norska forsvars- kommissions forslag ........................................................................ 111 Norska flottan 1939 och 1950 .................................. .... 207 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Den ryska atomforskningen ............................................................... 75 Ryska tronfoljdsproblem ..................................................................... 216 Soviets 45 tons stridsvagn .................................................................. 345 Rysk 15 cm kanon .............................................................................. 360 Artilleridragfordon ........................................................................... 5 Kabelbilar ....................................................................................... 58 ,,Airborne workshop? ........................................................................ 66 For pansarreparationer ..................................................................... 68 Nytt engelskt jaktplan ........................................................................ 93 Stralkastaravdelning ........................................................................... 115 De engelska valens konsekvenser ......................................................... 182 Brolaggare ....................................................................................... 189 Nytt reaktionsbombplan ..................................................................... 219 For reparation och bargning . . . . ........................................................... 229 Diesel-dragfordon .............................................................................. 230 Rekord av forsoksjaktplan .................................................................. 237 Brittisk pansarbil .............................................................................. 239 Underhallets segerherre ..................................................................... 243 Bandpansarvarn ................................................................................. 249 aFlygande laboratorium? ..................................................................... 252 Reparationskader .............................................................................. 259 Grodman .......................................................................................... 279 alindergard. .................................................................................... 282 Brittisk pv-pjas ................................................................................. 320 Aledeltung brittisk kanon .................................................................. 326 Slora >>Buffalons .............................................................................. 347 TYSKLAND 1lilitara realiteter bakom talet om en vasttysk upprustning .................. 39 tisttysklaiids folkpolis ........................................................................ 227 Ovrigt Tavling: Vad forestaller bilderna? ...................................................... 288 > F'lygande oar? i varldsrymden ......................................................... 294 Vad Sr segelflygning? ........................................................................ 350 KMK:s bokrevy ..................................................................... 293, :334, 382 Notiser fran hogkvarteret ...................................................... 2, 38, 74, 126 Fran tidskriftsfrontcn ............... 35, 72, 123, 159, 162, 198, 234, 270, 306, 342 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 O FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN -- Forts fran sida 342 -- Nr 9: De svenska ingcnjortrupperna. Kapten S Wahlin gor en kort saniman- fattning av uppgiftee och organisation. COMBAT FORCES12, Washington Nr 2: Strategic. bombing and the national economy. Commodore Dudley W Knox pavisar de oerliiirda kostnaderna for den slrategiska bombningcn i fdrhilllande till doss vcrkliga resultat for krigforingen och havdar, att anslagen till armcn masts ges prioritet i USA:s rustningsbudget. Nr 2: The power of the SSM. Av kaptcn A Parson jr. Markrohotvapneis bety- delse som komplettcring till artillerist och flyget i modern krigforing. FACKFORENINGSRORELSEN Darnhusgalan 18, Stockholm. 52 nr/dr, 6: 15 kr/dr. Nr 37: USA inf6r krigsekonomi. Av signaturen N K-n. FOLK OCII FORSVAR Grey Turegalan 2, Stockholm. 4 nr/dr, 3: - kr/dr, loser 80 lire. Nr 5: Dc ekonomiska grundvalarna for Sovjcts krigsberedskap. Av '1' Norwid. FOLK OG V)ERN1, Kopenhamn Nr 7: Bcfalingsma;ndene og befolkningen ma vise sLorre interesse. Fullmiiktig Verner Christiansen uttalar sig cftcr alt med en delegation ha studerat viilfirdsarbetct bland soldaterna i Viistzoncrna. LA REVUE MARITIME", Paris A.ua/50: Strategic oceaniquc. En historisk geopolitisk studio. Spekulationer over ctt framtida >slag om Atlanten>. MILITIER ORIENTERINGI 2 3 Oslo Nr 15: Ultra-moderne skydbaner i Kobenhavn. Av Otto Ludwig. Av speciellt in= tresse Or beskrivningen pa den i omedelbar anslutning till den nya skol- skjutningsbanan anlagda realistiska fiiltskytteterriingen. Ni 16: Militxr oppru.stning i Vest-Tyskland. En enquete, diir viist-tyska stats- miin ger sin syn ph problemet. Nr16: Timosjenko - del rode Kinas Carnot. OverslelojlnauI Kalinov forisiiLter scrim oni Sovjetnnionens marsl.alkar. Ni 17: Slaget om Kursk-kilen. Ovcrstcliij tnant Kalinov karakteriscrar i delta nr marskalk Konjev. Ni 18: Fieschies helvetesmaskin ga ideen til >Stalin-orglct>. Oversteliijtnant Kalinov heriittar i delta nr om marskalkarna Voronov och Rybalka. NY MILITAR TIDSKRIFT Linnegalan. 7, Stockholm. 12 nr/dr, 1/F: -- kr/dr, loser 1: 50 kr. Nr 9: Flyget i Koreakriget. Eli diskussionsinhigg av kapten Ake Mangflrd. Kan erhallas genom bokhandeln offer bestallning. 2 Kan erhallas som korttidslan fran armestabens bibliolek. 3 Kan erhallas som kortLids] an fran mariners pressdetalj. - Forts pd nasta sida - Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN IiIIIIIIIIII(IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII -- Ports fran foreg sida -- OFFICE RSF6BBUNDSBLADET Artillerigatan 51, Stockholm. 12 nr/dr, 6: -- kr/dr. Nr 9: Den roda armen. Artikelserie, mar i detta nr taktiken behandlas. Nr 9: Forsvarskostnaderna. Referat av 1949 ars fiirsvarsutrednings undersok- ningar angaende de verkliga forsvarskostnaderna. t'ANSAR TEKNIK IJNDERHALL Vasagalan 38, Stockholm. 12 nrJdr, 7: 50 kr/dr, losnr 75 ore. Nr 7-8: Niigra synpunkter pa sportskytte, precisionsskjutning och fiiltin issig skjutning. Av infanteriinspektoren overste Alf Meyerhoffer. REVUE DE DEFENSE NATIONALE" Z', Paris Nr 7: Etions-nous resneignes en mai 1940? Hur franska underrattelsevasendet foljde Hitlertyskland intill anfallet. TEKNISK TIDSKRIFT Box 841, Stockholm 1. 24 nr/dr, 30: - krldr, losnr 1: --- kr. Vr 35: Specialnummer om? flygproblem vid 1 000 kin/Lim. Nr 36: Atomvapnens verkningar. TIDSKRIFT FOR SVERIGES CIVILFoRSVAR Klara V Kyrkog 7, Stockholm. 12 nr/dr, 5: - krldr, losnr 50 ore. Nr 9: Inrikesininistern om beredskapen. Ur ett anforande angaende civilfor- svarets beredskap. TIDSKRIFT I SJOVASENDET Karlskrona. 12 nr/dr, 8: - krldr, losnr 1: --- kr. Nr 9: Principfragor i Stillahavskriget. C-E Clxsson hehandlar japauska flottan sain t Japans krigsplan och offensiv t o m viindpunkten i Stillahavskriget. THE. ROUNDEL', Ottawa Vr 8: Air Power Grows up. Tal av engelske flygvapenchefen rorande flygets ulveckling och hur fly,,, pavcrkar markoperationer. Av Air Chief Marshall Sir John Slessor. (TTRIKESPOLITIK Medborgarhuset, Stockholm. 6 nrJdr, 12: - krldr, losnr 2: 25 kr. Nr 4: Arnerika och Korea. Av redakt.or Harald Wigfurss. Vr 4: Mots tandsrorelsen och Fjiirde repuhliken. Av rcdaktor Hans Granqvist. VART FORSVAR Storgatan 29, Stockholm. it nr/dr, 5:- krldr, losnr 2:- kr. Vr 3: Utveeklingstendenser inorn flyget. Major S Myhruuui redog6r for reak- (ionsdrift. radar och raketer. Kan erhallas genom bokhandcln efter bestiillning. Kan erhallas som korttidslan fran Armestabens bibliotek. Kan erhallas som korttidslan fran marinens pressdetalj. Kan erhallas soni korttidslan fran flygstabens bibliotek. Emil Kihlstroms Tryckeri A.-B., Stockholm 1950 601962 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STATI NTL IiONTAIcT med krigsmaktn Rufus /I!/,, "-"; IMP fi111(I/ ft if shjttfrr I?O sh-olljnuin urh iii, 111(1- .S I. in TI / / tul. /)"n It (I. Iillrrirkliq pro.icklil- nt rhnn fiir (Ill t fiill- l:rigrl er..su/I t lukunonon. Fran tidskriftsfronten .................. 306 Forsvarsministern om f6rhands- n6mnderna 307 Efterkrigsminsvepninq fran svensk sida Ater iganq. Av kapten G Kruse 309 Prominenta profiler: Tryqve Lie. Av dr Lennart I-lirschfeldt 313 Identifiers flyaplanen! Tavlings- uppgift nr 11 315 toltartilleriet nu och i fromtidcn. Av kapten P C) Svantesson ..... 316 Formosa nosta oroscentrum? Av kapten G Lindquist 321 Sui lurar man vaktposter! Av major Per Lindgren ......... 324 Nor lonstoppet haves Av chef- redaktor Lars Eronn 327 Fakfa om olian i dagens lags Av redaktor Hans G Tonndorf .. 330 KMK:s bokrevy ........... 334 Synpunkter pa commandnn?der. Av kapten C G Eklund ... 335 Militar spelkortslek for bottrr rlyg- planigenkanninq. Av kapier C-L Hessle ............... . .. 337 U T G I V E N AY F0It SYAIt SSTABEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN ARMOR2, Washington (Nytt namn pa Armored Cavalry Journal from numret juli-augusti 1950.) Nr 4: Tactical air-armor team. Av overste Gilbert L Meyers. En genom de se- naste stridshiindelserna i Korea aktualiserad redogorelse for >fcm grund- principcr> for samverkan pansartrupp-flyg. Nr 4: Company punishment. Overste Dean E Ryan redogor for den av USA:s president nyligen faststiillda >Uniform Code of Military justice for the Armed Forces, som beror kompanibestraffningar for mindre forseelser. ARTILLERITIDSKRIFT AIRS, Stockholm 90. 4-6 hditen/ar, 10: - kr/ar, losnr 2: - kr. Nr 4: Artillerists anvandning vid forsvar ph stor bredd. En tysk artregch or- farenheter friin falttaget i Ryssland 1941-44. Oversiittning av overste- lojtnant S Wetterwik. BULLETIN OF THE ATOMIC SCIENTISTS2, Chicago Nr 7: Atomic weapons and the Korean War. I den redaktionella artikeln peter det bl a: >Tillvaron av atomvapen ar ett av skalen (om ej hnvudorsaken) till, att utbrottet av 'hett' krig mellan de bada huvudagerande p$ viirlds- scenen kommer att droja langc.> Nr 7: How effectiv are radioactive poisons in warfare? Prof. Redenour vid Illi- 2 Kan erhallas som korttidslan fron armestabens bibliotek. - Forts pd sida 339 KONTAKT MED Redalctionshommitte: Overste G-F von Rosen, forsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrom, arm6ledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Man- gaard, flygledningen. KRIGSMAKTEN Ansvarig ulgivare: Chefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Telefort: 67 95 20 (for rikssamtal 67 96 20) Distribution: FOrsvarsstabens chefsexp. Bestammelser om utsAndning av tidskriften till militar personal Aterfinnas i Hogkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prenumeration kan verkstallas genom insattande av 5 kronor pA postgironummer 31 31 04, Forsvarsstabens kassaforvaltning nr 104, Stockholm 90. P& insattningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift for Kontakt med krigsmakten. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT MEb KIZIGSMAKTEN ArgAng VI, nr 9, At 1950 FORSVARSMINISTERN OM FORBANDSNAMNDERNA I anslutning till att bestammelser om inrattande av sarskilda natnn- der i kommandovag faststalldes gjorde forsvarsministern foljande uttalande. Forsvarsministern framhaller att forslag om sadana namnder fram- forts redan 1946 ay den s k militar- utredningen, vars ordf6rande var generalmajor Dyrssen. Av remiss- yttrandena framgick emellertid att nagon enighet icke radde otn en re- form i enlighet med detta forslag, som i stillet motte stark kritik Iran sa gott som alla militara remiss- myndigheter. Da fragan emellertid anyo togs upp inom militarled- ningen forra hosten fick detta ini- tiativ stud av framstallningar fran flera personalorganisationer och bland dem underofficers- och un- derbefalsforbunden. Dessa organi- sationer horde ocksa till dem som - da overbefalhavarens forslag av- givits - bereddes tillfalle att fram- fora sin mening. I likhet med de fiesta av de ovriga organisationer, som da yttrade sig, bl a samtliga de demokratiska partiernas ungdoms- organisationer, havdade de att over- befalhavarens forslag icke gick de framstallda onskemalen tillrackligt langt till motes. Detta var orsaken till att fran flera hall en ny utred- ning begardes. En sAdan utredning bar jag icke ansett motiverad. Jag vill i detta sammanhang framhalla att vad det nu galler ar att vid de militara forbanden skapa ett slags organ, inom vilket man kan disku- tera sAdana for forbanden och for livet vid forbanden betydelsefulla fragor som lampar sig for gemen- sam overlaggning. Daremot berors an pa intet sAtt de olika fast an- stallda personalkategoriernas for- handlingsratt. De redan befintliga foretags- namnderna vid forbanden bibehal- les och det Or min forhoppning att Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 vissa granstvister mellan tjanste- manna- och arbetarorganisatio- nerna skall kunna ordnas upp sa all tjanstemannen, i enlighet med ett forslag, som Jigger fardigt sedan Hera ar tillbaka, skall kunna fa sin representation tullt tillgodosedd inom dessa namader. Den nya forbandsnamnden -- som skull finnas inom flottan aven vid de stone fartygen - Or enligt de no utfiirdade bestammelserna nagot storre an vad OB forordat. Till skilinad mot vad OB foreslagit skall chefen for forband eller far- tyg vary ordforande i namnden, vilken icke ar beslutande utan far karaktaren av ett forum for over- liiggningar och for besvarande av fragor. Pa inilitiirt hall liar man want sig mot tanken att aven utbild- ningsfragor skulle kunna behandlas i niimnden. Jag hoppas emellertid alt betankligheterna skall overvin- nas da det alltsa rote blir fraga om nagra beslut och da vidare i de no utfardade bestammelserna infors en ordning, som innebiir all hitho- rande fragor begransas till utbild- ningsmetoderna och endast skall upptagas sedan de framforts skrift- ligt. Darigenorn blir del tillfalle ftir (ten nrilitare chefen att forbereda ett svar pa en fraga och att - ifall den Or av komplicerad natur -- diskutera den med truppbefalet. Anordningen att fragor framforts skriftligt har tidigare provats pa en del hall och har enligt samstammiga omdiamen slagit val ut. Den liar irate visit sig pa nagot satt skadlig for disciplin eller god ordning. Ali anonyma fragor icke skall upptagas till behandling kan synas vara en alitfor snav begransning, men forefaller mig i detta samman- hang vara pa sin plats. Betraffande formerna for diskussion i namnden bor givetvis inga strikta regler uppdragas -- de hittills gjorda er- farenheterna pekar i den rikt- ningen. Det Or allenast angivet att protokoll skall foras. Utspisningsnamnden --- liksom bildningsradet --- skall alltjamt bi- behullas. Skalet hartill Or att denna n'inind maste ha andra arbetsfor- mer - den har salunda att uttala sig om utspisningsstaterna - samt att den bor kunna sammantrada snabbt. Da utspisningsnamnden fin- nes kvar Or (let icke erforderligt att ha den av OB foreslagna anord- ningen att forbandsnamnden skall kunna sammankallas pa initiativ av tva ledamoter. Fran OB-forslaget bi- belralles emellertid att kompaniassi- stenterna blir en obligatorisk insti- tution. Denna punkt Or enligt min asikt synnerligen viktig. Ett s irskilt utskott inom namn- den skall under chefens ordfo- randeskap utgoras av represen- tanterna for de tre befalskarerna. Tanken Or alt detta utskott skall kunna internt dryfta sadana fragor som framforts i forbandsnamnden samt darutover sadana arenden son) On av gemensaint intresse for de tre karerna. Jag Or val medveten orn att me- ningarna Atminstone i vissa punkter kan ga isar om en reform som denna. Av naturliga skill har jag icke velat anbefalla nagonting, som skulle mota stark misstro hos offi- cerskaren, vars positiva installning Or en forutsattning for ett lycko- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 EFTERKRIGSMINSVEPNING fran svensk sida ester igang Efter framstallning fran den in- ternationella minsvepningsorgani- sationen har svensk fortsatt efter- krigsminsvepning igangsatts inom ett triangulart omrade vid Kullen. Till skillnad mot forhallandet vid tidigare efterkrigsminsvepningar utnyttjas hiirvid endast vara f n for utbildning ruslade ininsvepnings- fartyg. Oresund Or on av varldens starkast trafikerade farvattensfor- triingningar och man har funnit del onskvart, att doss norm t.ratt- formade inlopp befrias fran den minfarliga propp, som befinner sig mellan do utefter danska och svenska landet minsvepta otnrade- na. MAngen liar sakert forvfnats over att minfaran efter senaste v:irlds- krig fortfarande Or akut. Detta sammanhiinger friimst med at[ andra varldskrigets minor i stor utstrackning voro av helt nya ty- per, vilka voro mycket svara att roja genoin minsvepning. Minkri- gets omfattning liar ocksa bidragit till radande situation. Omkring en miljon minor utlades tinder andra saint resultat av detta nya fOrsok. Det Or emeliertid min overtygelse all den nu ant ofallda anordningen skall ytterligare starka det i stort sett fortroendefulla forhallandet som nu rader mellan befal och manskap och mellan olika perso- nalkategorier i ovrigt inom vart forsvar. varldskriget oiler ca fyra ganger sa mycket som under foregaende krig. MINOR OCH DERAS MOT- MEDEL Do nya mintypcrna aro avstands- verkande, dv s do avfy-a icke pa grand qv fartygets stot mot ininan utan genom magnetisk eller akus- tisk avstandsverkan. mom farvat- ten, dar bottendjupet understiger ca 40 in, kunna sadana avstands- vcrkandc minor med fordel utliig- gas sasom bottenminor. Vid ett fartygs passage paverkas de till av- fyrning av fartygets jarnmassor cller av (let buller, som utgar fran propellern. Genom relativt enkh, elektriska kopplingsmetoder ktnr- na minorna installas sa, att do t c verka forst viss Lid efter fallningen, ofter visst antal overseglingar, for viss frekvens ph bullerkiillan eller for viss kombination av magnetism och Buller. Motmedlen utgoras av avstands- svep, d v s i vattnet bogserade mag- netiska och akustiska kraftkallor, vilka ge upphov till samma av- standsverkan, for vilka minorna Oro konstruerade. Men man sveper hiirvid sa alt saga blint; man vet icke minsvepningens effektiv.itet utan att kunna till minornas kon- struktion. Det Or som repel icke inojligt att avgora om man svept mot tandberedda minor (d v s vid liimplig tidpunkt efter fallningen), Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 om man svept tillrackligt antal ganger (motsvarande antal install- da overseglingar), om man utnytt- jet ratt bullerfrekvens eller ratt kombination av magnetisk och akustisk p'averkan. Och varje min- typ kraver sin metodik, vilkcn dock ofta ar delvis gemensam for vissa grupper av minor. Forsta varldskrigets minor dar- emot voro av den forankrade ty- pen. De bestodo av en sprangladd- ning innesluten i en flytkropp, som genom en forankringsvajer hulls flytande nagra meter under vatten- ytan. Med relativt enkla mekaniska minsvep, t e mellan parallellgAen- de fartyg pa visst djup bogserade vajrar, kunde dessa minor fangas upp i svepet. Harvid sprangdes mi- norna, da de kommo i beroringmed varandra. Svepvajern kunde aven utformas sa, att den skar av for- ankringstrossarna, varvid minorna floto upp till ytan, dar de oskad- liggjordes. De tyska sjostridskrafternas och framst ubatarnas hot mot vast- makternas livsviktiga sjoforbindel- ser framkallade under an.dre varldskriget en intensiv minfall- ning i Ostersjons portar med an- gransande farvatten. Trots att den internationella minsvepningsorga- nisationen forfogar over uppgifter om konstruktionen a de minor, vil- ka utlagts inom olika omraden, har minsvepningen i Kattegatt och syd- viistra Ostersjon i huvudsak endast kunnat koncentreras till viktigare leder genom de minfarliga omra- dene, till vilka leder sjofarten ar hanvisad (se sjokortet). Alt genom minsvepning roja undan storre om- radon mellan dessa rannor her be- domts praktiskt outforbart. MAGNETMINORNA ARO SEGLIVADE Man har overlatit denna minroj- ning at tidens tand. Medan tiden inverkar hogst menligt p'a forank- rade minors livslangd, vilkas for- ankringstrossar efter nagra gar ros- ta sonder, har den betraffande mange av de nya mintyperna re lativt liten inverkan. Den tid en avstandsverkande mina ar beredd all fungera ar beroende av livs- langden a minans energikalla, d v s de clektriska batterierna. I inagne- tiska Tninor uttages icke nagon strum fran batterierna forran i dot ogonblick minan pfivcrkas for av- fyrning. I de akustiska minorna daremot, vilka maste >Iyssna> efter mal, forbrukas stindigt viss mind- re effekt, vilket snart nog forbrn- kar batterierna. I)e magnetiska mi- uornas livslangd ar saledes like med den tid batterierna tal.a vid att ?lagras>>. Donna kan vara myc- ket varierande. Den bar av den in- ternationella minsvepningsorgani- sationen ansetts kunna vara sa lang, att friforklaring av osvepta farvatten forst planeras kunna aga rum i mitten av 1950-talet. Svepforetaget vid Kullen riktar sig just mot shdana mintyper, over vilka man icke vaagar taga pa sitt ansvar att lata sjofarten gA fram forran efter ytterligare ca 5 fir. I Kattegatt och sydvastra ustersjon funnos vid krigsslutct eft 50-tal oli- ka avstandsmintyper och atskilliga av dessa voro foretradda i norra Oresund. De akustiska minorna Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ett tgpiskt avsnitt av ett sjokort i dag, visande de hittills svepta minfria ran- norna Did norra inloppet till Oresund. maste anses ofarliga enligt ovan och mera lattsvepta magnetiska mintyper ha tidigare minsvepts ge- nom dansk forsorg. Osvepta aro emellertid fortfarande ett antal konvojminor. Dessa aro sa Icon- struerade, att de vacktes till liv av de starka magnetiska minsvep, vilka foregingo konvojerna, for att sedan tandas ? (avfyras), da konvo- jens fartyg passerade. Om denna passage ej intraffade viss tid efter vackningen, > insomnade>> minan pa nytt, klar att Ater trada i funk- tion vid nasta konvojs passage. Man maste salunda for att fa dessa minor att sprangas efterlikna den tyska konvojtaktiken; vacka mi- norna genom stark magnetisk pa- verkan (starka magnetiska svep) och sedan viss tid darefter tiinda minorna genom sadan magnetisk paverkan, som fartygen i. konvojen astadkommo (svagare magnetiska svep pa visst avstand efter dot vac- kande svepet). For att icke riskera att tOndningen skall ske av och under dot fartyg, som bogserar del andra svepet, bor donna minsvepa-' re sjaly ha mycketgoda magnetis- ka egenskaper. Dess eget magnet- falt far med anilra ord icke,~>na ned> till der botten li ,. ~a ggandc minorna. Darfor utnyttjas for upp- giften mindre av tra byggda min- svepare. En vascntlig nackdel har- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 med ar, att sveparbetet blir rela- tivt beroende av vaderleken. Det ar a111sa en speciell form av minsvepning, sour f n pagar vid Kullen. Den tir kornplieerad i sin mctodik samtidigt som man av fr edsmassiga siikerhelsskal for den tandande impulsen ivingas utnytt- ja sma fartyg, vilkas uppgift i forsta hand tir att utfora minsvep- ning i skargardsleder. Fortfarande intraffar all fartyg hliva minsprangda, churn sadana hiindclser tidigare voro belydligt vanligare. Oftast ar (let da fraga om fartyg, vilka ieke foljt do niin- svepta lederna. Starlet trafikerade och srnala ledcr kunna numera be- traktas sasom riskfria, ty tata over- seglingar under cn liingre tidspe- riod och utan minspriingningar innebar effekliv kontrollsvcpning. Eftersom do aterstacndc niinor- na room minfaltel sydvast orn Mul- len legat ute i minst sex Or, Or (let relativt osannolikt, all nagra min- spriingningar komrna att intriiffa vid sveparbetet. De fem Or soni atersta till > mitten av 111O0-talet? inklndcra den sakerlretsmarginal, som ansvariga myndigheter mast rakna med. I)en paghende minsvcpningen vid Kullen ar diirfor mera av kon- trollerande an rojande natur. Den utgor eniellertid aven en hiagst viir- defull tilliampningsovning i flot- tans krigsviktiga minsvepningsut- bildning. Nytillkommen materiel och metodik liar ocksa praktiskt kunnat provas. L 88 MM DANSK FALTI{ANON I (let danska artilleriet ingar bl a enq lska 25-ptnndare. Pjllsen star pa en platta med pimi aeh liar ddr/8r srirskilt snabba sidriktniuigsmojtigheter kompassen runt. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Prominenfa 01 1 V E 1,11 profiler: I""RYG--"' Niir Trygve Lie i borjan av 194(i lamnade Oslo for all tilltrada sin post som F6renta Nationcrnas forste generalsekreterare rick han foljande avskcdsh5isning av sin ef- tertradare sour norsk utrikesininis- ter, Halyard Lange: ?Du gar till den svaraste orb melt nppslitandc uppgift Wagon miinniska kan fa, men diva jiittekrafter, din arbetr;- vilja och okuvliga optimism skall overvinun svarighclcrna.? Liksom som manga andra offentliga hyll- ningar innehilllcr delta uttalan(I Forst en halvsanning och sedan en osanning. Del Or alldeles riktigt all (let ar en svar'och nppslitandc upp- gift mitt vara FOrenta Nationcrnas generalsekrelerare, men alt be- teckna den son den svarasle och nest nppslitande uppgift en miin- niska kan fa Or pa sin h6jd en haly- sanning. Orb (let visade sig mart all Lange inte hell bade hallit sig till sanningen niir ])all sack ill Lie skulle 6vervinna svarigheterna. Men vcm av inanniska fold skulle viii nv egen kraft kunna vanda den utveck- ling som flirt till cit 6stblock och ell vasthlock, sarskilt niir hada do malktiga kontralienier som (let giil- lcr all 0terf6ra till ordningen forfo- gar over ctt veto some gor ordnings- makten maktlos`l Mr Trygve Lic valdes [ill sin post var (let flera omstandiglieter soin gjorde honour. sarskilt liimpad. Niir (let forsta var han representanl for ell enropeisk smOstal, och (let slod redan klart alt generalsekrete- raren icke skulle represenicra ell slormakt och alt ban skulle vara europc. For (lei andra representc- radc han en snmAstat soar ((a var ac- ceptabel for bolo de stormak(:sgrup- per som bade utkristalliserai sig, dct var lika naturligt all, ryssarna foreslog ho1?1Ona som alt viisinak- terna accepterade f6rslaget. F6r (let tredje var han jurist - - han (made varit juridisk ombudsman i norska landsorganisatioucn och diirefter justitieminister. Del tydde pit ad- rninistrativ hornpetens och (let maste den ha som skulle Leda upp- byggandet av en viirldsorganisa- tions maskineri. For (let fjarde var han. socialdemokrat -- och pa den tiden betraktades social.demola'a- ticn sum ctt slags medlande lank mellan kapitalism och kommunisnm. BOda kiuade till uods acceptcra en socialdemokrat. For let fe me hack Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 han varit Norges utrikesminister sedan 1941. Under fem Tanga ar bade lean fran London skott Norges tiirbindelser med frannnande mak- ter - hosten 1944 hade han besokt Moskva och dar mottagits med on hjartlighet som into alltid brukade komma representanter for i London residerande exilregeringar till (let. Och for dot sjatte, slutligen, bade han under utvecklandet av dessa verksamheter visat prov pa upp- slagsrikedorn, oraddhet och on frej- dig optimism. Och dot Sr egenska- per som kunde komma battre till pass an yrkesdiplomatiskt forrn- sinne och kritisk skepsis nar dot gOllde on befattning, som alit efter innehavarens personlighet lika vOl kunde bli on byrachefs som on varldsregents. februari 1951 liar T,Ygve Lie fullbordat den femarspcriod for vil- ken han valts ill fungera som den framstc viirldsmedborgaren. Som administrativ ledare av FN-organi- sationens arhete har Iran haft on jatteuppgift, och liven de som tyc- ker ill do arliga medlernsbidragen [ill FN-budgeten liar blivit vOl hoga Tar nog into vagra honom sitt er- kannande. Som foretradare och ta- lesman Mr de hoga idcer som Or FOrenla Nationernas har han haft framgangar och moigangar, ocli (let Or into bara bans let all do senare liar blivit mer uppmarksammade On do forra. Det Or in nu on gang sa all vad folk faster den stOrsta vik- len vid Or FN:s formaga all trygga viirldsfrcden; resultaten pa andra omradcn kommcr av naturliga skill litet mer i skymundan. IIans siitl Ott fora sin organisations talan liar stundom vickt irritation, och dot kan nog into nekas till all han ibland har anslagit litet viii reklam- hurtiga tonfall, och all liars fram- stOllning into alltid har stamt belt overens med harda fakta. Men han into den ende store orator som liar gjort sig skyldig till sadant, och bans andamal har varit battre an mangas. All FN:s rust dock alltid liar kunnat horas tvars igenoni varldspolitikens tumult och vapen- slammer Or dock alltid nigot, och Oven den som ser kritiskt pa FN: s mojligheter att i dagens lage radda varldens fred horde med jiimnmod kunna se all atminstone FN-mannen sjalva into slippt tron pa sin salt. Niir Trygve Lie i fjol host tillkan- nagav all han into ville slim till dis- position nar valet av generalselcre- lcrare for den femarsperiod sore borjar i februari 1951 skulle fore- [as, utloste delta en viss radvillhet. Ililtills har dot into kunnat utpekas en enda kandidat som kan vantas bli godtagen av bade ost och vast, ocli sa Lange FN Or on universell organisation maste doss framstc fo- retrOdare vara nagorlunda accep- tabel for bada viirldshalvorna. Man lioppas darfor nu all Lie skall revi- dera sitt beslut. Visserligen star han for ogonblicket into i storre gunst i Moskva pa grund av sitt resoluta upptradande i Koreakonflikten, men del kanske hjalper upp hares stallning hos ryssarna all han icke Or kand for all vara Washingtons specielle favorit. Det Or inojligt all (let forestacnde valet kommcr alt visa all Trygve Lie Mr dgonblicket Or omistlig pa sin post. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 IDENTIFIERA FLYGPLANEN! Tavlingsuppgift nr 11 t.osningar, innehallande siffror- na i ordningsfoljd under varandra och med uppgift om vad resp bild- nummer forestaller for flygplauityp (nationalitet anges) samt innehal- lande lasarens militara titel, namu- net och fullstandig adress, insan- des i slulet kuvert till Kontakt mcd krigsmakten, Stockholm 90, senast 20. november. Pa kuvertet shall sta > Pristavling nr 11>>. 1)e tre forst oppnade, fullt kor- rckta losningarna belonas mcd var sin tia. Losning i nr 1/1.951. LOSNING TILL TiiVLINGS- UPPGIFT NR 10 1. J 30, Sverige. 2. Hawker P 1052, England. 3. Tu-2, Ryssland. 4. C-74 Globemaster, USA. 5. Meteor, England. (i. J 26, Sverige. 7. S 18 A, Sverige. 8. S 31, Sverige. Denna tavling forsvarades oav- siktligt genom all bild nr 4 blev otydlig vid tryckningen. Endast en av do tavlande hade ddrfor fulit korrekt losning. Bild 4 forvaxladcs mcd Tu-70, 11-16 och 11-18, Ilyss- land samt 13-29, USA. I ovrigt f6re- kommo endast enstaka 16rviix- lingar. 1Pristagare blevo fanrik B w ik- lander, Box 521, Husum (alla ratty, lojtnant A Carlsson, F 11, Nyko- ping same furir Gunnar Jiinsson, 2. div F 1, Vastcras. FLYGPLANKORT av argang 1950 kunna er- hAllas av dem som ickc ha tillgang till dem i tjansten, d v s reserv- och vpl befal. Insand endast ett hrevkort mcd komplett namn, adress, vpl-nummer och militar ti tel, samt orden >>Flygplankorten onskas> till Kontakt med krigsmakten Stockholm 90 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fallartilleriet nu ochi lramliden Fa krigserfarenheter torde vara sa pafallande samstiimmiga som be- triiffande den roll artillerist spelade under andra varldskriget, sarskilt under dens senare ar. liar ma en- (last erinras om de enorma artillcri- tnassor, som insattes vid de fiesta avgdrande skeden, t e vid 1:1 Ala- mein 1943, pa Karelska naset 1944, i Ukraina och Vitryssland samma ar saint vid iivcrgangen av Ithen och slutstriderna om Berlin 1945. l'a alla krigsskadeplatser framstod artilleriets old sum ett oundgiing ligt hjalpinedel Me all f6rhereda och understodja framst infanlc- riets sirid och spara inanniskoliv. Artilleriets stora insatser tinder senaste kriget Sr kanske iignade att fdrvana. Modernt infanleri kundc ju tack vare rya vapenkonstruktio- ncr ocli forbiittrade transporttnedel starkt oka sin. eldkraft. I synnerhet tillkotnston av Nitta, grovkalibriga vapen, byggda cnligt rekvIFri eller raketprincip saint okad anvSindning av tunga granatkastare och infan- teriartilleri gjorde infanteriet skic- kat att i langt store utslriickning an tidigarc organisera sitt eldunder- stod med egna medel. Man kundc kanske darfdr vary frestad tro, att artillerist, sots tidigarc niistan ell saint svarat for den tunga elder, snarare skulle ha minskat iin dkat i betydelse. SA var dock ingalunda fallet och orsaken hurl ill ar fol- jande. KONTAKT med krigsmakten har till uppgift att bidra till en god kontakt mellan krigs- makten och de story befals- grupper, som icke sty i aktiv tjanst, samt mellan krigsmak- tens olika personalkategorier och samhallet. Denna uppgift viii den fylla dell genom att ge en fortlopande orientering om utvecklingen pa det mili- tary omradet, dels genom att lamna - siirskilt den aktiva personalen - upplysning om samhallsfragor och utrikespoli- tiska forhallanden. Vid sidan av andra kallor bor den pa sa salt kunna bilda underlag for muntlig orientering av truppen. MODERNT ARTILLE,RI GER KRAFTSAMLING Dot som sarskilt uttniirker mo- dernt artilleri ar (less fdrmaga all. pa kort lid samla 6verraskande och forodande old fran ell, slort antal pjiiser mot mal och omraden vit't skilda fran varandra. h:ndast pja- sernas tnaximiskottvidd ofta be- tydande - begriinsar derma fiir- maga. Artilleriet iir salunda ell, vii- sentligt model at[ skapa kraftsam- ling och dverraskning ocli just hari ligger less utomordentliga bety- delse. Dot konsekventa samtnanhal- landet av artilleriets old till verk- liga ?klubhslag> liar eniellerlid i hog grad miijliggjorls av it[ infan- teriet med egna model kan losa enk.- 316 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 L%'TTIJ FF~L TtR i' 617'vcCKL /Nc 6. sky 7.cczkan wcmc 15skfra /rfon /o km 15 19S-O v sa /stop /ok - * .2 tort /0 km Fare Siridsuppgiftcr, sasom ned- kampning aV punklm51, medan do storre clduppgifterna har kunnat iiverlatas at artilleriet. Langt ifr/in aft minska artillerists beLydelse liar salunda okningen av infaniericIs cldkraft skapat forutsattningar fiir artillerist, att - . fortfarande i in- tim samvcrkan med infanleriet koncentrera sig pa stora, ofta av- gorande uppgifter. En krigserfaraihct, corn iii sal- -skill gladjande for cti litcl land soul vart, ar all, aven ett relaliv[ fataligt artilleri, vat sarulal, ]can ul dela kiinnhara slag an mot en punk[ av stridsfaltet in mot on annan. loski ---- 40 S~Jm' c a /O h7 n- /2 kr2 strid blir artillerists kanske vikti- gaste uppgift alt tysta fiendens ar- ti:lleri eller i varje fall allvarligt in- skranka (less eldverksamhcI. Vid forsvar kommer cljest (let egna in- fanteriet aft utsattas for en mor- dande och sannolikt avgiirande stormeld och vid anfall doss an- fallskraft att snabbt ebba Lit i fient- liga moteldar. Artilleribekiimp- ningen ar salunda av utomordent- lig betydelse. Den kraver emellertid riklig tillgang pa langskjutande ar- lilleripjaser (ca 25 kin). (inskemal alt stora fientliga trans- FIENDEARTILLERIET MASTE SLAS UT Vid saval forsvars- soni anfalls- /5 sky /0S6?2 /2Z1 / tan 6 Ran. 14sk1"" racpA ~cJ Armens vapen- och materielutrustning Artikel 3 317 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 porter och annan underhallstjansl fordrar ocksa artilleripjiiser med stora, effcktiva skottvidder. En annan vasentlig uppgift for artillerist jr att, vid naval anfall nom forsvar ingripa mot fientligt infanteri (lets rnedelst planerade stormeldar resp inotcldar dcls ock- sa i ovrigt sa snart for artilleriet 10- nande coal upptrida, som (let egna Infanteriet onskar nedkampade. Forutom sjalvklara krav pa god precision och god verkan av (Jet enskilda shot let fordras av artilleri- pjiisen ocksa stor eldhastighet, stort sidriktfalt och relativt star effelaiv skottvidd (minst 12 km), for all sa manga pjaser som mojligt pa kor- fast mojliga tid skall kunna luftle- des transportera ett maximum av skott till avsedd punkt av strids- faltet. Den moderna, ytterst rorliga krigf6ringen kraver vidare av ar- tilleriet stor rorlighet oclr fraurkom- lighet saint hog eldbcredskap. Into minst viktigt fir, all battcrierna snabbt kan vaxla stiillning for att undga anfall fran ficntligt attack- och bombflyg. Det rider ingen tvekan om all teknikcn av i dag formar att i langt storrc utstriickning an tidigare till- inOtesga har skisserade krav. SKOTTVIDD OCII ELD- IIASTIG1tIET Maximiskottviddcr pa 25 kin upp- nas Pitt av tunga pjiiser med minst 15 cm kaliber. Den okade pjasvik- ten behover inte medfora nedsatt r6rlighet och framkomlighet, om pjiiscrna placeras pa sjalvgaende bandlavetter. Redan befintliga pja- ser kan dessulom oka sin skottvidd Ulan okning av pjasvikten genom inforande av speciella projektiler -- fen- eller rotationsstyrda, under- kalibriga granater. Eldhastigheten kan uppdrivas go- nom helautomatisering och kylning av cldrorcn. Nuvarande konvcntio- nella pjaser utan automatisk rneka- nism har en maximal eldhastighet av 5 --15 skott/min. Ilelautomatik torde utan storrc svarighet medge on eldhastighet av 40 50 skott/ min men kraver sannolikt, att pja- serna forses med bandlavetter. Salvpjascr av raket- eller rekyl- fritt system formar utveckta en av- sevard momentan eldkraft och kan i vissa lagen verksamt koanplettera (let vanliga artillerists eld. Dot enskilda skottets verkan kunde mot slutet av andra varlds- krigct i hog grad forbattras gcnom konstruktion av zonroret', som pa ally skjutavstand gav luftbrisader pa Mr verkan basta hojd Over mar- ken. FORDELARNA MED BAND- LAVETTER Fordelarna med all gora pjaserna sjalvgaende pa bandlavetter ar nianga. Rorlighet och framkomlig- liet okar, helautomatik kan lattare inforas och eldberedskapen blir mangfalt storrc. Sarskilt Mr tunga pjaser kan tiden for all gora pjasen eldberedd nedbringas fran omkr en timme till ell fatal min genom ovcr- gang fran bil- eller traktordragning till banddrift. Snabb sidinriktning horisonten runt Or on annan fordel, Svcnsk beniimning av proximity fuze - radarror. :318 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 /7 J// O 1,4Z T.,?M % U TVEc KL i/v'. /6'S ky /0.S-Om ka92 4/ kg 4/ /'q I5cm buu6 Mow- /5em /earn GUINBW-- /Oslr/~"lask/~ 1. UK ' _ ~7,_ s_ JTh 2eton //km. 2,x/aQ 4k' lDdk~~' !/sk/~ ilk /iton /pkm_ 6 tc z o f o' r a n a/ r 2 t 4to~a. /~k~n.. 5,ptc~ya, C'a. 20 km. C.a 30 to'n. C .2 k771 !}OSlcfm~. ZOSkhx Q2171ola Ca / k?,2 c:asoter) cu 25krn sorn vinnes med bandlavett och som bl a tillgodoser ett betydelsefullt krav pa effektivt sjalvforsvar mot pansar. Slutligen kan stallningsvax- lingar ske bctydligt snabbare Sn vid nuvarande transport siitt. Modern teleteknik kan slutligen satta effektiva och lattburna sam- bandsmedel i handerna pa signalis- terna, sa att (let omfattande nat av forbindelser kan utbyggas, som Sr en nodvandig forutsattning for att samla eld fran stora artilleristyr- kor. Lat oss nu nagot skarskada den svenska artillerimaterielens utveck- ling och se, om den motsvarar mo- derna krav och vilken fortsatt ut- veckling, som kan skonjas. 7,5 CM-KALIBERN INEFFEKTIV Latta faltartilleriets utvcckling efter forsta varldskriget (fig 1) kannetecknas av Okade skottvidder och tilltagande motorisering. Mo- derniscringen efter andra varlds- krigets slut har dock icke skett sa rationellt som yore iinskvart. Det Sr salunda en bestamd krigserfaren- het, att trupp relativt latt uthSirdar old fran 7,5 cm artilleri. 7,5 cm ka- libern bor foljaktligen hell utga ur forbanden. 10,5 cm haub m/40 Sr i klass med utlandska latta faltpjascr. Dock bor skottvidden Okas till minst 12 km, vilket torde vara moj- ligt. Ammunitionen bor modernise- ras genom anskaffning av moderna tandrOr och krut samt overgang till enhetspatron for att Oka enskilda skottets verkan, precisionen resp eldhastigheten. Pa langre sikt bor on overgang ske till helautomatiska 10,5 cm pjaser pa bandlavett. Det tunga faltartilleriet (fig 2) 319 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 1'orbatlrades rationellt under areil niirrnast fore senasle viirldskrigei.. Skottvidderna. dkades kraftigt ocli ell fnllstandig motorisering genom-. f'ordes. De nytilIkomna pjaserna, 10,5 cm kan rn/34 och 15 cm haub rn/39 ar ;ill i dag fulit moderna, men krigscrfarenlieten har larl oss, att deras antal Sr alltfiir litet och all en ny lyngre pjiistyp med an storre skottvidd (ca 25 km) rnnstc anskaffas. 13risten pa tunga pjascr oclr frarnfiir allt avsaknaden av en For effektf.v artillcribckiimpning till- rackligt langskjutande pjas Sr i sjalva verket vart artilleris f n stiirsta svaghet. MODERNISERING AV NODEN Aven (lei nuvarande tunga artit- lericts amrnunitionsntrustning bor overses. hramfiirallt biir zonror an- skaffas och kruten utbytas mot mo- derna typer. Miijliglrcten all, me- dclst underkalibriga prujektiler Oka 15 cm hauhitsens skollvidd bor beaktas. Wirt arlilleri lider vidsu'e brist pa modcrna hjiilpmcdel fiir en ef- fcktiv artillcribckiimpning, framst flygplan Mr artillcricldledning och radar, brister som Sr av storsta vikt all avhjalpa, om artilleriet skall ]canna losa de uppgii'ter mo Bern taktilc fordrar. Det svenska artilleriet kan och biir forstarkas och moderniscras. Krigserfarentheten, into uriust dell finska sager tydligt ifran att ett uraktlatande harav far i kr ig dyrt betalas med stora forluster i man- niskoliv och uteblivna franrgangar. P 0 SVANTESSON BRITTISK PV4 JAS Liitt och behandig verkar den bril1islr 55 arm pansarnarnspjasen rrtt vara, ginetnis motordragen. 320 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Formosa nasta oroscentrum? Sedan slutet av 1949 har Formosa - Kuomintang-Kinas sista faste - intagit en dominerande stallning bland de politiska tvistefragorna rnellan ost och vast. Den frSmsta anledningen till det starka intresse, som i denna fraga adagalagts av kommunisterna, torde vara on over- tygelse hos dem, att erovringen av Kina icke kan arses tryggad, forran den kinesiska nationalistregimen helt krossats. Men Sven Formosan betydclse som en viktig etapp for den fortsatta kommunistiska ex- pansionen mot Sydostasiens ovarld torde ha inverkat. GEOGRAFISKA FORHAL- LANDEN Formosa, som ligger 15-25 mil utanfor den kinesiska kusten, Sr ungefdr 40 mil langt och mellan 7 och 14 mil brett. On uppfyllcs av berg, vars toppar na anda upp till 4 300 m hojd. Pa ostkusten stupa bergen brant i havet men i vaster overga de i en stor slatt, som ut- breder sig langs nastan hela viist- kusten. Klimatet Sr tropiskt. Livs- medelsproduktionen, bortsett fran fettamnen, Sr tillracklig for ons eget behov. Riset ger tva skordar om aret. Andra viktiga produkter aro sockerror, te, gronsaker och frukt. Den inhemska befolkningen uppgar till omkring 6,5 miljoner. Darutover vistas omkring en miljon kinesiska emigranter pa on. Kine- serna aro illa sedda av den in- hemska befolkningen, som onskar sjalvstyrelse. En revolt nedslogs 1947 av kineserna, varvid atskilliga lusental av obefolkningen avrat- tades. Runt Formosa Loper en samman- hiingande landsvag, vilken anses vara i daligt skick. Jarnvag finnes endast Tangs vastkusten och utmed vissa strackor av ostkusten. Av de tva orlogsbaserna Sr den ena - Keelung - belagen pa nordkustcn och den andra - Kaohsiung - pa sydvastkusten. Pa vastra delen av on finnas atminstone sju anvand- bara flygplatser. Sammanlagt skola pa Formosa sedan den japanska ti- den finnas ett 70-tal flygfalt. Pa amerikanskt militart hall an- ses Formosa, som ligger 74 mil fran Filippinerna, 65 mil fran Oki- nawa och 125 mil fran Japan, i han- derna pa en kommunistisk makt ut- gora ett hot mot den amerikanska defensivlinjen i Stilla havet. I den deklaration angaende Formosa, som nyligen avgavs av general Mac- Arthur men som pa president Tru- mans order aterkallades, hette det, att Formosa pa grund av sin geo- grafiska belagenhet och baspoten- tial, i handerna pa en fiendemakt narmast skulle kunna jamforas med ett osankbart hangarfartyg eller ubatsmoderfartyg, i.dealiskt statio- nerat for en offensiv strategi och samtidigt i stand att omintetgora forsvarsoperationer eller motoffen- sive'r av vdnskapligt sinnade styr- kor, baserade pa Okinawa och Fi- lippinerna. KUOMINTANG-KINAS STRIDSKRAFTER Chiang Kai-sheks markstridskraf- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 ter anses uppga till 300-500 000 man, varav dock endast omkring 130 000 man hedomes inga i fullt stridsdugliga forband. Antalet divi- sioner lar vara sju. Pansarvapnet omfattar 35 000 man och bortat 1000 stridsvagnar. Terrangen pa Formosa Or dock icke sarskilt lam- pad for pansarstrid. Flygstridskrafterna omfatta 200 a 300 stridsplan, av vilka hOlften anses vara i anvandbart skick. Det modernaste jaktplanet utgores av mustang P-51. Det finnes vidare ett antal tvamotoriga Mitchell-bomb- plan av typen B-25 och nagra fyr- motoriga Liberatorplan av typen B-24. Nationalisternas marin omfattar 45 000 man och ett 50-tal fartyg. Den viktigaste delen av flottan ut- gores av do amerikanskbyggda eskortjagare, utrustade med radar. Dessutom inga atta till do minsve- pare, bestyckade med 7,5 cm kano- ner, samt skilda typer av landstig- ningsfarkoster. KOMMUNISTISKA INVA- SIONSFdRBEREDELSER Uppgiften att invadera Formosa skall ha givits till 3. fOltarmen, un- der generalen Chen Yi, vars hog- kvarter fir forlagt till Shanghai. Forberedelser kings den kinesiska fastlandskusten ha pagatt i snart ett ar. Aderton armeer skola stir be- redda for aktionen, varav sju Oro avsedda att ga over i forsta om- gangen. (En kinesisk arme beater i regel av tre divisioner am vardera S 000 man. Den motsvarar sAlunda narmast division enligt vaster- 1Ondsk terminologi.) Sammanlagt skulle salunda omkring 350 000 man vara avsedda for foretaget, varav 150 000 man i forsta omgangen. I dessa styrkor skulle inga 2 500 man lufttrupp, utbildad tidigare av ame- rikanarna men nu 1 kommunistisk tj5nst. Utbildning liar bedrivits i amfibiekrigforing och en invasions- flotta har samlats, besteende av ett mindre antal landstigningsfarkoster (hl a 30 amerikanska LST [landing ship tanks]) och kustangare samt omkring 5 000 tradjonker, av vilka manga anses kunna to 50 man. In- vasionsflottan Or till huvuddelen primitiv och anses icke medgiva transport av nagon storre mangd tung materiel. Ubatar torde de ki- nesiska kommunisterna sakna men ryssarna lara utbilda kinesiska ubatsbesattningar. Kommunist-Kina disponerar 6-- 800 flygplan, varav omkring 400 nagorlunda moderna propellerplan kunna i.nsattas mot Formosa. I Shanghaiomradet skall liven enligt obekraftade uppgifter finnas ett 30- tal ryska reaktionsjaktplan statio- nerade. Mer an 30 flygfalt anses sta till forfogande i Sydkina. BLOCKADEN AV KINAS RUST Efter forlusten av fastlandet har Chiang Kai-shek Fran Formosa och en del mindre oar Tangs den kine- siska kusten uppratthallit en tamli- gen effektiv blockad av Kina, fram- for alit Shanghai. DeL nationalis- tiska flyget har foretagit bomban- fall mot nyckelanlOggningar och flygfOlt utefter ostkusten. Kommu- nisterna ha dock efter hand lyckats erovra hl a smaoarna utanfor Hong- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 kong, varifran blockaden mot Kan- ton upprattholls, och Chusan-oarna sydost om Shanghai, varifrAn sist- namnda hamn blockerades. I slutet av juli foretogo kommunisterna for- beredelser for anfall mot Quemoy- oarna utanfor Amoy. Ett landstig- ningsforetag mot on Taetan, sex kin sydvast om Quemoy, avvisades dock av nationaliststyrkorna. Pa For- mosa uppfattades de kommunis- tiska foretagen mot Quemoy-oarna som inledningen till en invasion mot denna 8, varfor Chiang Kai- shek beordrade sitt flygvapen att ingripa mot transportflottan, trots att president Truman i samband med att den amerikanska flottan overtog skyddet av Formosa upp- manat Chiang Kai-shek att installa alla operationer mot det kinesiska fastlandet. General MacArthur lar ha r'tt nationalistregeringen att ut- rymma Quemoy-oarna. RAN HN INVASION AV FORMOSA LYCKAS? Aven utan det amerikanska sto- det skulle den nationalistiska krigs- makten kunna tyckas vara tillrack- ligt stark for att kunna avvisa ett rott invasionsforetag. Harvid maste dock ihAgkommas, att p'alitligheten hos Chiangs trupper ar mycket ringa och att det ej Or osannolikt, att stora styrkor i samband med ett anfall skulle ga over till fienden. Det amerikanska beslutet att med sjostridskrafter skydda Formosa har avsevart starkt Chiang Kai- slicks militara stallning. Visserligen har Kommunist-kinas utrikesminis- ter forklarat, att beslutet ej kommer att hindra folkregeringen att be- Fet~ iaarne2na fria nationalisternas sista faste, men ctt overskeppningsforetag mot For- mosa maaste efter det amerikanska stallningstagandet bedomas som en synnerligen vagad operation, om icke amerikanarna i samband med hzindelser pa annat hall tvingas att (Ira bort sina sjo- och flygstrrids- krafter fran Formosasundet. Den kommunistiska invasions- flottan anses vara tillrackligt snabb for att kunna passera Formosasun- det pa mindre an en dag vid lamp- ligt vader. Sadant brukar rada i dessa trakter fran borjan av Sep- tember till de forsta dagarna i ok- tober. G LINDQUIST 323 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Sa. Iurar man vaktposter I Ilur en italiensk vaktpost vid en vagsparr utanfor Bengasi i Nord- afrika en natt i niaj 1942 blev du- perad av en brittisk specialpatrull berattar Fitzroy Maclean i sin ny- ]igen utkomna bok ? Aventyr i Os- ter?. Denne presenteras i hoken sa- soiu: ? den nu 39-$rige brigadgene- ralen, parlamentsledamoten och forfattaren, f. d. diplomaten, liven- tyrsresan den och guerillaledaren?, och fir tydligen en mycket dji rv och initialivrik man. Situationen var foljande. Pa vAren 1942 var Bengasi ay stor hetydelse for tyskarna bland annul darlOr att hamnen anvandes for underhallet av den tyska Afrika- karen. Fran engelsk sida ville man giira nagot for att stora tyskarna sa mvcket som mojligt i staden och framforallt i hamnen. I hogkvarte- ret i Alexandria ansOgs all det icke var hllrackligt med att homba fran luften. Del yore onskvart att en eng- elsk patrull pa nagot satt kunde to sig in i Bengasi dels for att utfora sabotage i hamnen dels for all re- kognoscera for luir ytterligare ska- dor skulle kunna anstallas. Till le- dare av detta betydelsefulla och spiinnande foretag ansags Fitzroy Maclean vara ratte mannen. For att fullfolja uppdraget valde han tit lamplig personal och utrust- ning - daribland en bil som ma- lades som en tysk stabsbil. I Alex- andria fick han genom underrat- telsetjansten ingaende upplysningar om Bengasi och vilken vag han bverraskningsmomentel hap alltid haft och kommer vat alltid all fd betydelse i krig. Del dr sarskilt vaktpersonalen som kan bli utsatt f fir sddana dverrask- nin?ger. Ofta honor del med all man later lura sig. Del kan vara bade in.Iressant och instruktivt aft se litet nar- mare pd ndgra sddana fall som intrdffat under krigsf6rhdllan- den.Aven am de skildrade hiin- delserna inlrdffal i andra lander sd har de dock vissa poling sore or vardefulla aft to vara pa. lampligen skulle valja for all kom- nma fram sa Batt son, mojligt. Och det ar pa den viigen han hoppas komma fram utan att stota pa nagon italiensk bevakning. Nu lifter vi Maclean sjaly be- riitta ... ROTT WITS, KPIST I VAKTPOSTENS HAND... - SA gjorde vagen plotsligt en krok och i samma 6gonblick fick jag syn pa nAgot, som kom mig att stelna till och sarnla tankarna. Hundra meter rakt framfor oss syn- tes ett rott ljus precis mitt pa vii- gen. David drog till bromseu och bilen slirade till och stannade. Tvars over vagen salt en trabom, fran vars mitt en rod lykta hiingde ner. PO min sida av vagen stod en vaktpost, som holl sin kulsprute- 324 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 pistol riktad ]not mtg. Det var en italicnare. Jag bdijde niig nor och tog app en tang skiftnyekel fran bilgolvet. SA gjorde jag tecken at valctposten alt kornrna narmare Deli vinkade at honom med nagra pap- per som om jag Ville visa 110110111 dem. Om ban barn kom titlraclcligt aura, skulls jag go bonorn ctt slag i huvudet, si att vi kunde fortsi tta. Ilan rorde sig into ur flacken utan fortsattc an sikta p! inig med kulsprutepistolen. Och sa fick Jag se att i morkret hakom honom stod ytterligare ctt par italicnare med kulsprutep1stoler och nagoating som tag at som ett kulsprutenaste. Om vi inte kunde bluffa oss Pram, skulle vi into ha annat att gora an att to till skottlossning, vilket var det sista vi Ville vid (let liar stadiet av var expedition. Dct blev tyst ctt slag och sedan fragade valctposten vilka vi var. Stabsofficerarc?, sale jag och till- lade befallande; ?och vi bar brat- 10111!>> Jag bade into talat sit ord italienska pa ire ar och boppades innerligen att min accent Int akta. Ooh att ban into i mdrkret skulle rnarka att vi allesammans hadc brittiska uniformer. Ilan svaradc irate genast. Del ver- kade som om ban Hilt sina misstan- kar vackta. 13akom mig i Mien horde jag ett klickande ljud, nar en kulsprutepistol osakrades. Del var nagon, som hadc beslutat sig all inte lita pa slumpen. Men just som jag gjort klart for mig, att bar skulle (let bli ledsam- heter av, pekade valctposten pa vara Iyktor. ?Ni horde blanda av de dar?, lade Iran, gjorde en vardslos honnor, oppnade bommen och steg at sidan sa att vi kunde fara forbi. VAD KAN VI LARA AV DETTA SKOLEXEMPEL? Det Or naturligt att poster sorn bevakar vugsparren viol iiengasi irate tycker sig ha sarskild aided- 325 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 LO S'NUMMER av tidskriften finnan alltjiimt all f'a, avcn kompletta ar- gangar i begransad omfatt- ning. 13estallning sker till KMK exp, Stockholm 90. ning till oro eftersom han befinner sig ungefar 30 mil bakom fronten. 13ilen som man hejdat ser ut som en tysk stabsbil och del ar ju natur- ligt all en s'adan kan fa passera h;ar under forutsattning all den har klara papper. Pa postens anrop: >>Vcm dar> ?, svarade nagon pa ita- ]ienska >>Stabsofficerare! Vi har brattom!>>. Aven om posten kanske 1/ cm hanonen dr den brittiska medeltunga slandardpjOsen. Den har en maximal skottvidd pd 16 500 in vid overladdning. Kanonen gjorde en stor in- sats under andra vdrldskriget och dr en utoinordentlig pjas. tyckte att han markte en viss fram- mande brytning i uttalet var delta ju naturligt eftersom del tycktes vara fraga om tyska officerare. Ja, ssa langt var det in ratt. -- Men vad gjorde da posten for fel? Jo, han skulle icke ha godtagit de okanda personernas egna pastaen?- den, inte ens om de sade sig ha brattom. Posten skulle naturligtvis bcord- rat passagerarna ut ur bilen sa att han kunde kontrollera dem, deras papper och bilens last. I sa fall hade del nog blivit strid vid vag-? sparren, vilket hade haft till foljd att vi inte hade kunnat liisa om do-? ras vidare bravader i nasta num- 326 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 NAB LONSTOPPET HAVES... Vid arsskiftet haves det som - atminstone i propagandan mot fo- reteelsen i fraga - brukar kallas lonstoppet. Lontagare av nastan alla kategorier hoppas pa 16ne6k- ningar pa nyaret och menar att de- ras levnadsvillkor darmed skall forhattras. De mera insiktsfulla och eftertanksamma gor sig dar- emot inte sa stora forhoppningar: lonerna stiger visserligen, men ... Det fines ju ocksa ett sammanhang mellan loner och priser, och den enskildes levnadsstandard bestam- mes into av lonen endast utan av forhallanden mellan penninglon och levnadskostnader. Hur gar det nu med priser och annat, nar ?lonstoppet? haves? Finns del utsikter till verkliga standardforbattringar eller blir det inflation? Det iir fragor, som den eftertanksamma staller sig ocli som denna artikel skall - inte besva- ra, ty det kan ingen gora - men soka ge hjalp att besvara - efter arsskiftet. Forst en snabbrepetition av vad del s k lonstoppet egentligen dr. Det infordes hosten 1948. Under hela efterkrigstiden hade efterfra- gan i landet stigit hastigare an till- gangen pa varor och tjanster, och foljden hade blivit prisstegringar mellan aren 1946-48, importover- skott, samt overrorlighet och andra mindre onskvarda foreteelser pa arbetsmarknaden. For att rada bot mot delta vidtogs bl a atgardcr for att begransa efterfrageokningen, och del betydelsefullaste harvidlag var all hejda okningen av de en- skildas penninginkomster. I en demokratisk stat kan statsmakterna svarligen forbjuda loncokningar. Daremot kan de forspka pa over- tygelsens vag forma lontagarorga- nisationerna att visa Aterhallsam- het i anspraken pa loneforbatt- ringar. Sa skedde ocksa, och hosten 1948 kom en overenskommelse om in- komststabilisering till stand. Efter initiativ av arbetsmarknadens cen- tralorganisationer prolongerades do giillande kollektivavtalen over lag. hosten 1949 traffades en ny over- enskommelse, enligt vilken avta- len prolongerades aven for Or 1950. Statstjanstematinen berores in into av dessa overenskommelscr, men deras loner stabiliserades pa annat satt. Enligt gallande regler skulle del rorliga tillAgget ha Rats fran 1. juli 1948. Men efter for- handlingar mellan statstjansteman- naorganisationerna och regeringen beslot riksdagen, att del rorliga tillagget tills vidare skulle vara oforandrat, om into priserna stiger sa all ett pristal, motsvarande 168,38 i levnadskostnadsindex, uppnas. I sa fall skulle del rorliga tillagget hojas fran nuvarande 12 procent anda upp till 20 procent. Mellan Arbetsgivarforeningen och Landsorganisationen har ingatts en motsvarande overenskommelse om kompensation for prisstegring- 327 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 ar: out levnadskostnadsindex steg over >indextaket> 168,38 skulle timlonen okas med 10 ore per tim- me, eller ocksA kunde avtalen upp- siigas och forhandlingar aga rum i vanlig ordning. RESULTATE'C AV LoNE- STABILISERINGEN lh sultatet av den overenslconina aterhallsarnheten hlev att inkomst- okningen under 1949 blev vasent- ligt mindre an tinder de narrnast foregaende Aren. Den genomsnitt- liga timfortjansten for manliga in- dustriarbetare t ex steg mellan 1946 och 1947 med 14 procent, mellan 1947 och 1948 med 9 procent, men rncllan 1948 och 1949 med endast 3,5 procent. Loneokningen under 1949 berodde hell pa s k loneglid- ningar, d v s hojning av loner vid sirian om avtal, t ex pa grund av okad arbetsintensitet eller over- flyttning till hogre avionade fack. 13etydelsefullare' Or aft lonestabi- liseringen inedverkade till aft astadkomma Mitre jamvikt mellan efterfragan och tillgangen i landet och som foljd darav stabil prisni- vA. Levnadskostnadsindex, soul steg tired 10 procent fran hosten 1946 till hosten 1948, liar sedan less varit praktiskt taget oforand- rat. Sjalvfallet beror inte prisstabili- teten enbart pa lonestabilisering- en, men (let rader ingen tvekan orn aft stdrre Ioneokningar an de soil faktiskt agt rum under 1949 och 1950 skulle ha Atits upp av pris- stegringar. Totalt sett har lonta- garna i landet alltsA haft mera for- delar an nackdelar av sin mer eller mi:ndre frivilliga AterUllsamhet. Emellertid maste vi erinra oss aft stabiliteten i levnadslcostnadcr- na fran hosten 1949 Astadkominits pa konstlad vag. Devalveringen medit rde in antomatiskt prissteg- ringar pa importvarorna, men des- sa prisstegringar her hittills mot- verkats genom subventioner. Delta Mr aft into >indextaket? skulle ge- nombrytas och den stabiliserade IOnefronten rullas upp igen. FORIIOPPNINGAR SOM SLAGIT FEL Vid arsskiftet 1949/50 raknade man allmant med ant samhallseko- nomien ett Ar senare skulle ha sta- biliserats ytterligare: spiinningen mellan tillgang och efterfragan i landet skulle ha utjiimnats an rner och prisfails tendenser pa varlds- marknaden skulle i flagon man rnotverka den importprisstegring som foljt av devalveringen. Diirfor skulle (let i.nte beh6va medfora nstgra svara rubltningar i den sam- hiillsekonomiska halansen, om man fran nyaret 1951 fick frig avtals- forhandlingar. Och prisstegringen skulle inte bli sA kannbar om de- valveringssubventionerna avveck- lades. Forhoppningarna om en ytterli- gare stabilisering tycktes i borjan av detta Ar bli infriade. Men se- dan liar handelser intraffat som kommit sAdana forhoppningar pi skam. Den titan all jamforelse vik- tigaste av dessa handelser Or ko- reakriget. Krig och inflation hor ihop och krigshot och inflationshot hor ock- sA ihop. Det Or rote krig i vaster- landet, men koreakriget har skarpt spanningarna, vilket ocksA visat sig 328 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 pa dot ekonomiska omradet. Till foljd av do nya rustningskonjunk- turerna och oron i varlden liar flertalet ravarupriser pa varlds- marknaden stigit. Pa den bctydel- sefullaste utlandsmarknaden, niim- ligen Forenta staterna, liar ravaru- priserna enligt Moody's ravarupris- index stigit med 10 procent fran borjan av juni till mitten av augus- ti, och den allmanna partiprisnivan i Forenta staterna liar under sam- ma tid stigit med 5 procent. I Sverige liar annu (i borjan av september) inga niimnvarda pris- stegringar agt rum, men hogre im- portpriser kommer sannolikt att sa smaningom siitta sina spar i prisutvecklingcn aven har. Andra tecken tyder emellertid pa att vis- sa inflationstendenser redan nu gjort sig gallande. Bankstatistiken tyder pa okad lust att lana och minskad lust att spara. Pa arbets- marknaden har on tilitagande brist pa arbetskraft gjort sig gallande. VAD SKER EFTER ARS- SKIFTET? I detta lage - med hogre priser pa varldsmarknaden och antyd- ningar till efterfrageokningar i Sverige -- har vi att mota de kraf- ter som vid arsskiftet frigores ge- nom upphorandet av avtalspro- longationerna och avskaffandet av devalveringssubventionerna. -- Vad sker dal Forst och framst sker automa- tiskt on stegring av levnadskost- nadsindex, genom att de extra sub- ventionerna forsvinner. Med ut- gangspunkt fran dagens lage skulle index hojas med ungefar 3 pro- cent cller in a o nagot over 5 enhe- ter upp till 172, alltsa langt over >>indextaket>>. En sadan prisstegring skulle vid oforiindrade Toner innebiira on si:andardsankning. Men priserna i och for sig bestiimmer inte lev- nadsstandarden i landet. Det Or naturligtvis varutillgangen som ar avgorande, och donna minskas in- to darfor att subventioner avskaf- fas. Darfor Or dot naturligt att sub- ventionernas avveckling kompen- seras genom motsvarande loneok- ningar. Darav rubbas into jiimvik- ten mellan tillgang och efterfragan i landet. Vad som intriiffar blir ju endast att den sammanlagda till- gangen, matt i Icronor, okas genom prisstegringen och den samman- lagda efterfragan okas lika mycket genom inkomststegringen. Det kan alltsa bli fortsatt balans i samhiills- ekonoinien, men pa en hogre pris- och inkomstniva. SA langt Or allt gott och val. Men hogre loner innebiir ocksa hogre kostnader och medfor for den skull tendons till ytterligare pris- stegring. Most intimt Or sambandet loner-priser room livsmedclsomra- det. En hojning av lantarbetarlo- nerna Or att vanta, och med dot system vi liar for faststallande av jordbrulcspriserna maste denna kostnadsokning kompenscras av prisstegringar. Dot liar ber:iknats att donna ytterligare prisstegring skulle hoja levnadskostnadsindex med 1,5 procent. Hartill kommer sit riskerna for fortsatt stegring av importpriser- na. Allt detta tillsammans gor att levnadskostnaderna efter arsskif- tet sit smaningom ofrankoinligen 329 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fakta om oljan i dagens Iage Pet yore overord att pAsta all Hitlers Tyskland brut samman till foljd av oljebrist. Men vi vet i dag att Tysklands oljelage i krigets slutskede var yt- terst prekiirt. De tyska oljeanlagg- ningarna var genom de oupphor- liga bombanfallen till stor del satta ur bruk, lagren rackte for endast ett par tre veckors forbrukning. En av Hitlers sista desperata order var alt demontera de jattelika raffi- nerings- och kololjefabrikerna och flytta dem ofta tiotals roil for att ateruppbygga dem i stenbrott och underjordiska grottor. Tyska exper- ter har medgivit att kriget hade kunnat sluta ett halvt Ar tidigare, ifall de allierade i annu hogre grad koncentrerat sig pA bombardemang av nyckelpunkterna inom den tyska oljeforsorjningen. kommer att. hojas, hur mycket kan into sagas, men del ror sig alltsi oni mncr an ire procent. For denna prisstegring vill 16n- tagarna naturligtvis ha kompensa- tion. En sadan kompensation beho- ver inte Astadkomma svArartadc jarnviktsrubbningar i samhallet. Men loneokningar som gar avse- viirt darutover kan inte Astadkom- mas utan alt inflationshotet blir overhangandc. Gransen for for- battring av levnadsstandarden sat- tes av produktionen och mojlighc- terna till fordelaktigt varubyte med utlandet. Att soka gA over denna grans Or meningsliist. Man kan into leva over tillgAngarna. LARS ERONN Fem Ar har gatt sedan krigets slut, och under den tiden har ol- jan gjort on bemarkt insats i varl- dens och sarskilt Europas Aterupp- byggnad. Nar alit kommer omkring Or den flytande energien andA i forsta hand en fredens ravara - en hiivstAng for ekonomiskt framAt- skridande och hogre levnadsstan- dard. Det var ont om kol i efter- krigstidens Europa men det fanns gott om olja som satte fart pa det forlamade naringslivet i de krigs- harjade landerna. OLJETILLGANGEN I DAG STORRE AN NAGONSIN Tack vare god tillgAng, relativt lAga priser samt mAnga ekonomiska och tekniska fordelar fick de fly- Lando branslena efter kriget en langt storre anvandning i var varldsdel an nAgonsin tidigare. Detta galler icke minst Sverige - per individ raknat blev vi den storsta oljeforbrukaren i Europa och en av de storsta i varlden. En gigantisk raffineringsindustri hAl- ler nu pa att vaxa upp runtom i Europa, och om nagra Ar kommer Europa - trots kraftigt okad for- brukning - att bli i huvudsak sjalvforsorjande i frAga om forad- lade petroleumprodukter. Men oljefyndigheter kan inte stampas fram ur marken; de rAva- ror, med vilka de europeiska raffi- naderierna skall matas, mAste ham- tas utifrAn. Och (let blir i forsta hand de nyutvecklade oljeomrAdena i Mellersta ostern som skall svara 330 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ur Saudi-Arabiens oiindliga sanddpner lornen f v b nlskcppningshamucn. for Europas forsorjning med den eftertraktade ravaran. Trots manga och oofla aterkom- mande dystra profetior finns (let inga tecken pa att oljetillgangarna inom overskadlig tid skall sina. Dc pavisade (kanda) oljereserverna ar i (lag storre On nagonsin. Vare sig det Or fired eller krig, visar produk- tionen on av endast korta uppehall eller bakslag avbruten, siigande k:urva. VOrldens oljeforsorjning Or i dag ofantligt mycket biittre an fore kriget: under do senaste wren har del producerats och fOrhrukats ca GO proc mer olja an fore kriget. Yroduktionsokningen var under de gangna wren sa stor, all den hann val i kapp den till synes omattliga efierfragan, och Otminstone i USA Over have! frak[as oljan och de raffinerade produkterna pc de valdiga hmk- fartggen. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 led oljeproduktionen i fjol ctt bak.- slag. OLJETILLFORSELN TILL STYRKORNA I KOREA Det yore underligt om tillspets- ningen av (let internationella higct lute skulle gora sig miirkbar pa ol- jemarknadeu liksom den giir pa audra ravarumarknadec. Dc ome- delbara aterverkningarna av Korea- kriget iir most patagliga vid USA:s vastkust, ty det ar den kaliforniska oljeindustrin som svarar for att FN- truppernas insats blir valoljad. Vad som drar mest olja i en kampanj som denna Or givetvis skeppning- arna av manniskor och materiel Over Stilla havets stora vidder samt ftott- och flygoperationerna. Nagra besvarliga oljeproblern Mr (let dock into bli for amerikanarna i sam- band med detta krig. liar nordkoreanerna har (let stOllt recd oljan Or icke gott att veta. Med sina talrika stridsvagnar och sing numera utdragna etapplinjer bor de ha en ganska ansenlig At- gang av drivmedel utan alt ha nagra egna oljetillgangar room lan- (let. Dc startade naturligtvis med fyllda cisterner men torde efter hand ha fatt lita till en kontinuer- lig tillforsel utifran som de kan fa antingen fran Manchuriet (skiffer- olja och syntetisk bensin) eller fran den ryska on Sachalin (ra- otjeproduktion ca 750 000 it 1 milj ton per Or). Det finns jiirnvagar it bada hallen men amerikanarna gor naturligtvis sift yttersta for all stora forbindelserna. LAGRING KAN MEDFORA TILLFALLIG KNAPPHET Koreakriget som sAdant Or crncl- lertid fOr viirldsmarknaden en mindre faktor jamfort med (less in- direkta verkningar. Insikten om aft (let galler att vara redo for alla eventualiteter tar sig uttryek i en strategisk upplagring, s:irskilt i USA. Det Or troligt at[ den ameri- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 lVrirldens slorre oljecenlra. 1. Texas i USA. 2. Venezuela. 3. Persien. h. Baku i Soojel. 5. Saudi-Arabien. G. Kuiaeil. kanska oljeindustrin, vilken, sour ovan natnnts, redovisade on mindre tillbakagang i fjol, snarl kommcr alt kora for full kapacitet. Den av amerikanska forcing i andra larder produccrade oljan, som i viss ut- striickning drahhats av brittiska och andra Landers Valutarestriktio- ner, kommer Ater latt att kunna finna avsOttning, into minst i 1JSA. Det Or mojligt att (let kan uppsta on viss knapphet pa petrolcumproduk- ler och all (let blir sv5righeter fOr an (Ira Lander med varuanskaff- ningen. .Alen i sa fall Mir (let nog endast fragan oui lemnporara sliir- ningar. Mir ?lagringskonjnnkturcn? tir Over och om ingenting allvarli- gare intraffar kommcr marknaden alt aterta silt normala ansikte. Del kan naturligtvis into rada nA- got tvivel otn alt vastdemokratierna i oljehOnseende Or ovanligt lyckligt lottade. Av viirldens oljeproduktion, uppgaende till ca 470 milj ton per Or, kan ca 430 milj eller 9/10 sOgas sta till deras forfogande, medan en- (last omkring 35 milj. ton Jigger room den ryska maktsfaren. Vid en bedomning av dessa siff- ror hoc dock tva faktorcr tas i be- riikning. Vissa omraden Or strate- giskt mycket utsatta. Delta griller i forsta hand Mellersta ostern med de viktiga oljclanderna Persien, Arabien och Irak och on samman- lagd arsproduktion av ca 70 milj ton. Dessa positioner kan i han- delse av krig mahanda into hallas av vaslinakterna, vilket do, k into beltover betyda alt do kan uyttig- goras av motstandaren. Erfarenhe- ten vicar all oljefyndigheter kan goras obrukbara for Lang tidframat. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Den andra faktorn. Or att vastde- mokratierna av geografiska och strategiska skit behover rnycket mera olja for sin krigforing an vad ryssarna gor. Om ett ev krig skulle foras i Europa och andra delar av ostra halvklotet, skulle ryssarna kunna klara sig mod rnycket mindre olja an motstAndarna, vii- kas oljetillgAngar och kraftresurser till vasentlig del Or belagna pA andra sidan haven. Avon med dessa inskrankningar bor dock vOstdemokraticrna kanna sig ganska trygga. Do kan knappast tiinkas rAka i dot Idget all deras krigsanstrangningar hindrades gc- nom oljeknapphet. Dc skulle, orn sA yore nodvandigt, mycket val kunna rcda sig enbart med do oljeresurser som finns pA vastra halvklotet. Ostblockets produklion sformaga --- 30-33 milj ton plus ca 5 inili toil per Ar i sattelitlOnderna -- Or i och fiir sig ansenlig. FrAgan Or emeller- lid hur mycket av denna produk- lion som under langre tid kan av- stAs utan allvarliga aterverkningar pA andra krigsvilctiga omrAden. SA betraktade krymper do ryska pro- duktionssiffrorna hogst avsevart. Det finns ingen namnvard marginal all to av -- ingen civil konsumtion som kan skaras ner och frigoras for krigforingen. I on sammandrabb- ning med vastdemokratierna kan darfor oljan mycket val bli on kri- tisk sektor i den ryska krigsekono- mien. Ryssarna synes Oven vara medvetna hOrom. Deras stravanden all i relativt ansenlig omfattninr iivergA till gengas och andra surro- gatbranslen kan to sig overraskande rued hansyn till landets rika poten- KMK:s BOKREVY uuwinuummuunmuuuwwnimumuumunummm111111 unuu Liddel hart B II: DEFENCE OF TIIE WEST. Cassell & Co. London. 1950. ProblemeI -- VasterlandcLs forsvar och darmed sammanhAngande spors- mal av poliLisk, militar och psykolo- gisk art, belysta frAn dot forflntnas, gcnom aulagets och mot framtidens synvidd. Lowenthal F: NEWS FROM SOVIET GERMANY. Victor Golancz. London. 1950. En skildring av forhAllandcna i den tyska ostzonen, givna av en tysk f d koinmunist, som tillbragt 12 Ar i Ryss- land och soin varit tjiinsteinan i den tyska satcllitstaten. Andrews M: DISASTER THROUGH AIRPOWER. Reinhart & Co. New York. 1950. Washington Posts militare medar- betare viinder sig i denna bole mot den uppfattningen, att eta strategiska flyg innebar den enda mojligheten till framgang i eat koininande krig. Efter lAnga transporter till sjoss koininer vastmakterna aLt fA utkam- pa kriget till lands. Armcns roll in- skriinker sig icke till ockupation av genoin boinbning vunnet land. Duped R E: St VITII, LION IN THE WAY. Infantry Journal Press. New York. 1949. Krigshistorisk redogorelse av 106. amerikanska divisionens Men under andra viirldskrigot. Skildringens tyngd- punkt forlagd tilt striderna om fiir- bindelseknuten St Vith i Belgien i de- cember 1944. tiella oljefyndigheter. Landets tek- niska och kapitalmassiga krafter syncs emellertid icke forslA till en snabb utbyggnad av oljeindustrin. HANS G TONNDORF Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Synpunkier ph connmandoraider Det ar ett valbekant faktum, all ett forsvar icke kan genomforas uteslutande defensivt. Som beliigg harfor kunna anforas erfarenhe- terna fran del senaste varldskriget betraffande forsvar av befasta om- raden. Enligt svenska asikter rackte clot icke med personal i direkt an- slutning till befastningarna jamte reserver all satta in pa hotadc plat- ser utan man maste aven ha smarre styrkor av offensiv natur for at[ ut- rona fiendens avsiktcr, Mr all oroa honom sa all han icke i lugn och ro kunde forbereda och satta in anfall pa de svagaste punkterna samt for all stora hans underhallslinjer. Da varje enhet, som Or maktig all insattas i taktiskt offensiva fore- tag och som tillfores de svenska stridskrafterna ar on tillgang for (let svenska forsvaret, maste beslu- tet om fallskarmsutbildning, vilket torde kunna betraktas som ett steg FEL ADRESS? Till forsvarsstaben inkomma ofta anmalningar om felaktig adress. Enar tidskriften utsiin- des genom vederborande trupp- registreringsmgndighets forsorg, kan rattelse ske blott efter an- malan dit. Vid CVB truppregi- strerade skola dock gora anma- ]an till resp krigsplacerande myndighet och all flygvapnets personal till flygstabens chefs- expedition. i riktning mot uppsattande av svensk fallskiirmstrupp, halsas med tillfredss[O.illelse. Krigserfarenheterna visade all commandotrupperna voro av stort varde vid foretag av taktisk offen- siv natur, varfor del kan vara av .intresse med on kortfattad orientc- ring om nagra brittiska synpunkter pa commandoraider. OLIKA SLAG AV COMMANDO- RAIDER Spaningsraider sattas in Mr all komplettera de underrattelser man fatt fran andra kallor for all t e Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 skaffa sig bclcraftelse pa arten av en misstiinkt fartygsanhopning i on fientlig hamn eller for alt to fangar och darigenom utrona ficndens stridsavsiktcr. Foretag av delta slag utfOras av patroller our toly till fjorton roan, varav en clier ell par befal. En storande raid liar till iinda.- mal ott ingjuta on osakencctskiinsla lros fiendcn. Den uifiires av smti patroller, vanligcn om en officer orb fern man och den ger i alltnan- bet god utdelning i forhallande till insatseu. Den gor fienden osiiker langt bakom de egna linjerna, den gor lronom tveksam om kommuni- kationerna kunna anvandas och delta inedfor alt han tvingas alt a"- deli personal Mr alt sakra de bakre ornradena - personal, sore annars malranda skulle anviints for offcn- siva uppgifter. Sabolageraider insiittas for tit skada ficndens krigsindustri samt for alt fiirstiira sadana viktiga fab- riksanlaggningar och kommunika- tioner, som icke aro lampliga mat fiir t e bombflyg. LTTII!LDNING OCH PLAN- LAGGNING \'id utbildnIng av personal. fiir och planliiggning av coinmandorai- der finnas manga speciella problem tilt toga hiinsyn till. For all kunnna genomfora ell raidforetag coed nt- >;ikt till iramgang fordras minutiost noggrann och detaljerad planlagg- ning och forovning. Varjc enskild deltagare maste veto vad sour kom- mcr all mina honour vid anfallsma- let och pa ctt par meter niir kiinna till var han befinner sig. Initiativkraft och improvisations- fiir7naga Or av dominerande bety- delse for all on comma 11 (10 I'll id skall lyckas, speciellt o1n dc nrsprung- liga planerna rnastc frangas. Brit- terna lade ned mycket arbete pa alt finny on lamplig metod all upp- amma den enskilde soldatens ini- tialiv, men fortfarande vid krigs- slutet radde delade mcuingar our man kornmit from till nut princip. ];n annan erfarenhet av de brit- tislca commandoraiderna under audra varldskriget var all do fore- tag, sour salts in Fran sadana rikt- ningar, sour av fiendcn bedomts belt osannolika, naslan alltid lye- kades. Baidtaktiken bor adltsa toga fasta pa att i mii,jligaste man ut- uyttja fiir vanlig irupp oframkom- lig terrang. Det torde icke vara omojligt att inom den nuvarande ramen for. vart fiirsvar inom saviil armcn sour. kustartillerlet uppsatta smarre com-- mandoforband. Dc offensive fram- gangar, sour sadana fiirband otvi-- velaktigt kunna astadkomrna, bli av stor moralisk betydelse for andan inom ftirsvaret i (less helhet, dti delta i iivrigt rnastc kiinrpa pa de- fensivcn. C G EKLUN'I) Saknar Ni nacgot nummer av KMK? Enstaka losnummer av tidskriften kunna i och for komplettering erhallas i viss utstriiclcning genom bestallning bos K11IK:s expedi- tion, Stblm 90. Bestupplagorna aro dock synnerligen begransade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 MILITAR SPELKORTSLEK for battre flygpla nigenkanning Flygplanigenkiinning iir numera ett Timne, som ingar i utbildningen vid ally tre fi rsvarsgrcnarna. At[ intresse for amnet finnes och iir mycket ntbrett liar kunnat konsla- [eras hl a genom derma tidskrifls identifieringstavlingar, diir perso- nal av snart sagt ally kategorier morn hela krigsrnakten varit med och tavlat. Vid flygvapnet och luftvarnct, diir unmet sedan flera iir intagit cr viktig plats i utbildningsprogram- met, liar med viss framgang kort- spel med spccialgjorda spclkort an- vants som hjiilprnedel vid undervis- ningen. For att Tivcn i vriga for- svarsgrenar skulle karma tillgodo- gdras dessa erfarenheter liar for- svarsstaben nyligen latit tillverka on sarskild kortlek, som distribue- rats till samtliga forband. Kortleken bes4zr av 180 spelkort, sore vart Deli ett vicar en silhuett- bild av ctt flygplan. 30 flygplanty- per Tiro representerade. Varje typ atergives i 6 synvinklar: rakt fram- ifran, rake frau sidan, rakt under- ifr;zn, rakt franrifran snett under- iifriin, rakt fran sidan snett under- ifran och snett frainifraii snett un- derifran. Kortspelet biir iclce anviindas i borjan av utbildningea, emir sit- Iruettbilder Mr manga clever verka fiirvillande innan de Hirt sig hill, flygplan se ut p0 nara hall. Furst niir de grundligt stirderat flygplan- kort, bilder och modeller kan kort- lcken komma viii till pass fiir alt Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 inlara, hur flygplanen se ut pa l.angt hall, d v s som rena silhuetter trot den l,jusa himlen. Spclkorten koniplettera darvid flygplankorten, som endast aterge do tre grundpro- filerna. Da eleverna litet langre fratil i utbildningen borja forvaxla snar- lika typer go spelkorten en god viig- ledning. Om eleven Jagger motsva- rande spelkort framfor sig bred-,,id varandra och jOmfor silhucttbil- derna, kan han late upptacka skilj- aktigheter i proportioner och yttre utformning. Nar utbildningen sedan koncen- treras pa att driva upp snabbhcten vid identifiering anvandes kortle- ken vid prov, ovningar eller som siillskapsspel enligt fdljande cxcm- pcl. Prov arrangeras enkelt genom att plocka tit 10 kort av aktuclla typer i liimplig synvinkel. Morten visas under begransad tid och Eeverna identifiera. Betyg 10 for 10 rdtt, be- tyg 9 for 9 riitt o s v. V61jande ovning Or instruktiv ocln givande. Eleverna indelas i lag om ca 4 man. En protokollfiirare utses per lag. En kortlek delas upp pa lager. Korten laggas i en hog mitt pa bordet med bildsidan nedat. Varje deltagare drager i tur oclti ordning ctt kort, Jagger upp dot framfor sig och identifierar. Proto- kollforaren antecknar resultatet. Da samtliga kort dragits tages tid, var- efter protokollforaren tager fram de kort, som identifierats fel. Dessa kort studeras gemensamt och man diskuterar, vilka mojligheter, som finnas att kanna igen karakteris- tiska detaljer pa flygplanen. Da samtliga lag aro klara, byta lagen kort, och ovningen fortsatter. Efter ovningen redovisar ovningsledare n resultatet (individuellt och lagvis). En annan ovning, som Or Mitt att arrangera: Kortleken stros ut over ett bord med bildsidan uppat. Liira.- ren anger, vilka flygplantyper som skola insamlas. Eleverna sta runt bordet och fa under begransad tid plocka upp sa manga kort av an- givna typer, de hinna med. Fclak- tigt upptagna kort fa icke laggas tillbaka. Poling sattes for antal rRtt uppsamlade kort. Avdrag gores for fel upptagna kort. Som sallskapsspel kan foljande exempel namnas. Kortleken blandas och delas ut till alla spelare. For- hand drager ett kort Fran grannen till vanster, lagger upp (let framfor sig och identifierar. Lyckas han, far kortet ligga kvar. 111isslyckas han, maste han to upp kortet, ocli (let blir niista mans tar att (Ira ctt kort fran sin granne till vanster o s v. Till slut liar alla utom en bli- vit av med sina kort. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 O FRAN TIDSKRIFTSFRONTFN - - Ports frdn sida 306 - nois universitet gor en samrnanfatt.uing av den osterrikiska professorn 'I'hirrings uppskattning av radioaktiva substansers anviindbancct som stridsmedel. COMBAT FORCES', Washington (Forsta numret cfter sammanslagningen av Infantry Journal och Field Artillery Journal.) Nr 1: Korea: Test of strength. Den for sina krigsoversiktcr valkande Oversten Conrad H Lanzo lamnar bl a en initicrad skildring av dct inlcdandc mi- litiira skedet i Koreakriget och de problem, som sammanhiinga med kri- gets fullfoljande fran FN-trupperuns sida. FLUGWEIIR UND TECIINIK` 2', Frauenfeld, Schweiz Nr 8: Die Luftwaffe in Krieg in Korea. Av dr Theo Weber. I artikcln redogores bl a for dot ainerikanska flygets utgangslage, operativa - taktiska in- delning, utrustning, fl_ygstodjepnnkter, stridsinsatser (8. luftflottans) och sainverkan med marktrupperna. MARINE CORPS GAZETTE'', Kansas, USA drag/50: Strategic planning. Org av USA :s strategiska planlaggningsarbete. MILITARY REVIEW"', Fort Leavenworth, Kansas Nr 5: Psychological warfare against surrounded troop units. Med exempel fran ?motti?-strider under 2. viirldskriget bclyscr forf, major Martin F Herz, den psykologiska verkan av olika slag av propaganda i syfte alt pa- skynda den inneslutna styrkans kapitulation. Slutsatser. Nr 5: Partisan operations. overste Albert E Harris granskar de faktorer, som gynnacle uppkomsten av en vittforgrenad parlisanrorelse inom de tysk- ockuperaile liluderna under 2. viirldslcriget. Nr 5 ? The Soviet armed forces. Oversikt, karakteristik, disciplin in in. -- 1%orls pd ndsta sida - Kan crhallas genom hokhandcln eftcr bestallning. Kan crhallas som korttidslan fran arinestabens bibliotek. Kan crhallas sore korttidslAui fran marinens pressdetalj. Kan crhallas sore korttidslan fran flygstabcns bibliotek. ?Dc lojliga familjcrna> Ivan spelas pa sadant siitt, att varje flygplantyp far representera en familj. ?Snipp-Snappy kan spelas, om tva lekar anvandas. Ovanstaende utgor blott nagra excinpel pa hur kortleken kan an- vandas. En god och fantasirik ffi- rare kan sakert introducera andra och kanske battre mctoder. Man far hoppas att utbildningen genom dessa spelkort blir seer om- viixlande och darmed stimulerar in- tresset. Da de dessutom ge mojlig- heter all utnyttja tavlingsmomentet i utbildningen, torde det ga battrc att bibringa eleverna formaga att identifiera snabbt, vilket iii- av va- sentlig betydelse vid denna utbild- ning. C-L HESSLE Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN llllllllllllllllllllllllll~IIllllllll1llllll1I1lllll1111llllll11lliiIllllllIIIIIIlllllllIIIIII1llll111I1lllllll1lliiIlllllllllll1llllll11I~lllll -- Forts frdn (dreg sida - NY MILITAR TIDSKRIIT Liruregalan 7, Stockholm. 12 nrldr, 1/i: - - Icr/dr, ldsnr 1: 50 kr. Nr 7-8: I'sylcologiskt bctingadc atgiirdcr rnot panikfaran vid strid. Av major Sven IIedengren. Nr 7-8: Armdns mathallning. Av overstelojinant Per Odensjo. ORDNANCE', Washington Nr 181: What about the A-bomb? Can we depend on it for victory in a future war? Forf, kaptenen och radiokonnnentatorn Lowell Al Limhus moli- verar silt nekande svar pa fragan och drar samtidigt upp kousclcvcn- serna for USA, direst atombomber ickc skulle komrna till anvandning i en kommande varldskonflikt. PANSAR TEKNIK UNDERHALL Vasagatan 38, Stockholm. 12 nrldr, 7: 50 krl dr, ldsnr 75 dre. Nr 6: Ryskt pansar. Forsta delcn av en oversikt publiceras i delta or. Nr 6: Kvartermastarc i Stalingrad. Kapten K E Ilolm rccenserar Gunter Toep- kes bok ?Stalingrad wic es wirklich war> (Stade 1949). 11 RESERVUNDEROFFICEREN s Postbox 388, Stockholm 1. 6 nrldr, 5: --- kr/dr, ldsnr 1: kr. Nr 7: Nagra aktuella utbildningsfrdgor inom armdn. En oricntcring av kaptcn TEKNISK TIDSKRIFT Box 841, Stockholm 1. 52 nrldr, 30: --- Icr/dr, liisnr 1: - kr. 4 TIIE QUARTERMASTER REVIEW2, Washington Nr 1: Tactical air supply transportation. I artikcln papekar forf, 6vcrslel6jt- nant Harry A Sachaklian, alt general Pattons snabba pansarframmarsch varen 1945 mojliggjordes genom att. transportflyget levereradc 11 %, av armdns totala undcrhall och 22 % :iv dess drivrnedelshehov same eva- kuerade samtliga sarade. 'I.'IDSKRIFT FOR KUSTARTILLERIET Marini edningen, Stockholm 80. %i nr/dr, 8: - Icr/or, loser 2: 50 lcr. Nr 2: Sabotage. Av major B Larsson. TIDSKRIFT FOR SVLRIGES CIVILFORSVAR Klara V Kgrkog 7, Stockholm. 12 nrldr, 5: -- Icr/dr, ldsnr 50 dre. Nr 8: Sjukvardsorganisationeu inorn elt atombombat omrade. Av armidver- Iakare S Kihlstedt. TIDSKRIFT I SJOVASENDET Karlskrona. 12 nrldr, 8: --- Icr/dr, loser 1: -- Icr. Nr 8: Undcrhallst.junsten i. Forenta Staternas flat La. Av hornmendorkaplen F Malm. Emil Kihlstroms Tryckeri A.-H., Stockholm 1950 501588 EMP Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 110 NTAKT med krigsmakten Radiostyrdo malhatar. An kapti' G Eklund _. Studiecirklar i natinnalekonomi A. keip.. Psykologisk krigforing. At overste G-F von Rosen 235 Neigot our sammam hanget taktik-tek nik. Artikel nr I am nrmenc vapen- och ins to riel utrustni nq. An kapten Sture A Gyll6 . _ identifiers flygpla nen1 T6vlingsupp- ctift nr 10 245 Schumanplanen. As direktdr Herman Stolpe _.. Prominenta profiler: Robert Schuman. AY ,flnrinrn lair /7r/1 rudiuslprrlrr urii/ larIat. liar ,sr?s e-n air drtrr i qod fr11'1 rush in trial ,sII'll ndrn. Uguublirln'l 1lr vial Kmtrnirr I'll rndiurirrrrfnrd irnpuLv III lirlm i1,i yira lcrafligl. ten D van dow och garnisou insis- tent E SIdhol,, 255 Orsaker till d, syd- koreanskn kr ,mnk tens s.mninn l att. Av kapten qu"t r, iind 258 Kustartillen rt -da riseras. Av t' G Illfspir h hunt ?I, Fritidsundei ingen 1949-1950. t tu- dierektor Skit ~d Leander UT GIVEN AV Ffill SVARSSTABEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN ALLGEMEINE SCHWEIZERISCHE MILITAR ZEITSCHRIFT1, Frauenfelt Nr 6/7: Zur Heeresreorganisation. En intressant studie utford genom det schwei- ziska officersforbundet. Nr 6/7: Neuzeitliches Infanterie. En tysk officer skriver om infanteriets orga- nisation, bevapning och utbildning. ARMORED CAVALRY JOURNAL, Washington Mars/april: Psychology and leadership at West Point. Officersutbildning och -bedomning vid USA:s krigsskola. Maj/juni: Men against armor. Av overste Marshall. ARTILLERITIDSKRIFT AIRS, Stockholm 90. 4-6 haf ten/ar, 10: - kr/dr, losnr 2: - kr. Nr 3: Atombombens teori. Av kapten P 0 Svantesson. En kortfattad och po- pular framstallning av de teoretiska grunderna for atombombens kon- struktion och funktion. Nr 3: Luftvarnsanalys under 2. varldskriget. Av kapten T Herstad. FOLK OCH FORSVAR Grey Turegatan 2, Stockholm. 4 nr/dr, 3:- kr/ar, losnr 80 ore. Nr 4: Invasionskusten i Normandie genom en svensk kustartillerists ogon. Av kapten B Stjcrnfelt. It Refererat av Armestabens bibliotek, referensregistret. - Forts pd sida 268 - KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Redaktionskommitte: overste G-F von Rosen, forsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrom, arm6ledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Man- gard, flygledningen. Ansvarig utgivare: Chefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Telefon: 67 95 20 (for rikssamtal 67 96 20) Distribution: Forsvarsstabens chefsexp. Bestammelser om utsandning av tidskriften till militar piersonal aterfinnas i Hogkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prepumeration kan verkstallas genom insattande av 5 kronor pa postgironummer 31 31 04, Forsvarsstabens kassaforvaltning nr 104, Stockholm 90. Pa insattningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift for Kontakt med krigsmakten. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT MED KRIGSMAKTEIV 1 ~y Argang VI, nr 7, augusti 1950 PSYKOLOGISK KRIGFORING Det totala kriget fordrar en in- sats av nationens samtliga resurser - icke minst de psykiska. Erfa- renheterna fran dot senaste kriget tala har sitt tydliga sprak, och manga Oro do exempel, som pavisa den moraliska motstAndskraf tens betydclsc. Diir andan uppluckrats, har den militara insatsen trots ina- teriella tillgangar blivit svag. DOr andan varit god, har motstanda- rens materiella ovcrlagsenhet kom- mit till korta e]ler i varje fall mast mangdubblas, finnan den som kam- pat med Ora blivit betvingad. For ett litet land som vart, vilket, om ett krig skulle utbryta, synes riske- ra att atminstone till on borjan en- saint mota en stormakt, mastc dot vara av den storsta betydclsc att moralen gores hallfast mot harda och plotsliga pafrestningar. Det gOllcr att anlita alla psykiska re- surser for att stiirka den egna mot- standskraften och forsvaga fien- dens. OFFENSIV OCH DEFENSIV Den psykologiska krigforingen kan foras savill offensivt som de- fensivt. I offensivt hanseendc an- vandes den suggestiva nyhetsfor- medlingen, Oven kallad propagan- da, for att rubba motstandarens tilltro till den egna sakens rattvisa, den egna ledningens kompetens, do materiella resursernas tillrOcklig- het och krigcts lyckliga utgang. Det psykologiska forsvaret far darfor till framsta uppgift att stalsatta den egna befolkningen och den egna krigsmaktcn mot ficndens propa- ganda och att neutraliscra do psy- kologiska vcrkningarna av fien- dens militara ovcrlagsenhet och do egna forlusterna i manniskor, ma- teriel och landomraden. MEDEL OCH MAL Tekniskt sett utsandas de upplys- ningar eller den propaganda, man onskar sprida, genom do vedcrtag- na organen for nyhetsformedling- en, pressen och radion.Aven fil- men tages i bruk. IIOrutover for- medlas dot talande ordet genom teater, . foredrag, personlig paver- kan och ryktesspridning. Stoffet till donna verksamhet erhalles ge- nom underrattelsetjanst och den 235 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 forskning, som klarlagger hur de psykiska faktorerna utveckla sig bade hos fienden och inom den eg- na civilbefolkningen och krigsmak.- ten. Betraffande verksamhetens in- riktning ma foljande'anforas. Gent emot utlandet sandes strategisk propaganda, avsedd for motstanda- rens befolkning, medallierade eller neutrala. Till den egna befolkning- en sandes upplysning och vid be- hov propaganda. Darutovcr till- kommer upplysning och propagan- da inom den egna krigsmakten saint taktisk propaganda, riktad till motstandarens truppforband. Krigets mal ar att patvinga mot- standaren sin vilja. Detta sker framst genom vald, churn andra faktorer medverka. Den psykolo- giska krigforingen stravar att na detta mM utan att tillgripa ett sa- dant model. Dot fir uppcnbart att krigforingen for att na dot avsedda malet maste bedrivas under on nara samverkan mellan militara, politiska och psykologiska atgar- der. Liksoni vid all verksamhet i samband med dot totala kriget gal- ler dot att astadkomma ett sam- arbete, varvid den psykologiska insatsen gores beroende av dot mi- litara och politiska lagcts fordring- ar. KRIGSERFARENHETER Fran dot senaste varldskriget finnes riklig tillgang,pa erfarenhe- ter betraffande den psykologiska krigforingens bedrivande. Samtliga storre makter hade sarskilda organ inrattade for donna verksamhet och ingen har fornekat deras be- rattigande. Men on erfarenhet av negativ art utgjorde de standiga friktioner, under vilka dessa organ fungcradc och sallan har samord- ningsproblemet varit mera svarlost an inom detta omrade. Dot gallde saval samordningen mellan olika for propagandan och upplysnings- tjansten ansvariga myndigheter som mellan dessa och den hogsta politiska och militara ledningen. En annan erfarenhet av grundlag- gande betydelse visade sig vara be- hovet att koordinera propagandan med operationerna i ovrigt. En framgangsrik fiende Or sa gott som okanslig for paverkan, medanmoj- ligheterna hiirfor stiga i takt med okade motgangar och forsamring av moralen. Vidare visade sig be- gransade taktiska psykologiska framgangar, da det gallde att forma enskilda forband i betrangda lagen att stracka vapen, innebara vissa faror. Risk forelag namligen, att den lokalt utlosta propagandan loll utom ramen for den psykolo- giska verksamheten i stort. Ytter- ligare exempel skullc kunna anfo- ras, vilka alla peka pa behovet av on enhetlig ledning och samord- ning av olika myndigheter vid det psykologiska forsvarets genomfo- rande. Behovet av on omfattande under- rattelsetjanst for all inforskaffa och sovra erfordcrligt material for upplysnings- och propagandaverk- samheten visadc sig vara stort. Av sarskild betydclse voro de moral- och attitydstudier, som man be- hovde utfora for att vinna kanne- dom om forharskande stamningar och momalens utveckling. I under- 236 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Rekord av forsoksjaktplan_j Hawker P 1052, engelslct forsoksjalctplan, liar flugit London Paris pa rekord- liden 21 min 27 4/5 sek (gamla relcor(Iet 27 min 38 sek). Flggplanet it ut- ruslat med reaktionsmotor trip Rolls-Royce Nene. An bilden framgar, all hawker P 1052 liar starlet pilformiga toaranslcurna ningar och trapelsformigt hogt ansall st.itirthojdplan. riittelse- och forskningstjansten kommo samhallsvctenskapsman till anviiudning I stor tits triickning me- dan tidningsman, fdrfatlare och rcklamman niedverkade vid propa- gandans utformning. UPPGIFTER I S%E,EIQE For Svcriges del overvaga de de- fensiva uppgifterna i den psykolo- giska krigforingcn. En strategisk offensiv p5 (let psykologiska pla- net skulle overstig;i var f6rm5ga. Ej hcller skulle den passa saniman med var defensive forsvarspoli 3k. Den enda form av upplysning, som vi forma fora ut over vdra granser, hor riktas mot de Binder, sum vi Tiro hanvisade till for samverkan i handelse vi bli anfallna. Det Or av vild all, dessa upplysas om vdra mojligheter till motst/ind ocli v5rt lands varde och betydelsc i kul- turcllt, ekonomiskt, politiskt och militiirt hanseende. Ituvuduppgiften maste eniellrr- 237 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 lid bli den defcnsiva upplysnings- verlcsamlret, som riktar sig mot den egna civilbefolkningen och den eg- na krigsmakten. Dess betydelse blir desto storrc som vi maste riikna mcd rnilitar underlagsenliet och reed att en angripare sakerligen ei'terstriivarciverraskning. Upplys- ningen, sorn bor igaingsattas redan i fredstid, skall hidraga till att oka niotstandskraften och minska faran for (let totala krigets metoder och risker. Motatgardcr masle vidta- gas mot den upplysnings- och split tringspropaganda, som fienden pa olika V: gar satter in for att bry- ta befolkningens andliga mot- slandskraft. Kannedom waste spri- das om de skyddsmedel och mot- vapen, som Sverige disponerar till sitt skydd mot fiendens olika arr- greppsmedel. Genom saklig upp- lysning kan chockverkan minskas sarntidigt som vart folk far veta vad en ]capitulation eller ett neder- lag innebar. Vid omedelbar fora eller krigsutbrott waste denna upp- lysningsverksamhet intens ifieras och aktualiseras. Under krigets giing waste den snahbt fiilja liigets viixlingar och utnyttja alla de oli.- ka publicitetsmedel, sorn i skilda liigen kunna sta till buds. Gcnom kontinuerlig analys och opinions- matningar miste ledningen hallo sig underkunnig om nationens sin- nesforfattning. For krigsmaktens del anmfler sig ett antal beliov av samvcrkan rued civila organ och myndiglieter, varav n5igra fortjiina alt hiir anfo- ras. For at[ na frontfiirbanden med npplysning erfordras friimst Sam.- article mcd radion. Samspel. mellan civilbefolkning och krigsrnakt mas- to Aga ruin vid upplysningens och propagandans utforinning. Kanne.- (loin maste finnas pa alla hander om vad man liar att iakttaga > omi krige[ kommer?. Eventnell evakuc- ring av omraden for alt undcrliitta de militara operationerna maste psykologiskt forberedas. Ur civilforsvarets synpunkt Or det nodvandigt alt skrackstam- ningar hos allmanheten hekampas och att densamma med rod och dad > (aelUnn (let beslut, som lag bakorn derma kommunikc, hide dell s k Selrurnanptanell blivit ell storpoli- alla platser och pristagare blew fanjunkarc Kurt Steinrud, F 3, 111almslatt, flygsoldat 603-21-49 Ar- nc Persson, Avd VII, F21, Lulca oclr furir Malmsten, 1. div, F 14, Halmstad. lisk frhga av forsta ordniugen. Det stod Mart, alt regeringarna i do in- givna landerna voro beredda alt hogst viisentligt inskriinka sin su- veriinilet for att skapa ell viisteu- ropeiskt stal- och kolcentruin under samfiiild forvaltning. Problemet blev irate mindre briinnaode dari- genorn all samma (lag, sole den ci- lerade kommuniken utshndes, av- brotos forhanMill gor mellan lege- ringarna i London och Paris out riktlinjerna Mr den planerade kol- och stalpoolen. Det var uppenbart, att den cngclska regcringen inic bade flagon som heist lust alt pii s itt, som foreslagits av fr:inska re- gcringen, rnedverka i let euro- peiska kol- och stalsamarl,elet. I ell brittisk kommunikc forklarades, all Storbritannien jute ville :bliiit ie- ceptera vissa grundsatscr? rcdan innan den gemcnsamma Iconferen- sen borjade. ?Med luansyii till par- lamentet och folket miser sig diir- for brittiska regcringen iole kunna dcltaga i konferensen under de av den frauska regeringen iramlagda villkorcn.? MOTIVEN BAIZOM SCIIL'MANPLANEN De niotiv, sour ligga bakoni Schur manplanen, bar forslagsstiillaren sammanfattat i ctt par pinkter av ungefiir foljande innchall Mau kan inic astadkornura I uro- pas enande i Of slag, titan man music ga succcssivt lillviiga och 16sa viktiga problem ell i sander. liar man astadkommit ell praktiskl 246 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 hallbart samarbete pa en rad vik- tigare punkter, ar tiden inne att forverkliga europatanken i hela (less vidd. Ett av de storsta hindren i vii- gen for Europas enande Or den gamla motsattningen mellan Frank- rike och Tyskland. Kan man pa donna punkt astadkomma on verk- lig avspanning, har mycket vun- nits. Lyckas man fa till stand intim produktionssamverkan mellan Frankrike o.ch Tyskland pa ett for folkhushallningen i bada landerna och varlden i ovrigt betydelsefullt omrade, svetsa?s landerna samman och riskerna for krigiska forveck- lingar mellan dem minskas. Det planerade samarbetet pa kol- och stalomradet bor go till resultat starkt okade resurser. I-Iarigenom far Europa mojligheter att framja den ekonomiska utvecklingen bl a i Afrika, som bor spela en alit vik- tigare roll aven for Europas fram- tida valstand. PLANENS PRODUETIONS- OMRADE Det produktionsomrade, Schu- man-planen avser, omfattar Ruhr- di-striktet, Saaromradet, sydostra Belgien, Luxemburg och gruvomra- dena i Nordfrankrike. Omradet Or uppdelat pa fyra lander, av vilka dock Belgien och Luxemburg for- enats i on tullunion. Ur ekonomisk synpunkt maste dot vara rationellt att rasera de ekonomiska hindren for ett fritt varuutbyte mellan om- radets olika delar, ty kol och jarn- forekomsterna komplettera var- andra pa ett utmarkt satt: I Ruhr finnas rika kolfyndigheter och i Nordfrankrike jarnmalm i stor skala. Skall on omfattande produk- tion av jarn och stal komma till stand, maste ett ravarubyte mel- lan de bagge omradena aga rum. Ett sadant byte har ocksa agt rum, men dot liar forsvarats darigenom att omradena tillhor olika hinder, som ofta bekampat varandra. Do jarnmalmsfyndigheter, soul finnas i Nordfrankrike, ha berak- nats representera 1/3 av Euro- pas totala fyndigheter. Malmen Or icke av forstklassig kvalitet och detsamma gOl.ler om malmen i Viist- tysklands niirliggande omraden. Den hailer on jarnhalt av omkring 30 proccnt, medan t e malmen fran Nordsverige, som normalt bru- kar exporteras i stor skala till Viist- tyskland, har en jarnhalt av 60-70 proccnt. Kolforekomsterna i Ruhromradet och Aachen distriktet Oro mycket betydande: do beraknas svara for cirka halften av Europas samlade kolreserver. Ruhrkolen Oro utmarkt vOl l'ampade for jarnframs tOllning, vilket daremot into i samma grad Or fallet mod do polska kolen fran Schlesien, som ocksa svarar for on betydande del av Europas kolreser- ver. - Betraffande Belgien bor till- laggas, att landet tiger rika koltill?- gangar men maste importera jiirn for att halla sina tunga industrier vid liv. I dot vasteuropeiska produktions- omradet (sa kan man kalla det oinrade Schuman-planen omfattar) produceras ungefar lika mycket kol som i Storbritannien. Stalproduk- tionen Or vasentligt storre an den brittiska. Fore kriget uppgick om- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 radets stalproduktjon till ungefar 1/4 av hela viirldens och drygt 1/2 av Europas. Efter det andra varlds- 1crigets slut har stalproduktionen 61cats room omradets :samtliga delar Mom i de tyska, vilket i forsta hand beror pa att ockupationsmakterna beslntat att begransa Vasttysklands totala stalproduktion till hogst 11 mill ton. Det anses, att Vasttysk- ]and, om (let utnyttjar hela sin ka- pacitet, kan producera inemot dub- belt sA mycket. Om en sedan pro- dulction?sokning kommer till stand, uppstar behov av en betydande ex- purt. Eftersom produktionen viixer liven i omradets ovriga delar, upp- star ett exportbehov alldeles obero- ende av om produktionen i Vast- tyskland slappes fri eller ej. Det liar heraknats att redan room lop- pet av nagra fa ar skall ett export- i verskott av 10 milj ton stal upp- sta i det vasteuropeiska produk- tionsomrAdet. VASTTYSKT INTRESSE SIGNALERAS Viisttyskland har visat stort in- tresse for (let foreslagna kol- och stalsamarbetet. Anledningen hartill Or utan tvivel, att man menar att ett sadant samarbete maste hygga pa likaberatti.gandets grund och f6ljaktligen maste innebara ett upp- hiivande av klausulen om den vast- tyska stalproduktionens begrans- ning. - Att de ovriga Lander, ?som fiirklarat sig vara intresserade for Schumanplanen. Tiro villiga att gA med i samarbetet, torde samman- hanga med att de hysa viss oro for alt den tyska stalprodulctionen I ti- dens langd ej kan hallas tillbaka, varfiir det ar lika sA gott att gA samman med tyskarna for att astad- komma en gemensam produktions- planering. Den foreslagna kol- och stAlpoolen skulle m a o ge nya mojligheter till kontroll av den tyska produktionen ehuru i former, som aro mer tilltalande for Tysk- land. RISKERNA FOR MONOPOLI- SERING En viktig frAga ar denna: Kom- mer ett forverkligande av Schuman- planen att innebara, att det bildas en monopolorganisation, som kom- tner att fora en med konsumenter- nas intressen oforenlig produk- tions- och prispolitik? Efter alit att doma kommer stal- produktionen om nagra Ar att ge ett betydande bverskott, som inte kan placeras room produktionshin- derna. Om efterfrAgan i andra bin- der Or svag och en forsaljning ej Ivan ordnas med mindre att pri- serna sankas, ligger det for en mo- nopolorganisation niira tillhands att genont produktionsbegriinsning hAlla priserna uppe. Om detta sker ph sa vis, att varje foretag far sin produktionskvot, ar systemet inte rationellt. Unskvart iir, att det fore- tas en utrensning av mindre effek- tivt arbetande fiiretag, varigenom produktionen rationaliseras och produkterna forbilligas. Enligt Schuman-planen har man for avsikt att gA rationaliseringens veg. Det torde komma att betyda, att ett flertal franska fiiretag laggs ner, ty antagligen Or den franska produktionsapparaten inte lika ra- tionellt uppbyggd som den tyska. 248 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 I VARN Den brittiska bandpnnsari) arnspiisen > Valentine. Kanoncn har 75 nun kati- ber, stor ulgangshaslighet och genomslagningsformaga. Ulvecklingen grir over luioad taget alit mer mot banddrivet artilleri. l)et ar forstaeligt under dessa om- standigheter, all Schuman-plancn liar ctt stort antal motst5ndarc i Frankrike. SVARIGIIETER VII) FI R- VERKLIGANDET Ett forverkligande av Schuman- planen kommer alt stota pa manga svarigheter. Bland de problem, soul maste losas, kan pekas pa i'oljande: Frankrike liar kravt aft fullstandig paritet mellan den franska och den tyska stalproduktionen skall vara en av samarbetets forutsattuingar kommcr Tyskland aft acceptera detta? - Det finn?s betydande ut.- landska kapitalinvesteringar i (let vasteuropeiska produlctionsomra- clets kol- och stldindustrier - skola do ocksa stiillas under den nya Helga Myndighelens kontroll? - Enlig[ Schuman-plancn skulls ltine- ooch arl etsvillkoren fiirenhetligas fOr likstiillda arbetargrupper inom hela ornradet - - kunna regering- arna acceptera detta forslag, sum kan fa socialpolitiska konsekvcnser Oven utanfor omradet`? Genom sin kommunike av den 3. juni ha dock sex Landers regeringar forbundit sig all losa pr?oblemet pa grundval av Schuman-plancn och man liar darfor all anledning anta, all, man verkligen Bigger manken till ftir att komrna igenom svarig- heterna. Sker detta, kommcr Schu- man-plancn alt bilda karnan i ett V%istcuropas forenta stater. HERMAN STOLPE Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Prominenta profiler ROBERT SC/HUMAN Nagot som brukar frappera en ut- binning med ytlig k5nncdom orn fransk politik Or den instabilitet sour uttniirker den verkstiillande m aiden. De franska min istiirerna viixlar oavbrutet, deras livslangd inskranker sig ofta till manadcr och veckor, ja ibland t o m till dagar. Sedan befrielsen har icke mindre an tole ministiircr vaxlat vid mak- ten, vilket jtt icke innebiir nagon alltfor hog medellivslangd per kabi- nett. IVIcn studerar man del franska syslemet litet mer ingOende upptac.- ker inan snart drag som Or iignade all. diimpa ner intrycket av instabi- lifet. Dc franska rninistarvaxlingar- na Or i regel inga systemskiftcn av s:unma typ som t e de svenska ocli hrittiska. De kan snarare karakle- riseras som regeringsombildningar. Nagra rninistrar avgar och andra byter plats, (let blir i de fiesta fall en ny konsel,jpresident, och sa tar man vid igen (Fir man slutat. Fransk politik or full av trotjanare, som aterfinns i den ena ministaren efter den andra om On ofla pa viixlande poster. I de Alta nunislarer som liar shalt f6r rustbOllet sedan (let sc- naste verkliga systemskiftet pa va- ren 1947, da kominimisterna liim- nade regeringen, liar (let sultiI sarn_ manlagt ett femtiotal personer. DA varje ministiir beslar av 15-20 per- soner har fornyelsen alllsa i s,jalva verket varit ganska mattlig. Linder mellankrigstiden brukade man illustrera detta f6rhallande mcd foljandc anekdot. lifter stora svarigheter bade en ny minisliir bildats, och den nye konseljpresi- denten monstrade vid regcringens forsta sammantrade stolt silt hop- komponerade lag. Plotsligt blekna- de ban emellertid, slog sig for pan- nan och utropade: ?Herre Gud, Queuille ar ju lute mcd!? Varpa hela regeringen masts bildas orn for all den obligatoriske Qucuille skulls komma mcd. - - IIistoricn Or natur- ligtvis djupt lognaktig, men den bar en ovansklig f6rtj5nst: den kan lika v5l bOnforas [ill 1950lalet som till 1920-lalet. An i dag spelar Queuille en viktig roll vid franska ministiirbiidningar, och sa sent sole i h6rjan av juli i Or var han konseljpresident. Den som emcllertid absolut vill hiinfora anekdoten ifraga till tiden cfter andra v irldskrige[ ]'inner en lacksammare huvudpcrsson i Hobert Schuman. Ilan liar nu nredverkat i den ena ministOren efter den andra anda sedan sommarcn 1946, med avbrott endast for do vccl.or kring arsskiftet 1946/47 da flurns socialis- tiska ministiir ledde Frankrikes eden. Ilan debuterade pa finansmi_ nisterposten i regeringen Bidault, iivergick i samma egenskap till nu- nistiircn llamadier, blev sjiily kon- seljpresident i november 1947 och ovcrtog efter rcgeringens fall utri- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 lcesministerposten i regeringarna Marie, Qucuille, Bidault, Queuille och nu i Plevens ministar. Schuman iir trots sina 64 Ar inte ;ammal som politisk forgrundsfi- gur. Under hela perioden 1919 - 1940 var han visserligen medlem av deputeradekammaren, men trots triiget kommitte- och utskottsarhete spelade han ingen framskjuten roll. l 1ter kapitulationen 1940 blev han understatsselcreterare for flykting- iirenden, men redan efter nagra ma- nader arresteradcs han av tyskarna och transporterades senare till kon- centrationsliigret i Neustadt. 1942 lyckades han fly till fria franska zones och ansldt sig till motstands- rorelsen. Det var som representant for (let ur dot nalionella motstandel framvaxta katolska folkrepuhlikan- ska partiet - MBP - sorn han efier befrielsen Ater intradde i folkreprc- senlationen. STORE]. SVARIGHETER SOM KONSELJ1'RESIDENT 1947 Mir Schuman i november 1947 riksland> in- om tyska kejsardomet, liar person- lig erfarenhet av do fransk-tyska gransonirOdenas problcmatik och om konsekvenserna for dem av kri_ giska konflikter mellan Frankrike och Tyskland. Hans plan, vars yt- tersta syfie har sagas vara all gora ctt nytt krig mellan Frankrike och Tyskland otiinkbart, innehar i sjiilva verket mindre on omliiggning av den traditionella franska siikerhets- politil:cn :in on anpassning av samn- ma siikerhetspolitik offer del nya loge och do nya problem som muter 1950.-talets statsman. L HIRSCHFELDT I "Flygande laboratorium" laboratorium?, gcnomgick sing forsta prov vid Nortlu'ops fltlyrfdlt i 11awthorne. tlet ar avsett for forskningsfiuiamul, itarmare beslamt for malning uelt inredi- strering av fenonien sons appirada vid hastigheter i narlhcien av Ijudets. Kon- slrukt6ren Art Lusk scar breduid planet. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 RADIOSTYRI_)A IALBATAR Med teknikens lavinarLade ut- veckling under och efter (let scnas- [e varldskrigct liar foljt ett skarpt krav pa realistiska ovningar. Till detta allmanna krav liar bidragit ett flertal faktorer, t e kravet pa cffektivt utnyttjande av den for- kortade utbildningstiden. For de artilleristiskt betonade delarna av lorsvaret liar detta b1 a rnedfort fordran pa nya malanordningar. Sasom mad vid luftvarnsskjut- ningar liar sedan hinge anvants den sic korven, som bogseras efter ctt flygplan. For att fa hogre mil- farter och mera naturtrogna mil !liar man numera Liven infort sic vingmal, d v s bogserade flygplan- tnodeller. Vid skjutningar mot sjomal an- vMidas i regel med duk overspiiuda Lavlor uppstallda pa en shade, som sliipas i en Isabel efter en m forhandlingar> , bor- jade arbetet omedelbart med en fo- rclasning av intendent Rosell om studiecirkeln i arbete. llarefter var programmet fulltecknat till kI 17 30 med forelasningar, cirkelovningar ocli genomgangar, intcrfolierade av nagra fa och korta andharntnings- pauser. Men trots den ganska liarda takten var intresset stort pa alla hall. F oreliisare den forsta dagen voro (forutom KVE-chefen) sludie- sekreterare Erik Jonsson, disponent Chr von Sydow (H-olmens llruk) och fit lie Kurt Samuelsson. Pro- duktion och viilstand, inkoinster och priser saint vAr utrikeshandcl voro nagra av de iimnen, sour pa ett rnedryckande satt hehandlades av forclasarna. Bland forelasarna andra dagen marktes docent Anders Ostlind, scm talade om goda och daliga Ci- der. Dessutoin gays tillfalle att se Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nagra av KVE:s instruktionsfiliner samt all, ytterligare ova ledandet av en studiccirkcl i anslutning till pro- blem, beliandlade i KVE;:s brev. kurs. lifter varje cirkeliivning upp - hogs (let erlallna result, am till dis- kussion ocli kritilc. Sista dageu one fattade slutligen ell fOredrag av do_. rent Ostlind om var ekonomi av i dag Deli kursen avslitades med en sarnmanfattande iiverliiggning. BREVI{IJRSENS VARDE llndervisningen i medborgarkun- skap upptar ju numera ctt ganska slort utrymme i (let militiira ulbild- ningsarbetet. Fair manger trupput- bildare kanns ocksa detta rat[ he- Iungandc av tva ski 1. Del era Or, all, sa mycket annat maste medliirnlas room de nio manaderna:s ram. Del andra Or, att de fiesta i sin egen militiira utbildning iclce crhallit tillriickliga grundkunskaper i 'Um- for att kunna undcrvisa andra afar osakerhet. Do fortlOpande inedborgarlcurserna for bef:il av alla grader komma viii eftcrliand aft tipphava dessa brister. Alen Oven om sa sker, kunua studier i cirklar, dar man under kamratlig form sarii- las for att oka sina kunskaper, vara ctt viirdcfullt komplcment till lie allmanna me (1borgarkurserna. KVE:s kurser inorn (let onirade av mcdborgarundcrvisningen, sorn be- ror landets ekonomiska fcirhallaii- den, Oro synnerligen vOl lampade for sadana studier och utgora elf gott bidrag till spridandet av kun- skap oni var ekonomi. SLUTREFLEXIONER Mir delta skrives ha stndierna av brevkursen satts i gang i storrc cI- lcr mindre cirklar landet runt, kanske ocksa avslutats. Formodli- gen ha deltagarna i ledarkursen i likliet rued artikelfOrfati iron under stndiernas gang alltmer kant vardet av de tre dagarna i Stockholm icke Mott for ledandet av just derma brevkurs utan Oven fair ledandet IV cirkelstudier i andra Oinnen. Dy- lika ledarkurser Oro iignade att sti- rnulera intresset pa fOrlranden fOr del frig bildningsarbetet och cir- kelstudier over huvud taget ha stort varde icke blott for de kunskaper, do skanka, utan Oven Mr starkandet av samhorighetskansla och forsta- else inorn och mellan do olika be- fOlskategoricrna. Vi overlamnar su ordet fill flarnisonsassistent Eric Sjoholni : Kursverksamheten bedrives i form av korrespondenssludicr. Del-- tagandet kan ske cnskill eller some medlem i en studiccirkcl_ Det inest givande torde vara den sistnamnda formen, dar var och en hall fl- 1111-fora sing synpunkter ctler sina er- farenlietcr av de problem sour he- handlas. Det gbller ju hair mera att diskutera sig fram till en asikt an at[ Lisa in en kurs. Del kan synas nastan omoijligt att pa fOrbanden fa fram sludiccir- kelledare i sadan omfattning alt ctt nagorlunda stort antal sludiccirk- lar kan anordnas. Delta giiller kan- ske framfor alit den fast anstillda personalcn, sorn ju oftast intc liar sysslat med aktivt follchildnings- arbete i storrc utstrackning. Del Or darfor mycket viirdefullt all KVl: ordnar sarskilda cirkelicdarkurscr. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 (%rr111 cirlcelledarekizrsens arbetc: fr v kaplen of Ueijerslurn, A 7, kapterr VOn Sgdour, 118, sergeant IIallinger, 1 12, foreallare England, 14, lekniker Tcgner, ouerfurir S Andersson, K :3, fiiroaltare A Olsson, F 5, och fanrilc lVideararlc, F 5. Slaende docent Anders Osllind. Mir redovisade crfarcnheter hiin- flir Sig till studieverksamhet i eko- nomi bland abet' - och i mindre omfattning - bland uoffkarerna viii K 3 i Skovde. Liknande verlc- samhct bor kunna upptagas bland vpl i samband mcd den. frivilliga fritidsundervisningen. Viii ett hesok av en av KVL:s siudiekonsulenier orienterades nainnda k - - beredda all snabbt forstarka reparaIions mojligheterna pa ell ausnilt - ingd i britiiska armen. I en sddan aadelning finnes to ouansiaende lot-don. Som synes star traklorn pa en mdnglijaliq slapnagn, varigenom snabba transporter kunna utforas. ofordriijligen ulrymma nordzonen. hiir att snarast mdjligt kunna Bra- ga tillbaka sina egna oekupations- l.rupper tvingades anierikanarna alt iniproviscra en sydkoreansk krigsmaki, som vid krigsutbrottet sblunda funnits till i cndast .1 it 1 1/2 iir. Svbrigheten all pa denna korta tidrymd skapa en slagkraftig fbrsvarsmakt ligger i oppen dag. Trots narvaron av amerikanslca in- slruktiirer mbste darfor den syd- koreanslai armins saviil ledning soil utbildning vid krigsbppnan(let ha varit underliigscn motstbn- darens. Moralen hos sydsidans snabbulbildade Crupper liar icke holler kunnat main Sig med strids- andan hos de politiskt malmedvetet skolade kommunistforbanden i norr. MATURIELL OCH NUMERAR UNDERLA(.SENHET PA SYDSIDAN De sydkoreanska stridskrafterna voro icke organiserade och utrusta- de for alt mota ett anfall av en mot- standarc sour forfogade over tak- tiskt flyg, stridsvagnar och tungt arlilleri. Den sydkoreanska armen bade niimligen uppbyggts framst med tanke Pb att uppratthalla den inre ordningen och bckiiinpa do kommunistiska guerillas byrk urn a. Den utgjordes darfor huvudsakli- gen av infanteri, organiserat pb ett antal sjalvstiindiga regementen, vil- ka losligt sammanhollos i divisio- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nor. Dess enda understodsfeirband utgjordes av iiimligcn omodcrna amcrikanska 10,5 (,in kmioner till ett antal av sex per regemen tc. 1'ansarviirneI hestod av 57 min amcrikanska pansarviirnskanoner, son redan under andra varldskri- get visat sig ineff'elctiva, feirutoni sex Latta pansarviirnspjiiser (ba- zookas) per skyttekompani. Flyget saknade stridsplan. Till dessa svag- lieter ifraga om organisation och bevapning kom liven underlagsen- het i nutncrart avseende och en slarkt begransad ammunitionsut- rustning. FURSVARAREN OVER- RASKAI), SOUL. SVARFOR- SVARAT 1)c anfallande it ordkoreanerna bade fordelen av att :iga initiative t. Dc bade frilict att vlilja plats ocli tidpunkt for anfallet. De bade moj-- lighet all i god tid samla eiverliigs- na kraftcr till liiinpliga platser ba-- kom gransen ocli i lugn ocli ro bygga upp den erforderliga under- li,illsbasen. Fiirvanansvart viii lye-. kades nordkoreanerna i sjalva krigsoppningcn utnytt,ja ovcrrask:- ningsmomenlet och den sydko- reanska till derriittelseljfinsten mas- ts tillskrivas en isles obctydlig skald till begynnelsemotgatigarna pa sydsidan. Till sydarmens svarig- heter bidrog ytlerligarc all griinsen till Nordkorea icke foljde nagra na- turliga avskarningar ocli all den ur psykologisk synpuiikt. sa bety- delsefulla sydkoreanska liuvudsta- den blott lag oinkring 50 kns fran griinsen saint all framfiir donna endast en enda llimplig fiirsvarslin-- je med naturligt fronthinder, Im- jinfloden, fanns. Foljden blev at[ de av anfallet overraslcade syd- korcanerna tvingades all till und- siithiing av liuvudstadcn slitta in sina for offensivt npptradande rnindre lampade forband till fiir- lustbringande niotanfall framfiir Seiul, i stallet Mr alt redan fr5n- borjan uppta striden langre till- balsa i pansarsdker terrnng, 1 e longs Ilanfloden soder Seiul. IIar- igenom offrades redan under de feirsta dagarna av kriget liuvudde- len av den sydkoreanska armen. G LINDQUIST' KONTAKT MED KRIGSMAKTEN liar till uppgift att bidra till en god kontakt mellan krigsmahlen och de stora befalsgruplier, sons icke slit i alctiv t,janst, saint mellan krigs- malctens olika personalkategorier och samh fillet. I)enna uppgift vill den fylla dels genom att ge en fortlopande orientering om utveck- lingen pa det militiira omradet, dels genom att laimia - sarskilt den aktiva personalen - upplysning omi samliallsfragor och utrikespolitiska i'orhallanden. Vid sidan av andra kiillor heir den pa At salt kunua bilda underlag for muntlig orientering av truppen. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Kustartill eriet, radariseras Rubriken har skymtat i dagspres- sen och det 5r pa sin plats att niir- mare bcrora vad (let revolutione- rande tekniska hjiilpmedlet. radar izn char for kustartilleriets del. De olika apparattyperna ar be- stainda med hiinsyn till de speci- ella krav som strider i havsband och skargardar stiiller. Kustartille- riet bchover radar for spaning, eld- ledning och igenkanning. ATT IIITTA MALET :bled spaningsradar (s-radar) skall man halla uppsikt over stora ornraden saval i luften som pa havsytan same aven i viss uts[rack- ning pa ]and. llarjarntc skall man i:unna bestamma liiget av alla olika slag av mal ino]n (let forsvarade oniradct sa all malangivning Ran ges till artillerist och ratt rnal be- skjutas. Som synes erhaller liar ra- dar ett flertal uppgiftcr, vilka ty- varr icke kan losas av en enda ra- dartyp. Kuslartilleriel bchover spa- iii111- sradar av sit flertal olika lyper, lampliga for yt- och luftspaning saint navigering. Kustartilleriforsvaren omfatlar ur stratcgisk synpunkt betydelselulla delar av var kusL Inom dessa om- raden masts finnas val utbyggda Aevakningsorganisatinner.. Fore radars tillkotnst arbetade dessa IA a tiled opliska spaningsorgan i havs- handet. Delta medforde, alt vader- leksforhallandena niislan fullstiin- digL hestiimde spaningens och be- vakningens effcktivitet. Under m6r- ker kunde bevakningen aldrig bli fullt tillfiirlitlig. Delta svagbetsmo- ment torde dock tack vare radar sa gott som ftill standigt bortfallit. S- radar bar salunda hl a avsevart okat bevakningsorganisationens cffekti- vlitcl: och blivit en betydelscfull lank i stridsledningen. Med delta lijilpmedel kan chefer i kustartil- leriforsvaren betydligt tidigare an fiirr skaffa sig uppgifter om fient- liga sjo- och luftstridskrafters ro- relser och folja lagets utveckling. Liittare och med storre sakcrhet kan han besluta nar och hur dispo- nibla stridsmedel skola insatlas. Genomn direkt samarbete mcllan spamiings- och eldtedningsradar (e- radar) vinnes sakcrhet f6r all in- genting klickar i malfordelningen iuellan batterierna. iblalangivning kau dessutom ske liven under mor- ker eller dalig sikt, redan innan ficnden kommit inom artilleriets rdckvidd. Genom all elden iippnas I Elterlyses: nr 5/V Pa grand av sarskilt inires- se for nr 5, argang V, d v s juninumret 1949, Or delta f n licit utganget pa KmK:s expe- dition. 14cd anledning h5rav hcrostalles entraget all pa 1expediboner och tjansterum eller hos cnskilda befattnings- havare hefintliga ex av della Hummer, som kunna undva- ras, oversandas till Exp av Kontakt med krigs- makten, Stockholm 90. 261 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FEL ADRESS? '['ill ft rsvarsstaben inkonlnia ofta anmalningar urn fclaktig adress. Enar tidskriften utsan-- des genom vederborande trupp.- registreringsmyndighets forsorg, kan riittelse ske Mott efter an.- malan (lit. Vid CVB truppregi- strerade skola dock gora anmii- lan till resp krigsplaccrande myndighet och all flygvapnets personal till flygstabens chefs.- expedition. tidigt far batterierna langre tid pa sig all bekiimpa ficntliga fartyg, sum framtriinga mot kusten. ATT TRAFFA 1VIALET I och med radars tillkoinst liar kustartilleriet tillforts ett ypperligt miitinstrurnent med god precision. Det iir vasentligt overlagset hitin- tills anviinda instrument. Da dess- utom de moderna e-radarna anger nedslagens ]iigen i forhMlande till malet i saval ]angel som sida inses oomedelbart vilka fdrdclar man vun- nit tack vare radar. Dessa fdrdclar framtriider anda tydligare vid da- liga siktforhallandcn sots morker och dimma, di de optiska matin- stramenten icke ails cller endast delvis kan utnyttjas. Kustartilleri- batterierna far med andra ord en betydligt forbattrad eldledning, vil- ket gor all eldgivningen kommer aft oka i effektivitet. Aven for eldledni.ng knives viss differentiering av radartyperna. Isom kustartilleriet (inns del s,a- lunda olika slags e-radar Mr sjo.- fronts- resp luftvarnsartilleri. Eli synnerligen vardcfullt komp.- lement till ovanniimnda nstrumen- teringar Or igenkiinningsradarn. Den liar till uppgift all skilja pit egna och fientliga fartyg och flyg- plan, vilket Or av storsta betydelse for att undvika vadaheskjutning. HUR DET FUNGERAR Dc olika radaranliiggningarnas samarbete och uppgifter klargores i foljande excmpel. lEn fientlig farlygsstyrl:a narmar sig ett kustartillcriforsvars yttrc befastningar. Vat utanf6i- do skju-- tande bat[eriernas riickvidd upp-- tacks fartygen av en ytspaningsra-- dar, som med sin anslutn;i igenkiin-- ningsradar konstaterat all, de Or fi-- entliga. Fran s-radarn liiinnas ome-- delhart rapport till chefen for del aktuella kustomradet, vii ken vidare- befordrar den uppat. Pig grand av ytterligare uppgifter fri n s-radar urn do fientliga fartygen sker mal- fordelningen till artillerist. S-ra-- darn inriktar de olika hatteriernas c-radar mot ratt coal. Badaravstand borjar stromma in till cldlednings-- centralerna. Mr fartygen kommit inom battericrnas riickvidd i ppnas olden, vilken grundas p0 goda av-- standsv-irden fran e-radars. Pa den grona indikatorn avliiser eldledarcn nedslagens lags och cller snablr eldreglering ligger olden pat mateL t den pagacude utveclaingen av robotvapnet liar radar ocksa sin givna plats dels for slvrning av egna rob-otar, dots for foljning av ficntliga robotar for at[ ni6jligg6ra deras forstoring. C.G ULFSPARRE Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fritidsundervisning en 1949-1950 Med budgetaret 1949 -50 fullbor- dade den frivilliga fritidsundervis- ningen silt 9. ? lSsar> . Aktucll Orientering och Kontakt mcd krigsmakten ha Bela liden lainnat redogorelser for hur (let Bela gatt Ii]l. Senast skedde delta i Kontakt rued krigsmakten nr 6 arg V (augusti 1949). 13udgetaret 1949- -50 som liar shall redovisas Sr del andra >>9- rnanadersaret> Mr do varnpliktiga och Sr som sadant mera upplysan- dc an foregOende Sr. Man lean iakt- taga hur en intensifierad militar utbildning aterverkar pa fritids- studier och fritidssysselsattning Over huvud. Det ar ont om lid. Men pa (let stora hela taget aro de viirnplildigas behov och intresse for fritidsverksamhet klart pavis- hara och deras mojligheter all till- fredsstalla dem viii tillgodosedda. Det fines ett norrnalt och legitimt syssel6ttningshehov hos do viirn- pliktiga, som lycks sammanhanga fined f6rhattrad skolunderbyggnad oclr okad vakenhet. Man har inle ,ad och lute lust att odsla mcd fri- Iiden utan vill ha ut nagot ocksa av den. Sa passar man pa och liir sig kora bil, skriva maskin och foto- grafera, dar man into liiser engel- ska c11er ovar sig i sjiilvdcklara- lion. Del mill rent av synas som oat frilidsstudierna represenierade en ganska tillforlitlig mood all miita den allm inna vakenhet och en('rgi som innebor hos cit forband. Bra fritidsstudcrande horde vara bra soldater och tvartom. l.usten alt liandla och verka - - eller motsat- sen -- iir ocksa tydligt skonjba r i rapporterna. Pa nagra hall idel svarigheter mcd lokalcr, larare och uteblivna elier avhoppadc clever, pa fl.crtalet forband i nagon man rniinskad omfattning, rent nurne- rart, men okad aktivitct och kon- centration. Dartill en lust att f6r- soka nya vagar och nya grepp. aEvigt kan ej bli del gamla . . -? F(1RBANDSCHEFERNAS HLJVUDSYNPLJNKTER Fiirbandschcfernas yttrande I,un- na hopsummeras i foljande punk- ter: I) Studieresultatet och deltagar- siffror aro i allmanhet goda, ',av- hoppar>-procenten Sr ofta f6rva- uansvart lag. 2) Tidsknapphet och ovningar i morker, f5ltf4rlaggning och horto- varo for skjutningar stycka sunder tiden, varfor svarigheterna all an- ordna Iangre kurser ha okats. :3) Undervisningen maste diirfor organiseras i form av afria studie- grupper>>, enskild korrespondens- un(fervisning samt korta Iararkur- ser och studiecirklar (20- -30 Gin- mar). 4) 1 de st6rrc garnisonerna Sr (let liirnpligt alt hiinvisa allvarligt studieintresserade vpl till de civila Oil (lningsorganisationerna, yrkes- skolor, hogskolor etc. 5) Vid marinen rada speciclla Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 forhallanden, som ytterligare in- skarpa nodvandiglicten av all un- dervisningen anpassa till vad coin sagts under 3) och 4) ovan. 6) Vid flygvapnct forsvaras un- dervisningens genomforande av f6rbandcns rorlighet (skolor for- lagda till andra forband, vinter6v- aingar, flygfaltsarbeten m m), in- tresset Or likviil stort; ett onslcemal iir all andervisningen koncentre- ras, ett annat att teknikerpersona- lcn blir anslagsberiiltigad. 7) F,n viss svarighet all crhalla goda lararc mot gallandc laga tim- arvoden Or overallt pivisbar. M,ing- enstiides gora lararna ddrtill ratt tidsodande resor. 8) De varnpliktigas intressen aro mycket viixlande (intress etut- dersokningar). 1ltnanistiska im- nen aro siillan forekommande. Ock- sii tcorctiskt-[ekniska amncn synas vary pa recur, medan hobbybetona- (to och praktiska amncn visa[ sig most cftcrtraktade. 9) Pa fritidsundervisningen ned- lagda model och arbete anses i all- mnnhet berattigade. Pa nagot hall varnas for ?personalvardspropra- ganda? som lockar clever till stu- (tier som do aldrig kunna eller or- ka fullfolja. ?Battre friti(Issyssel- s711ning battre an mindre lOrnplig fritidsundervisning.> (Bio, musik, [eater m in.) 10) Pa flertalet f6rband ha fore- liisningar bekos[ade av fritidsun- dcrvisningsanslaget forckoinmit myclcet sparsamt men enstaka for- bandschefer hegiira forh6jda an- slag for alt pa sa sitt fa model till f6reliisningar berorande iimnen tillhorande den nu obligatoriska mcdborgarkunskapen. DEN LOKALA LEDNINGENS BETYDELSE Vid ett niirmare studium av re- dogorelserna far man elt starkt in- tryck av all en god ledning genom PVoff och PVass skapar goda re- sultat. Naturligtvis aro lokala for- hOllanden och personliga forutsi'tt- ningar bland klientelet betydelse- fulla, naturligtvis spelar lararfra- gan stor roll, men oin ledningen Or den riitta, hittar man i alla fall mutt p.i aide lokaler, clever och liirarc. Da anvander man into holler sam- ma siktc och korn sons i fjol utan leker sociolog for all to ratt pa vad pojkarna vilja men ocksa vad do orka med och vad de behova. Fri- het i studier och fritidssysselsutt- ningar betyder allisa into detsam- ma som all lata alit ga vind for vag. Det betydcr tvartom noggran- na forbcredclscr och samvetsgranI genomforande, oavseLt om antaleI intresserade blir eller ar stort eller litet. Pa langden kan fritidsunder- visningen havda sig cndast genom alt uppriitthalla kvalitctskravcn, vilket into alls utesluter dess exten- sivitet och hredd ifrOga om amncn och rnetoder. Del kan slas fast, all on liten del av de varnpliktiga verkligen vilja bcgagna sin fritid for all lira sig nAgot nytt eller for att forlbilda sig. Dessa ti.itkarlar iir into svlira all kiinna igen. Into holler Or de fler in act man kan la hand om deco for all hjilpa Bern tillfreds- stiilla sina onskningar. For deras skull b6r into blott studieprospek- 264 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ten vara sa rikhalliga sour mOjligt Oar hor ocksa finnas en ledig rad, diir vcderborande far fram- sialla sina iinskcmal our sadana iimnen som icke upptagits bland do vanliga. FLERA KORRESPONDENS- STUDERANI)E ELLER EJ Korrespondensbreven finnas all- tid all tillg5. Just for ovannamnd kategori sluderande Oro de gjorda. Det bor da kanske framhallas, all. n,agra restriktioner ifraga out anta- let korrespondensstuderandc into finnas. Vill man belt overgi till sa- dan undervisning, ]can man gora det. Vill plan anskaffa en liirare (eller flora) sour en gang i veckan cller en gang var 14:c dag kan mO- La korrespondenseleverna pa liiro- rummet Mr all eventuellt hjiilpa deco till rOtta med svarigheter i breven, kan man gora Oct. Stelare tiro into de anvisningar som giilla tin all. fornuftiga, praktiska anord- ningar fa plats bade i och mellan momenten. Det Or alltsa i hog grad en omdomesfraga hur varjc for- hand viii ordna sin undcrvisning. Fritidsundervisningcn borjade som en sorts skola for fritidsjob- hande varnpliktiga. Timtnar och dagar, Omnen och innehall voro i dctalj fixerade. Det var en sorts .-undlig fritidsexercis, som viii sag race skriimmande ut On den i verk- lighcten var. Dc ganglia wren ha gjort fritidsundervisningen friars. Del Or savitt jag fOrstar denna fri- hetstendens, med smidig anpass- ning till behov Cell nij3jliglicter, som man for framtidcn hOr varda. Del.. it da angelagnare in forr alt Behover Ni ett eget exemplar? Officerarc och und.erofficerarc pa aktiv stat eller i arvodesbe- ifaltning tjanstgorandc ha av sparsamhctsskiil i princip herd- vats sina tidigare personliga ex av tidskriften. Dct finny dock mojlighet Mr de sarskilt intresserade all cr- hiilla egna, personliga ex. Jiiu- liki. IlOgkv:fst avd PF nr 45: 10 (Jeri 12/8 1948 kunna namligen ifragavarande befattningshavarc genom en enlcel anmalan till ue- derborande forbandschef erhalla egn a ex. ledarna sjiilva vaga och vilja lyss- na och lira av wrens crfarenhctcr och into Kara ge repris pA del sour varit. Fritidsundcrvisningen sir i dag ett had som ]hiller pa och ut- veckiar sin egen form. Varje Or skjuter del nya skott, lite yviga och grona soin sig bor. Men iriu1ct viixer fritt - och biir frukt. Gillandc anvisningar sknllc egentligen skrivas om och > skrivas ner>> Mr all den fria skola som fri- tidsundervisningen represenlerar skulle bli fullt uppenbar for alla. Men tiden ar kanske iinda into iuo- gen for delta. Man far ha vissa l eg- lcr all halla sig till --- de aro ju huvudsakligen en suinmering av Li- digare erfarenheter --- i synncrliet med hansyn till de icke siillsynia ombyten som ske i den lokala Ied- ningcn for undervisningcn. En :ui- nan sak yore oin Oct verkligen fun- nes en lokal studierektor som friin ?'65 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ar till fir kundc halla samrnan hoc- ker, kurser, cirklar, intresseunder-- sokningar, Hiram och clever (heist ocksa room medborgarundervis- ningen). Ibland f6refaller (let mig som om atskilliga av fritidsmlder- visningens huvudinan under sena- re ar vital. pa lagrarna. >Aiildning- en> tolereras men stimuleras eller fornyas knappast i den omfattning som it nodviindigt, orn den skall utgora avkoppling eller omkopp- ling i (let hogt uppdrivna tjanste- tcumpot. Frikopplade motorer i tomgang Or hir intel ideal. LARAREN SKALL VARA 1N LAGLEDARE Dot liar under senaste Orel talats en lie! del om laganda i tjiinsten. llirmed avses samarbetc under personligt ansvar for ett gott re- sultat. Metoden it into ny men star i opposition till > sjill6sa> mass- mediamcloder, diir eleven, Ask,~ida- ren oiler ah6raren viljel6st 6ver- lirmias at den suggestion eller drill, som en skicklig tiler hinsynslos lc- dare anviinder sig av. 1 motsats hirtill hetonar lagandan don en- skilda stamman i arbetels eller Iri- tidens melodi. Till sist it (let i alla fall han som skall icke Mott liiras utan lira sig nagot och kiinna na- got f6r dot han tart. Our liiromclo- derna och liirarinsatserna into go detta resullat Tiro de otillrickliga. Man skulle rent av kunna uttrycka saken sa, att clevernas frilioi ocli >trivscl>> masts k6pas for priset av lirarnas pedagogiska och psykolo- giska modor. Liraren Or lagleda- ren, som skall mirkas mycket litet men som alltid skall finnas till hands nir nagon halter pa all spa- ra ur oiler lioppa av. Man kan fraga sig, urn bola sa- ken iir viird sa myckcl hesviir. En- ligt min mening it den (let. Fler- talet virnpliktiga it into vana vial studier eller ordnade Frilidssysscl- siitlningar. De gora del mesta pit mafa. Skolan var trakig, arheict Or oil tvang men fritiden Or kid, oru man kan hitta pa nagonling all roa sig med. Out man -- i vilket sam- rnanhang som heist - kan inf6ra nagot av stil, ordning, valfrihet, sjilvbestimningsritt i donna naiva indifferentism, gor man on god girning. Dot it (let fritidsundervis- ningen borde gora. Den Hr dir into sIt mycket for all bjuda tit kunskaps- pensa eller praktiska fortjansler titan for alt go ungt folic en chaps att valja och att vilja. Ilur under- Jig[ (let kan lata torde mailitirijiin.s- ten ofta vara coda gaugen i Jive[: da on svensk pojke har den m6jlig- hclen. Dc fiesta komma aldrig till on folkhogskola, into holler till na- gon verklig yrkesutbildning. Do fiesta taga vad do fii nien fa into vad do vilja lia. Dot yore bra can man kundc viicka (lei-as nyfikenliet, erovringslust och sainarbetsvil.ia. Diri ser jag dot vikligastc mOPel f6r hcla fritidsundervisningen, som i ovrigt hor anpass:is eflcr cad och liigenhct, Ulan allif6r myckcl av rnaximi- oil or minimibestainmel- SC1'. E7"I' %%1DGAT 1311,DNINGS-? REGREPP 1 sin uppliiggning b6i- frilidsun- dervisningen s6ka na Pram till fler- talel - do sons behuva ?viickas>>, Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Pet sker genom att noggrant lira kom promenaderna. Niir de viii kanna dent och deras miljo och go- slutfiirts liar i alliniinhet beta ska- nom all to upp amnen och anvil n- ran verkligen Tart sig nagot our sin da metoder som lampa sig just for lid och silt samhiille. Denny form dcrn. Att fasthalla nagot sorts av askadlig mcdborgarkunskap, trangt, teoretiski hildningsbegrepp frill och frivilligt inhamtad, Or med huvudviktcn pa kunskapcr iii' rnycket att rekommendera. Don ogorligt och meningslost. Krmska- mniijliggor on adman vackelso och per omfatta ocksa praktiskt kun- en oikad forstaclse fiir her ruulra nande. De fiesta Kira bast med hiin- ha det. derna ocfr into med huvudet. Pet Or bast att rdtta sig diirefter. I;n cirkel i jaktvard me([ exkursioner i skog och mark, en dito i fologra- fering mcd laboratoricovningar, on kurs i jordhrukcf.s maskiner (hell bekostad av hushaliningsszillska- pet), it naturligivis lika >hildan- de>> som nagra teorefiska studies. Ocksa bildningen Or rclativ och masts sattas i rotation till den de[ galley. Over huvud Or dot numera for- enat mcd mycket besviir att genorn- fora langre lararkurser pit 40 tim- mar. Orn (let sky lyckas masts man ha verkligt intresserade clever och goda lirare, sorry sOllan finnan i overvi ldigande antal. Daremot fines dot manga likgittiga clever in spe. Jag anser into att (let Or att missbruka propagandan, oin mail lockar dent att ga mcd i on fri cir- ket eller studiegrupp, av den typ som praktiscrats pa flora hall un- der senare Or. Hesultaten ha faktiskl. varit goda. Man liar i lagom story grupper littat pa staden, besOkt musecr, indttstrier, bibliotek, for- eningsmiiten, tealrar och konser- ter, man liar gate pa limo och konst- utstallningar. Endast ledarcn orb eliten bland pojkarna ha frail hor- jan Gnat on bildningsstriivan ba- MINDRE I{ATEDERVISUOM, MFR SJALVVERHSAidMIII;'IC Pet liar framforts betinkliglieter, at[ dessa fria former skulls Oven- tyra sjilva bildningsresultatet. Med en seghct, som endast kan fOrkla- ras av on grit skoltradition arliund- raden igenom, fasthaller man pa sina hall vid kravet pa redrivis- ningsbara kunskapcr men gldnuner att vuxna him pa ett annat sift an barn och att ocksa barnen Para bast rear do leka, d v s nir do Oro sjaly- verksamrna. hit vidgat bildniags- begrepp, mindre katedcrvisdom och mesa sjiilvverksarrthet (let Or vigen. Jag upprepar, att itui,jlig- lreten att genomfora denna frig un- dervisning eller -- om man sa vill - - fritidssysselsittning krdver mer av ledare och lirare an fOrut, liven om lOraren till (let yttre spelar on rnindre framtridande roll On i ka- tedcrn. Pet r6 r sig hiir isle om aukloriteter och fiirdiglagad mat War. om fria manniskor orb fri skaffning, this den enskilde liar mojlighct att vilja, sockra och sal- la sjaly. Alt kunna erbjuda dessa fri- och rittighcter i militir rniljO synes mig vara oil gott bevis pa framsynthet och fOrdomsfrihct. SIGFRID LEANDER Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 0 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIf1111111111111111111111111111111111111!IIIIIlIIIIIIIIINIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 11IAN DEPAII'i'FMF,NT OC I NAiA1N1)ER Stockholm 2. 24 nr/r'rr, 8: . kr/cir, loser 35 lire. .Vr 10: Slcyddsruui 1'ilr eivilbefullcniugen. En samuianfattning av 1918 ars skyddsI'll msu(rednings fiirslag av ul.redniugcns sal 'a 'rare Gdsla Terslad. INFANTRY JOURNAL'), V1':rshington 1'r G: (:haru'tcrislic, of a chief. t)verste (:nnni igharn hehandlar de sea egen- skaprr suns fordras av ell chef. .A'r (i: (;oalilion warfare. Alta ragler fiir sawartrcic. MILITARY RI'V)FWI), Kansas A'r 2: Ai:nu-hrcria. A strategic trap. NV i11ILITAII '.L11SKRThT Linrcegafcrn 7, Slockholnt. 12 nr/ar, 14: - kr/dr, llisnr 1: 50 kr. Ar Sydsvcrigc i hriimipunhien. 1)iskussionsin]iigg av kommeniiiirkeplert Anders Nilsoc. A'r Striiisviirn och shirr:' bc'fiistningsan19ggncogar. Niigra synpunhicr av kccptcn 11 Scltihbye. PANSAi{ 'IENNIK UNDERIIALh Vas(Igalan 38, Stockholm. 12 )tr/rtr, 7: 50 Icr/cir, llisnr 75 lire. ,Vr 3: Pit sarfriagan. t'r All, Scliw AM Zeitschrift. Vr 1: N,.;got Inc fordringarna pii ell. notida eldhandvapen. Av niajor Iii irn Zach- rissOn. ,1'r 3: Aicccrikansk i,idustricl) nxchiliscringsplanlaggning, Rl.t tat av ameri- icanslce generalniaJorccc A II QninIon j:r. I SE.RV(?NDI:ROFFR:EIWN l'o.slbox 388. Slockholot 1. (5 nr/dv, 5: - kr!dr, ldsar 1: -- kr. r 5: 1)0 nuxlrru,c ubiitsholci. AV lcairlurr 13 Ohrcliiis. SVENSK '[11)8KBIFT Vox 7188, ,Stockholm 7. 10 nr;rir, 15: kr/err, llisnr kr. Ar 5: Paris befrielsv. Av fit wig If Schiick. Vr S: i)ci nli9rlcs fiirsvar, u serskhdlig. knrtfn.ll,id iivcrsikt. SVF,Il1GNS FIMTTA I3irger Jcmlxgol 18, Sluckllolm. 12 nrldr, 9: kr/ni', ldsruc NO iirc. Ar G: Den andr,t tysk.r oha'tsflottans vhlrhyg;quad. Av U Scheirer. I delta av- snil_l belcHndlaa forsill,sstadiel, de taktiska Ingreppen, fiirsta krigsskcdet, fc ccclbatcuncc oclc schnorkeln. TFKNISK Ti )SKRIFi' Box 8'r1, Stockholm 1. 21 rrr/dc, 30: krjdr, llisnr 1: - 1r. 's r 22: V:ilehomben. HPfcrat av ace upp.+atsca' onr bomhcns telcliska pnrlylem. VAII'1' FORSVAII Slorgcrfcur 29, .Slockholtit, 1 nr/ar, 5: Icr/dr, lii.vrr' 2: ---- (,r. Vt' 2: I'ansarvaprtet, fi,rr och nu. Etc oversikt av pansarinspektiiren livc'rslr ii. Pont< n. r ltcfc,rcrat av Aruci~d_alcens bibliotck, re k?rensregis [rut. Emil Kihlstrorns 7 . ekeri A.-B., Stockholm 1950 501225 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 I'iO]TTAIi]T med krigsmakten Fran tidskriftsfronten . 270 tj6nst. Av kapten H Neij 276 Koreakrigets bakgrund. Infanteriets vapen. Arti Av direkti r H Stolpe . 211 kel 2 om arri6ns vapen liygkameran i forsvarets och rnaterielulrustning. Av major B Lnrr.isson 280 Forbandsbibliotekern och bildningsarbetef A,, - tabs- bibliotekarie B Bio-chini 284 T6vling: Vad fur fuller bilderna? __.... 288 Her qar del till, c' uba- ten dyker? Av kar>>rrn G Bolling ... 289 KMK:s bokrevy _. 293 nFlygande oann i rirlds- rymden .__._. .._ 274 Forenta slaternr.'. mark stridskrafter. An -pten G Lindquist _.. _. 298 Harar genom luth-n. Re- cension ov lojtncnit C-E Ohrlund .. 301 I ldledningsrrtd r- an 111 pen PE-07/I' ingar i del snensha /:(ln/irnel. UT GIVEN AY FIDRSVARSSTABEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 0 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN AMERICAN AVIATION', Washington. L'r Ii: Lessons from Korea. Av James J Haggerty. BEFAL Regeringsg 109, Stockholm. .12 nr/ar, 4: - kr?/dr, loser 'O ore. Vr 8: Skydd mot flyg. I en andra artikel behandlar major K E Niltve vad marktrupperna bor iaktta for att undvika och minska verkan av anfall frii.n luften sedan de blivit upptkckta. 1)EN SVENSKA LOTTAN S:t Paulsgatan 21, Stockholm. 9 nr/dr, 3: 50 kr/dr. Nr 9: Frdn Berlins horisont v9iren 1950. Av Alexia von Sydow. DEN SVENSKE UNDEROFFICEREN 13lasieholmstorg 11 A, Stockholm. 24 nr/dr, 5: - - kr/dr. .'fi'r 1h. 15: illilitiirpsykologiska problem. Av fil Rand Biirje lIhllje. FLUGWEHR UND TECHNICIF, Zurich Nr 2 -5: (Serie) Die Bedeutung der Flakartilleri and der .Jagdwaffe- Is i Kriegs- ende. FLYING', Chicago it 2: Russia's secret sonic fighters. Av William Green och Roy Cros,,. Kan erhiillas som korttidslAn frzua flygstahens bibliolek. Forts pal .50/U 303 KONTAKT MEE) KRIGSMAKTEN Redaktionskoinmittd: liversie G-F von Rosen, fdrsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrhm, armeledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Man- gpird, flygledningen. Ansvarig ulgivare: Chefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Tele/on: 67 95 20 (for Distribution: Bestammelser om utsandning av tidskriften till militar personal tiiterfinnas i Ildgkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prenumeration Ran verkstallas genom insattande av 5 kronor ph postgironummcr 31 31 04, Forsvarsstahens kassaforvaltning nr 104, Stockholm 90. Ph insattningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift f6r Kontakt med krigsma.kten. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Argang VI, nr 8, Sept 1950 KOREAKRIGETS BAKGRUNI) Nir Churchill, Roosevelt och Chiang Kai-shek mdttes [ill konfe- rens i Kairo i slutet av november 1943, upptogs aven till behandling frAgan om Koreas stAllning efter krigets slut. Man enades om all Ko- rea, som sedan 1910 legal under japanskt herrav eu provisorisk demolcratisk regering> i Korea med uppgift att > vidta alla nodviindiga atgiirder fOr Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ny typ av "General Patton" I Californian okenomraden prooas ny wnerikansk stridsmaleriel. Pa bilden en moderniserad upplaga au stridsuagnen >General Patlon>, M-41-6. Ilutill doapnet dr en 90 mm (canon. all utveckla landets industri, kom- rnunikationer, ,jordbruk och natio- nclla kultur>. Vid sidan av denna regering skulle stilllas en radgi- vande amerikansk-rysk kommis- sion, vilken hl a skulle vara en for- hindclseiank mellan regeringen och iiverkommandona i siidra och norra Korea. Det visadc sig snart omojligl all losa de problem, som Moskvakonfe- rensen utpekat. Partcrna kunde rote cnas om inneborden i begreppet ?dcmolcratisk regering>>. Pa rysk sida ville man som dcmokratisk en- (fast aceeptera en regering, som bil- dades av kommunistiska krctsar, medan arnerikanarna villc hakom regeringsbildningcn ha ally grup- pcr med undantag bloat for dem som bedrevo aktiv propaganda mot de allierade makterna och den av dem triiffade ovcrenskommelscn. Det fauns into ens mo,jlighet all sam?organisera (let ekonomiska li- ve[ i Syd- och Nordkorca, vilket en- ligt amerikansk syn pa sakes framst berodde pa den > > j da> som dregs ncr norrifran. Derma upp- delning av Korea var ur ekonomisk synpunkt betanklig, da de bagge landsdelarna organiskt komplettera varandra, diirigenom alt Sydkorea (reed ea 20 mil.j innevanare) i fors- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 to hand ar jordbruksbetonat, me- dan Nordkorea (med ca 8 milj in- vanare) har en relativt v ilutveck? lad industri. FN-KOMMISSIONEN MOTTE RYSKA HINDER Da det stod klart att den blan- dade kommissionen ej miiktadc a:stadkomma nagra positiva resul- tat, beslot USA att dra Korcafragan infor FN. Delta skedde hosten 1947. Diskussionen kom b1 a alt galla fra- gan pa vad satt Korea skulle er- halla frihet och sjalvstandighet. Fran rysk sida havdades, att alla. utlandska Crupper Forst mastc: lamna landet, varefter fria val kunde aga rum. Fran amerikansk sida havdades att fria val horde aga rum forst, varefter ett tillbakadra- gande av trupperna horde overva- gas. Det amerikanska forslaget vano majoritet mom det FN-utskotl, som behandlade fragan. FN:s general- forsamling beslot darjiimte all siinda en tillfallig kommission till Korea. (Det fortjanar noteras, alt i den omrostning, som foregick delta beslut, nedlade de skandinaviska landerna sina roster.) Kommissio-? nens huvuduppgift var alt over- vaka att fria val till en nationalfor- sainting iigde rum i hela Korea. FN-kommissionen Fick en tnyc- ket besvarlig uppgift. Den b6rjade sitt arbete i januari 1948 och lick omedelbart kontakt med do ameri_ kanska myndigheterna i Sydkorca,. Skriftlig hanvandeise till ryska overkommandot i Nordkorea gav emellertid irate nagot resultal. Un- der sadana omstiindigheter maste valen inskriinkas till alt galla Syd-? korea. Av de rostbcrattigadc deltog ca 75 procent i valet och (let natio- neila sjalvstandiglietspartict tinder ledning av Syngman Nhee vann klar majoritet. Fran rysk sida havdades, att >valresultaten forfalskades> och att >Sydkoreas folk patvingades en re- aktionar marionettregering under chefskap av en gammal sydkore- ansk forradare, de amerikanska impcrialisternas agent Syngman Rhee>. - Efter allt att doma vinn- lade FN-kommissionen sig allvarligt om alt skaffa garantier for att valet genomfordes i fria, demokratiska former, men (let Or uppenbart at[ goda forutsattningar for dylika vat ej forelago i Korea, som belt saknar demokratiska traditioner. FULL >>FOLKDEMOKRATI? I NORDKOREA Utvccklingen i Nordkorea har under efterkrigstiden foljl samma linjer som i andra s k folkdemokra- tier i Sovjetunionens grannskap. Redan 1946 bildades ett folkrad un- der ordforandeskap av general Kim Il Sung och i april 1948 antogs en forfattning Mr- >>Koreas demokra- tiska folkrepublik>. Senare pa >hogsta folk- forsamling? for hela Korea. For Nordkorea valdes 212 representan- ter och for Sydkorea 360. De sist- natnnda valdes av en forsamling om drygt 1 000 personer, samlad i en nordkoreansk stad. Den 9 :Sep- tember utsags en regering flit Folk- republiken Korea med Kim Il Sung som regeringschef. Vid donna tid- punkt fauns (let tva regeringar, som kommo reed anspriik pa att Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 representera hela Korea, ty Syng- man Rhees regering hide bildats redan 15 augusti 1948. Mir Koreafragan pa nytt upptogs till behandling i FN, konstaterades av en stark majoritet aft regeringen i Sydkorea tilikommit pa den grundval, varoin man tidigare enats, medan daremot regerings- bildningen i Nordkorea saknade ett slant underlag. Medlcrosstaterna uppmanades for den skull att uppta forbindelser med regeringen Syng- man Rhce. Redan i September 1948 medde- lade Sovjetunionen sitt beslut aft dra tillbaka sina ockupationstrup- per fran Nordkorea. USA fiirklara- de sig icke ha for avsikt aft vidta motsvarande atgiird. Marx raknadc med aft Nordkorea med rysk hjiilp skaffat sig en stark krigsmnakt, me- dan rustningarna i Sydkorca annu befunno sig i sin linda. En utrym- ning av Korea skulle alltsa. kunna resultera i aft det numer in svaga- rc men militart starkare Nordkorea tog makten i beta Korea. TILLRAKADRAGANDET AV USA:S STYRKOR Dct faktum, att ryssarna i dc- cember 1948 drog tillbaka sina Crupper, medan do amerikanska styrkorna kvarhollos, paverkadc oformanl.igt stamningen i landet mot regeringen Syngman Rhce. Den kom mer och mer all hetrak- tas som en skenregering bakom anierikanska bajonetter. Situatio- nen hlev ohallbar och till slut drog liven USA sina styrkor tillbaka (juni 1949). 1 likhet recd ryssarna liito (lock amerikanarna off stort anl:al militara radgivare slanna kvar i landet. Ockupationstruppernas tillbak:a- dragande innebar into en avspan- ning i forhallandet mellan Syd- och Nordkorea, tvartom. llandein mcllan landets tva huvuddelar upp- horde helt, vilket astadkoni en sankning av levnadsstan(I ardcn. Syngman Rhees popularitet ruins- kades som foljd hiirav - - vid do val, som agde rum i maj 1950, minskades den grupp i national- forsamlingen, som st6dde regering- en, fran 81 till 49. Den 25 juni 1950 fick krisen sin utiOsning i militiira sammanstot- ningar Tangs hela gransen mcllan Nord- och Sydkorea. Pa hagge si- dor om gransen pastas, aft niol- parten igAngsatt fientligheterna. h'.N:s Koreakommission, soar kun- nat folja hiindelseutvecklingen pa nara hall, hiivdar emcllertid med bestamdhet at[ det forelag aen viii planlagd, koordinerad invasion i full Skala mot Sydkorca?, medan do sydkoreanska styrkorna voro fArlagda i rent defensiva stallning- ar och blevo helt overrumpladc av arlfallet. DiirjAmte riklade konunis- sionen anklagelser mot dell nord- koreanska regeringen, aft den ge- norn all. understodja revolutiona.r verl;samlrct i Sydkorea sokt under- grava marken fiir >>den repablik som upprattats under FN:s auspi- cier:>. Under sadana omstandighe- ter sag sig FN nodsakat att direkl ingripa i Koreakonflikten. Dc slyr- kor, som skota forsvaret av Syd. korea, bara FN:s fana och Kandla Pa uppdrag av FN:s siikcrhetsrad,. HERMAN STOLPE Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Fly jkameran i fovarets tjanst Bland ally de spaningsorgan, scan i krig sta till fiirfoWande, iigcr spa- ningsflyget den 5iOrsL1 kapacitetcn, forutsatl alt (let iir ti1lriickligt till- godoseit room resp flygvapenorga- nisation. Flygspaningen iigcr hl a iormfigan alt snabhl kunna inriklas rnol real, om vilka man i nskar un- denTitelser, fiirrnagan it snahbt kunna skifla miii saint at[ snabbt kunna infiirskaffa underriittelseun- derlaget. F]ygspaningen medger aft underrattelscr in11ii1nlas liver et.t myckct Vidstriickt ornrade och over urm'aden langl hakom do lientliga I i njerna. Basta vi en blick pa 1, varlds- kriget och tiden strax darefter, er- inra vi oss hnr provisoriska med- len da voro. I liersitsiga oppna flyg- plan arbetade spaningshesatining- arna tried luandhallna kameror, vilka vid fotograferingen hullos Over sargen, riklade rnot fotoobjek- let. Hygplanen voro relalivt lang- s;nrnna siillan snabbare in 200 kin/lim - men trots den relativt laga hastiglieten hack spaningsbc- siiUningarna ett niyeket kriivande arbcte. De navigatoriska ]ijalpmed- Icn inskrankte sig till langvagsradio LOSNUMMER av tidskrifteu finnas allljiinrt att fa, Wen kompletla iir- gangar i hegrunsad orrnfatl- ning. Bestallning sker till KMK exp, Stockholm 90. octr magneikornpass. Syrgasappara- tur erfordrades som regel ej, enar spaningsflygplanen sallan kommo Her 3 000 in hiijd. Spaningen hade som regel all. Lillgodose arin6ns och mariners omedclbara taktiska be- hov, da span ingsflygplanens pres- landa voro sa blygsarnma att stra- tegisk spaning i egentlig hemarkeise ej kunde utforas. Forstaclse for ett sjalvstiindigt utnyttjande av flyg- stridskrafierna saknadcs iiven. Kamerorna kunde som regel lad- das antingen med en s k platviixel- kassett innehOiiande glaspldiar eller med en fihnrulle innehiiljande ca 30 exponeringar. Det var myckct vanligt alt glasplatarna vid vdx- lingen ovcrgick till ? strosocker? cl- Icr att slutaren karvade pa grund av kyla. Fotografering var vid denna lid ctt komplement till ogonspaningen. Del rnanskliga ogat gjorde de fiesta iakItagelserna. FORHALLANDENA NUT SNARAST OMVANDA Numcra No forhallandena om- viinda. Alan vagar ratan iiverdrift pasta, all modern flygspaning till c:a 90 % utf6res sasom flygfotogra- fcring. Det manskliga iigat Or cj liingre den viktigasle faktorn vid sjalva spaningen kamcran har ersatl delta och ogonspaningar iii, endast et[ komplemen1. Modern flygspaning ror sig med toppfarter och pa topphojder -- tat vary ihland iiven pa ingsta hojd. Varfor? Jo, darfor att de motmedcl Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ain flprlbil(j, lapen i /45? uinkel fr(tn 6 000 m hojd med en hum era med `J? in brlinnuidd, Give1DIS Inedfiir klichering och 1ryekninrl 1)(i lidskri/'lens erlkla happy!' att myeket i orijina11copiarrs slciirpa fiirsuinner. som sta ell even [veil fiende till buds ha fraintvingat denna taktik. Fiendens onskan att nedkampa spa- ningsflygplan iir nnmera Vida Mbiye in fiirr, da ban vel nit ctt spanings- flygplan nnmera iir avseviirt varde- Pullare an forr, Flygspanaren mate darfiir undvika jakt och luftviirn hl a rued. hjiilp av fart- och hojd- dverlagsenhet. Dc hdga farl.erna och hojderna wedge icke ogonobserva- honer. .Kameran klarar emcllerlid detta. Den moderna flygkarncran hr komplicerad, men fungerar dock i do n5rrnaste fullandat. Jag viii bar niimna nagra av do krav som aro speciella fiir en modern 1'lygkamera. Den skall kunna fungera oklandcr- ligt sav51 vid soin vid + 50? Ccl- sills, den slcall vary auloiualisk, d v s spanaren slcall endast hehiiva tryclar pa en knapp och lcamcran "'tar Pram ocli exponerar film av sig NOV. Vidare slcall denna alerge terrangen 1 sfl slur skala som urcij- ligt och 1ikval fa mncd sa slort marl:- ornrade som mdjligtperexponering. Nagra olika kameratyper nra hiii n5innas, t e lSnghrdinnviddiga ka- m.cror (1 2 in hriinnvidd) for fo- lografering fran hiiga hojder (ulan- fiir lv porte), korthrannviddiga lca- meror (0,10 0,75 in hraruwidd) fiir folografering fran liigre htijdem saml, Mr kartlaggningsandamal, ro- rclsckompenscradc kanieror fiir l'o- tografering fran lagsta hiijd (dings ell linje (t e landsviig) saint niiir- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 kerkameror for fotografering i mor- at sidan. Da ally dessa kameror till- FORDRINGAR PA ETT SPANINGSFLYGPLAN De iinskemal som numera stallas pa ctt modernt spaningsflygplan Tiro bl a: lika snabbt som motstan- darens jakt, hogre topphOjd an motstandarjakten, bor kunna mcd- fora kameror for olika vader- och belysningsaltcrnativ och bor vara utrustat med goda navigatoriska hjalpmedel. Som regel kunna ej ally onskema- len forverkligas i en och sanuna flygplantyp. Kostnaderna stiga av- sevart mcd kraven. onskemalen rnedfora hl a krav pa goda utrym- men i flygplanet, vilket i sin tur in- kraktar pa topphojd och fart. Mo- derna spaningsflygplan utnyttjas numera och sannolikt Oven frani- deles obevapaade, delta dels for alt spara titrymmc och vikt for lea- mera- och navigeringsinstallation, dels for att avleda hesatttringen Fran all soka strid. For at kunna fylla kraven bOra foljande kameratyper kunna med- fOras samtidigt i samma flygplau Tva langbriinnviddiga lodkame-- ror fiir fotografering fran hog och hOgsta hojd (fiir at[ fa meet sa stort omrade sorn mojligt i en over-- flygning), on korthriinnviddig ka- mera fiir omradesfotografering, on rOrelsekompenserad kamera for fo- tografering fran ]igsta hojd, en rnorkerkarnera for fotografering under mOrker saint daliga bclys- ningsforhallanden i Ovrigt och om mojligt Oven on instiillbar snedika- rnera fiir fotografering frani cller med hjOlp av fotob'omber. sammans viiga for myckeL och dess- utom taga stora utrymmen i an- sprak har man hittills som regel valt att utrusta vissa flygplantypcr for hoghojdsspaning och andra flygplantypcr for andra uppgifter. En annan utviig har varit all gora kamerorna utbytbara, varvid man (lock al,ltid under flygningen Or bunden av for flygningen inmonle- rade kameror och alltsa ej ](an vOlj,a kamera i luften med hansyn till ra- dande viiderleksforhallanden m in. I ENGLAND OCII USA ANVANDA TYPER I England anvandcs f n flygplaar typ Spitfire for hoghiijdsspaning mot punktmal och mal ined begran- sad utstrackning samt flygplan typ Mosquito for ovrig strategisk och taktisk sparing. Eftertradare till dessa fpltyper synes bli Gloster Me- teor (rca) och Canberra (rca) saint for marinens rakning Sea Hornet. I Amerika liar pa forsok byggts tva specialutrustade kolvmotorflyg- plan, Hughes XF-11 oclr Republic XR-12. For strategisk sparing kom- mer dock t v 13 36 att anvandas. Denna flygplantyp kompletteras fratndeles av North American 1113-45 (rca) och Boeing 1113-50. Amerikanarna ligga myckct val framme pa (let flygfotografiska om- radet. Som exempel ma niimnas att man nyligen fick mycket tydliga fotografier fran 17 000 in hOjd. Vi- dare tog on Republic XB-12 ett sara- manhangande strak under on 7 tirn- mars flygning fran Stilly havet till Atlanten. Dcnna flygning kravdc ca 100 in film, d v s 390 exponc- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ringar och utfordes mcd en inedcl- fart av ca 600 km/tim pa 13 000 in flyghojd. Flygplanet var utrustat med en s k trimetrogonkamera, be- staende av tre sextumskamcror sa placerade, all de vid samtidig drift tackte terrangen fran horisont till horisont tviirs flygriktningen. STOR ORGANISATION 43AROM? KAMERAN Det ar emellertid icke blott flyg- plan, taktik och kameramaterial som utvccklats. Den organisation, som nttmera fordras for kameraser- vice och laboratoriearbetc har sviillt oerhort. Fiore 2. varldskriget togs per spaningsforband och dag kanske max 50 100 exponeringar, numera far man rakna upp till 1 000 2 000 exponeringar per dag. La- boratorierna bliva men och mer automatiserade, man utnyttjar pa sina hall rullandc fotolaboratorier (fotohilar). T o m flygande labora- torier forckomma, namligcn ameri- kanska tunga bombflygplan, inred- da for strategisk fotografering saint framkallning och kopicring i luften. Ijiirigenom vinnes snabbare resul- tat och i luften medfoljande folotol- kar kunna paborja sitt arbete redan f6re landning. Flygande fotolabora- lorier kommer (lock sannolikt bli 1'orbehallet stormakterna. De Mr- digstallda flygfotografierna hcarhe- tas av specialutbildade fototollcar. Fototolkningen kriivcr minutios noggrannhet och kan ratl utfOrd ge v:irdefulla detaljer om fienden. Numera redovisas icke mindre an fyra olika personalkategorier i sarn- band med flygfotografering, niim- ligen servicepersonal for kCnncra- GRODMAN Ulbildningen aU >grodmans ar ganska omfattande i Slorbritannien. Del nga atruppslaget? aoses icke minst tilt in- scittas aid landstigningar. Bilden aler- ger en pa stranden uppkrupen grod- man, soin forsiktigt plockar fram kar- tor in in ur ett nallensakert fodral. materielen, flygande personal (som utfor fotograferingcn), laburatoric- personal och fototollcar. Fotografitjansten vid spanings- forbanden liar anno 1950 samma betydclse och omfallning soul va- pentjansten for jakt-, bomb-- och attackforhand. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 INFANT. ERIETS VAPEN De ickniska resurser, va] oVer cu nttlida arms fiirfogar, LUHjIigghra auviindning av ytterst eldlcraftiga Deli arnmunilionskriivandc vapcn av olika slag. TerranggaenLie mo- lorfordon - lattare oeh Iyngre - lorse stridslin,jcn toed crfordcrliga ammtill itionstnangder. Den mo- derna strider knrakleriseras av en overvaldigande irsats av hmg cld- kraft fratt arlillcriel, rakeler, fl}g och granatkastare m ni med avsikl 'It[ vid anfall jamna Vigcn for in- fanteriet Deft vid forsvar hjiilpa in- fanteriet alt hch;?illa sing stiill- ningar. Delta ;jr siirskilt faller, nar slridsforh~dlandc'n?t iiro sadana, alt armestri(Iskrafternas olika Irupp- slag kunna bringas till niira sam- verkan. lttfanleristridcn kotnmer all i alla 'notana lager fa karaktiren av nir- strid, clt fill lbordait de av (let it-- bete, sort redan presicrats av gra- nater och bomber. I de harvid av- g6rande slcetlen;t fiirfogar infl nle- riet praktiskl lagel endast over den valtern- och ammnnilionstttrusining, som kan Miens. Vid f6rsvarsstrii- (lens avgorande skeden blir (let )elcsa fiir infantericts del i iLLLVn(i'- sak niirstriden, som blir nlslagsgi- vande. For (fell del 11N, infailleriel, sour direkt Mrsvarar still ningarna, fir dock vid fiirsv;trssirid anuntuti- tionsersattningen underlaltad, gc- notn all upping av ammunition Ivan ordnas. N:slridens inlensitel och den IiittrOrlighct, soul fiir Of iv?ekligl genomforande kriives i olika slags terriing salter sin priigel pa den moderna infanleribevapningen. LATTA OCH SMIDIGA, S'I'OR ELDKRAFT Vapnen music vara latln och stri- diga och born siirskilt nromentant utveelcla stor eldkraft. Della giiller i siirskilt hog grad den finkalibriga hevapningen i form av eidhandva- pen och kulsprutor. Den moderna striders karaklar fir entellertid all1f6r in uigskiftande Mr alt in fanleriels heviiltning heft skall bestatnmas av niirstridcns krav. Ett motanfall eller ctt ingri- pande mot luftlandsalt Irupp lnnc- biir Oft,' fir infauteriets del, alt (let fAl. ga till strid hiinvisad endast till egna vapcn och arnntunilionsresur- scr. Nodvandiglteten alt fiir infan- teriels (let i begransacl lislriiekning ensamt kunna genomfora en strid sriller aver sin pragel pa infante- riets bevapning. Granatkastare och infanteriartilleri svara fiir den i dylika lager crfordcrliga eldkraf- ten i form av spranggranateld. I andra lagen u.tgor dell et[ nodvan- digt komplemcnt till artillericlden. F6r sarskilda uppgiftcr erfordras speeialvapen for pansarhekamp- ning och till narluftviirn. FORENKLiNG OCP IIEDA NODViiNDiGT Mangfaldcn av uppgiftcr, som in- fanteriet stalls infor, liar eflen hand utokat vapenbestandet vid infante- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 a.stadkomma fdrenkling och reda ha mast vidtagas. Liiget 1914 var enkelt. En konse- kvent enhelsbeviipning var genonn- ford mcd repetergeviiret som en- helsvapen. De tunga, vanligen vat- tenkylda kulsprutorna, rcpresentc- rade den understiidjande e]d- kraftcn. 1939 var liiget hetydligt mere kornplicerat. Nya finkalibriga va- pentyper bade tillkonunit sasom knlsprulepistoler, In loin atgeviir, kulsprulegevar och lath kulspru- for. Utover den finkalibriga hcviip- ningcn ingick 1939 pansarvarnsge- viir, pansarviirnskanoner, lnitviirns- automatkanorner, Nitta, mcdeltunga och tunga granatkastarc saint in- fall teriarlilleri bland infanterivap- nen. Mangfalden av olil:a vapcn gav Al infanterict en kornplicerad orli svarbcrniistrad organisation need s5rskilt svara utbildnings- och truppforingsproblern ii r at[ icke talc our de rent teknisl:a svarighe- terna i samb:und med underhalt ocli reparationstJansten. Stravan liar darfiir under och ef- ter 2. varldskriget varit all siika iedhringa antalet vapcrntyper, oclr man kan nimera spara en tydlig tenders i vad gutter do finkalihriga vapncn genom att i slort sett sake rued automatiska vapen erna sanuna enkelhet och r5tlinjigliet i beviip- ningen sont var radande under (let 1. varldskriget. Man silken att Mr- ell:' au tom atgeviirels oclr kulspI'll te- pistolens egenskaper i ell vapcn ctt enhetsvapen f6r den enskilde soldatcns bevapning saml en en- Armens vapcn- och materielutrustniIIf; Ari:ikeI 2 riei sa all radikala Atgiirder 1,61- all hetsiculspruta soar i sig 1'oren:n' egenskaperna has kulsprutcgcver, Hilt och tang kulspruta. IIITTILLSVARANIE ENIIFTSVAPEN Den tyska arrncn var mot krigs- slutet pa god vag alt ha lost pro- blemet. Man horjade infora cnhets- Yepnct >Sturrnkarabincr At/44>. Vapnets vikt var utan ni;igasin ornkr 4,5 leg, (let var lie]- eller haly- automatiskt, oclr rnagasincn ryrnde 30 ptr. Till detsanuna hordc en spe- cie]] forkortad 7,92 min patron. Enlietskulsprutans problem l6sle tyskarna hjalpligt redan 1931 (At. (.M/34). Vapnet var rat] otillfrcds- siiillandc ur 1'unktionssynpunkt oclr crsattes efter hand nrcd M.G. 11/42. Till ~Ir~ ecAcrbiir.in plc ne! rapialrerinpviril/~?lipl~cls fiirx~ ~ A :i i~iit ~?loll ether an- malan dit. Vid CV73 trupprcgi- strerade skola dock g6ra anmii- Ian till resp krigsplacerande myndighet och all flygvapnets personal till flygstabens chefs- expedition. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 "Hindergard'"71 lingelslm kadelter i effektio brining i Sandhurst. K161Irinrl.en ingar i en kurs i ?Iandstigningskunskap? och ovning- (1rna forlsiit(as sa smaningom i full stridsutrustnintl. 1)et senare vapnet och i viss mtackbladen> ska- let - gdras mycket motstandskraf- tiga. Man kallar cigarrskalet fdr ubatens tryekskrov. Nar ubaten be- finner sig pa endast 20 m djup un- der ytan dr likval vattnets tryck 2 kg pa varje cm2 av tryckskrovet. En modern ubat iir emellertid kon- struerad att kunna dyka manga gauger djupare och maste dess- utom motsta del explosionstryck, sour uppkommer, nar t e en sjunk- homb kastas c1ler f llles mot farty- get fran en ubatsjagarc. De delar av skrovet pa vilka vat- tentrycket i ul ige verkar pa bada sidor av platen kunna i gengald Boras sa tunna sorn hallfastlicten i ovrigt medger. Dc skola tjanstgd- ra som bordlaggning, nar ubaten befinner sig i marschliige och upp- trader som ett ovcrvattensfartyg. Sadana tunnare dclar aro t e de tillbyggda stavparti.erna och pla- tarna kring Jacket. Ungefar mitt pa tryckskrovet sir placerat ett tryckfast torn som i sin tur omges av ett strdmlinjefor- mat s Ic > falskt torn. Principerna for en ubats byggnadssatt framgar i stort sett av den schematiska skissen. ORDER: >FORBEREDELSE FOR DYRNING>> Vad hander nar ubaten skall in- taga ttliige? Forst och friirnst music den go- ras Mar att kunna franrga under vattenytan. Delta sker genom all fartygschefen (FC) bcordrar >>For- beredelse for dykning>, vilket i stort sett innebar foljande. Man stinger alla genonrgangar i tryckskrovet utom nagra hogt be- liigna tiring Cornet. Dessa maste t v anvandas om man vill halla die-- selmotorerna i gang. Losa effekter, som Oro stuvade mellan Jacket och tryckskrovct, surras till sina plat- see och man ser till all inga ]dsa pinalcr>> finnas pa Jack. I ubatens inre finns ocksa en het del att gora. Varje man ombord liar sina bcstamda sysslor. Bland Jet viktigaste ur dyksynpunkt Or att dppna bottenventilerna till ha]-- lasttankarna. Luftavloppen i tan- karnas dvre del hallas daremot un- der > forberedclse>> stangda varfdr endast obetydligt med vatten trang- Scheinaiislc genonrskarningisskiss an ubai. 290 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Genom den lilla luclcan slcgmtar FC oid periskopet i manouerrunrmel. er in. UbMen flyter sh all saga pA de ?luftkuddar>, som bildas av den innestangda luften i tankarna. I inanoverrummct - - ubatens hjiirta bcraknar dykofficcren (DykO) de forandringar i vikf som skett sedan forcgiendc dykning och kompenscrar detta genom aft to in tnotsvarande rniingd vatten i regle- ringstankarna. For aft ge ubaten rdtt trim fordelas ocksA vattnet larnpligt mellan de bada trirntan- karna nara stiivarna. Mir order om dykning kommer vill man all ubaten sA snabbt sour mojligt skall skara ned under ytan. FOr aft Astadkomma detta har man s Ic sjunktankar, varigenom ubaten fair lamplig sjunkkraft. Sedan man Icommit under vat[net, lansas sjunktankarna snabbt och ubaten ]can dA rora sig i vattnet ungefar som en fink --- forutsatt att den blivit riktigt > avvagd>. som man sager. Ubatens besattning Or uppdelad i dykstationer, som vardera sth un- der bcfal av s k dykstationsbefiil- havare. Dessa leda och konlrollera atla arbeten, sour utforas, ocli avgc rapport till DykO. Dykstationerna oinfatta i stort sett de olika tryek- fasta avdelningarna, varav en ubat bestir och dessa Oro i huvudsalc oberoende av varandra. Nu Or sOledes ubaten klar all dyka. LARMSIGNAL OCH BLIN- KANDE ROI)A LAMPOR Mr man komrnit till platsen for dykningen ger FC en larmsignal, vars skarande Ijud hors i hela far- tyget. For all forstarka uppmark- Klan far au bilden ell overualdigande intrgclc no hur trangt del or i lorped- rammet. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 samlretcn borjar sarntidigt ocksa ctt antal coda lampor hiInka. Varjc man ombord vet nu vad han skull gora, orn han sa skulle ryckas upp ur siirnnen mitt i natten. Alla stridsmiissiga dykniugar foregas namligen av en rniingd olika ov- ningar sa aft var man blir viii in- trimmad pa sink sysslor, Aft hiir riikna upp alit vad sore. gores skul- le to ftir lang lid och sakert bli ganska obegripligt for lasaren. Ansvaret for all alit gar riitt till under lack vid dykningen vital, pa DykO. Det ar ocksa han som giir de slutliga handgrepp, som ger ubaten tillriicklig sjunkkraft for att styra ned i djupet. Vid hans dyk- bord Or placerat ctt antal rattar och spakar, genonr villa DykO centralt reglerar vattnets inslap- pande i och utblasande ur ballast- tankarna. Ilan beordrar ocksa bur sjunktankarnas vatten skall utnytt- jas etc. Sedan ubatcn kominit pa raft djup och de s k efterarbetena utforts, avger sedan DykO i sin Luc rapport till FC. Ubaten Or nu klar och heredd all utfora ally upptiink- 1 iga rnanovrar i uliige. Na men hur kiinns del for hesatl- ningen i iivrigt ombord? .la, man kan saga att den knappasi marker nagonting ails medan ubaten for- svinner ner i djupet. Nar luftavlop- pen till ballasttankarna oppnals och vattnet strornmar in gor Ail- ten en m irkbar siittning ungef it som nar en hiss startar sin ford nedat. Men eftersom ally filrbindel- ser recd yttervarlden iiro stangda, kan ingen mer an FC i periskopet se nagonting utanfor fartyget. Ov- riga veta diirfor into niir ubaten skiir igenom ytan annat On genonr all observera olika instrument. I vanliga fall ar batons Willing fiir- over nar den dyker sa liter aft den knappast heller observeras. Deli vane uhatsmannen blir likval kan- ske mera kiinslig for lu-andringar i trim och slagsida an deri ovane och marker strax om in dy.kning skulle bli onormal. Man kan nog saga alt ubals- tjiinsten givetvis iinnu bar vissa risker, men uhatarna fiirbaitras undan Mr undan och siikerhets- tjiinsten ombord gars alltmnera el'- fektiv. Man liar dessuloni organi- sationer inoni marindistrikten i land, som snahht karma gripa in, Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ilan liar ansoaret for all en mangfald raltar uridas pa rail sail i rOtla otron- blicket. om en olycka skulls intriiffa. Dessa henamnas ubatshargningspikcicr. Det busts moirncdlet mot ubkls- olyekor hr likviil alt var,jc man oni- hord stiindigt khnner sitt ansvar och vet hur Iran skall handla i en sear situation. Grunden hiirfor iir fhrst och frhnist Ott lean kanncr sit[ eget fartyg titan och innan. Livet pza en uhat hygger pa obe- gransat fhrtroende for varandra. Ofla maste man lata Oven relativt ung personal pata sig ett stort an- svar. Men detta gor ocksa Ott var och en viixer mcd sin uppgift, vil- ket starker sjilvkOnsla och vidgar orndOmet. K_MK:s BOKREVY Jerre G: LE DE,FAUT DE L'AR- TN1 till 13. Charles Lavauzelle. Paris. 1918. I'ansarvapncts organisation, laktik och anv9ndning i den franska och i den tyska arm en under striderna pii vbstfrontcn 1945. Kordl E: WAIIN UND WIBKLICII- KE,IT. Union Deutsche Yerlagsgesell- schaft. Stuttgart. 1948. Ett stadium av tred,je rikcts; utri- kcspolitik. Hancock W K: 13RI'I'ISII WAIl ECONOMY. His Majesty's Stationery Office. London 1949. Officicll rcdogdrelse fiir Englands ekonomiska och in dustriclla politik i saraband mcd andra viirldskriget. Ar- hetet ingar i serien: >History of the second World War. United Kingdom civil series.>> Ilaycrt W: DIE GEHEIME FRONT. Niebeiungcn Verlag. Linz and Wien. 1950. Den tyska hemliga underriittelse- tjiinsten i andra virldskriget. fleas or- ganisation, ledandc personlighctcr och verksamhcI i Tyskiand, Tjcckoslova- kicn, Humanien, Bulgarien, I'ngern och Italicn. Bruce Lockhart R: TIIE MARINES WERE THERE. I'uhnan. London. 1950. I)e, brittiska marininfantcricts dcl- lagande i ands varldskriget. (Italicn, \ormandi(,, Rolland, Burma, I jarran Ostern). Churchill W S: THE SECOND WORLD WAlt. TILE GRAND ALLI- ANCE. Volume III. Houghton Mifflin Company. Bos- ton. 1950. 1)cnna trcdje del av Churchills verk om andra varldskrigct bchandlar dct politiska och rnilitiira skeendel, friimst or brittisk synpunkt, tiden januari 1941januari 1942. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 "Flygande, oar" i varldsrymden I pressens uppgifter om i olika Hander utfdrda forsok med snabba 1angdistansraketer ser man ofta spektilationer om mo?jlig- heterna alt skjuta en ra- ket sa hogt upp Fran jordytan med sadan has- tighet aft den skulle upp- triida som ctt slags him- lakropp eller >>flygande 0>>. AMERIKANSKA F1iR- SOK HIED STEG.- RAKETER I februari. 1949 utfor- des raketforsoic pa den amerikanska armens ra- ketskjutfalt i staten New Mexico. Man skot darvid i vag en V 2-raket, pa ears spets roan monterat en mindre amerikansk raket hen5mnd WAC Corporal. Konstruktio- nen av derma kombina- tions- eller stegraket var sadan all da V 2-an bade hrunnit slut lossgjordes den fran den ovre, mind- re raketen, som Landes i samtna ogonblick och som salunda fick en be- gynnelsehastighet lika med V 2-ans sluthastig- liet. Vid detta fiir sok slots stegraketen nastan lodriitt upp i luften, var- vid WAC Corporal nad- de en hogsta banhdjd av 400 km och en maximal hastighet av 2 200 m/sek. Den Igska projekle- rade tvastegsraketen A 9 -A 10. A 9 car en ningfrirsedd V2, som skulle slartas och fo- ray app till 30 km liiijd as en A 10. Den nuiximala hastighe- ten fiir A 9 skittle ddrigenoin bli 3 500 n:/sek, hogsta ban- I1 jden 200 kin saint skollvidden 5 400 kin. UTVECKLING AV STEGRAKETER I SOVJET Hosten 1949 bar en tysk professor Tellman, som ?arbetat i So-,,jet men rymt darifran, Iatit tala om sig i pressen. Ilan bar berattat om do ryska militartekniska projektcn och darvid bl a omnamnt konstruk- tionen av en stegraket. Ryssarna bade enligt Tellman gjort experi- ment for att utriina myc- ket stora hojder?s inver- kan pa levande organis- iner. SClunda hade man lOtit en papego.ja folja med en jatteraket pa (less ford flera hundra km upp i rymden. Da raketen landade med hjalp av fallskarm och man tog ut papegojan forefoll (lemma markligt nog oskadad men ut- tryckte sitt ntisshag ge- nom tit overosa de nar- varande med allehanda skiillsord. PRINCIPEN FOR DE ?FLYGANDE i ARNA> Ett fc remal vilkct som heist i jordcns Ulirhet Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 paverkas dels av jordens drag- ningskraft eller gravitation, dels av den centrifugalkraft, som upp- star pa grund av jordens rotation. Gravitationen ar omvant propor- tionell mot avstandet fran fore- malet ifrbga till jordens mcdel- punkt dvs den avtar ganska has- tigt oru man flyttar foremalet langrc och langre upp fran jord- ytan. Centrifugalkraften Or pro- portionell mot kvadra[en pa jor- dens vinkeihastighet. Den grundlaggandc principen fiir en rymdplattform eller en > fly- gande o> ar att man avviiger >i ns> hojd over jorden och dcss hastig- het sa i forhallande till varandra att gravitations- och centrifugal- krafterna bli lika stora. Om hojdcn Over jordytan Or sa stor att raketen kommer utanfor (let ca 100 Jun tjocka skikt, som innehaller atino- sfiir, moter raketen intet luftmot- stand och kommer alltsa att kunna fortsatta sin bana runt jorden pa den bestamda hoiden utan vidare tillskott av kraft. Urn man salunda skjuler upp en raket till en hojd av 300 kin och om den dar liar en hastighet av 7 700 in/sek far man en >flygande Antag i stallet alt man liar ett f6rernal, som befinner sig i en punkt pa ekvatorn, ocli flyttar delta vinkelriitt mot jordens rotations- axel tit i viirldsrymden. Antag vi- dare att foreniOlet hela tiden liar samma vinkelhastighet som jorden, dvs foremalet kan tankas fastsatt pa sting, som vaxer langrc och langre upp fran jordytan. Gravita- tions- och centrifugall(rafterna Dagspressen 29/1: Stuttgart, lordag. TT-I)PA. En > rymdstation>, som lilct en andra indne kret- sar runt jorden, kan titan vi- dare forverkligas med itjdlp av de flylande drivmedel [Sr raketer som finns no, yttrade den vetenskaplige ledareu. far Sallskapet for rymdforskning, Heinz Gartmann, pd sdllska- pets sammantrade i Stuttgart pd l6rdagen. Gartmann berattade all rnedlemmen i sallskapet, Rolf Engel, sow f n arbetar i Pa- ris, utarbetat planer sons gdr at pd all med hjalp av en julteraket placera en rltmd- station pd stort avstdnd frdn jorden. En dylik raket skulle kunna byggas pd Ire dr till en kostnad av omkring 500 mil- joner D-marls. At, de 250 medlemmarna i sdllskapet arbetade 15 under krigct vid rake Iforsoksstatio- nen i Peenemiinde. Flera av inedleinniarna arbelar nu- inera i Franlcrike, dar dc lean ulfora vetenskupliga experi- ment som Sr forbjudna i l'yskland. kornma da att bli lika stora pa om- lcring 36 000 kin hojd, vilket Or mel- lan fem och sex gangerjordradien. TYSKA SPEKULATIONER OM ?FLYGANDE oAR> Dc allicrade f inno vid invasio- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 AMERIKANSlT VINTERSKYDD Den pa den citmalade stridsvagnen uppftugne amerikanske soldaten bar enligt uppgift ny ninlerutruslninq. Ansiktsskyddet fbrefalter onekligen bekant - (let har en slaende lilchet rued cad t e can scenska molorcylcel- ordonnanser redan under krigsaren tiara utrustude med. nen i Tyskland en del liandlingar och undersokningar, som tydde pa alt tyska vctenskapsman spekulerat over mojligheterna all bygga fly- gande oar, som avsags kretsa runt jorden pa en hojd av 800 kin. Savitt man vet pabOrjades aldrig kon- struktionsarbetct, men planerna voro mycket noggrant och omsorgs- 1'ullt ularbetade. Den hastigbet, som erfordras pa denna hojd, for alt gravitations- och centrifugalkraf- terna skola bli lika stora, ar om- kring 4 800 m/sek. Tyskarna avsag alt pa de fly- gande oarna montera stora speglar, ined vilkas hjilp solstralarna skulls kunna samlas till en viss punkt pa jordytan och f6rbriinna den. Man skulle pa delta vis kunna uppna temperaturer pa flera tusen grader enligt de tyska undersokningarna. Det torde emellertid knappast vary mojligt all undvika en spridning av stralknippet under ganger ge- nom jordcns atmosfar, varfiir de nyssnamnda temperaturerna niip- peligen kunna uppnas. De ?flygandc oarna? avsags Oven anviindas for all fylla pa drivmcdel i varldsrymdsraketer eller som do ocksa kallas, rymdskcpp. Personal, som kommendcrras till do ?flygandc oarna? koimuer alt fa leva ett liv, som i flera ;Ivseen- den Or viisenlhgt olika jordman- niskornas. Den forsta svarighcten Or avsak- naden av atmosfar. Delta problem kan t e lOsas genom alt miinni- skorna. far Mira en mask, som lOm- nar den erforderliga luften eller genom all personalen vistas i 10- kaler, diir den crfordcrliga luften framstOlls och man alltsa kan levy pa normalt salt. Vid forflyttningar utanfor dessa lokaler kvarstiir dock hehovet av en andningsmask. Tn annan fraga av sloe wilt iir Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Iemperaturforhallandcna pa den ?flygande ona. Nattetid rader dar on kyla, som motsvarar absoluta nollpunktcn dvs 273? C, modal, under dagen s'olen stralar med full intensitet Wan att nagon omgivande atinosfar dampar hettan. H:irtill koinmer aven problemen rued kos- misk och ultraviolett straining saint risk for sammanstotning med kringirrandc rneteorer och andra himlakroppar. Den viildiga tempe- raturdifferensen skulle (lock icke vara enbart av ondo, ty tyskarna bade tankt utnyttja den fiir alt driva on terrnisk generator sasonr kraftalstrare. N grund av all, den > f1ygande on> icke bar nagon egen gravita- tionskraft, kommer Oct at[ bli myc- ket riskabelt alt gora hastiga rorel- ser I e all springa olio hoppa. Ilar man narnligen en gang liimnat (less yta med on viss hastighet fortsat- ler man antingen ut i varldsrym- den eller ocksa mot Jordon. Intet- dera torde vara sardeles angeniimt. I)c tyska vetenskapsinamlen bade tankt bemastra denna svarighet ge- nom att forse personalen pa rymd- plattformen med starkt magnetise- rade skor, men trots delta kvarstar nodvandigheten av att icke vara alltfor snabb i vaodningarna. Ali hygga en dylik rymdplatt- forrn Or en teknisk bedrift av oer- horda matt. Man kan kanske Lanka sig att sanda upp ett flertal raketer fiir att sedan nar dessa borjat ga i sin regelbundna bana foga ihop deco. Med de nu anviinda raket- branslena Or den nyttiga lastens vikt endast on ringa del av raketens totala vikt, vilket givetvis kompli- cerar byggandet av den ? flygande on?. Oni roan smaningom kan an- vanda atomkraft sore drivmedel for raketer kommer malriinda delta att radikalt imdras. 13ftersom inga experiment hit- tills utforts for all utrona luir olika material forhaller sig, da do utsat- tas for temperaturer i nanceten av den absoluta nollpnnkten, kommer kanskc liven derma fakior att komplicera byggandet. Vid fiirsta paseendet forefaller dessa projekt alltfor fantastiska for alt man skall kunna to dcm pa all- var, och man ar viii niirmast hod att avfarda dem sasom produkter av en alltfiir vild och ohiimmad fan- lasi. Dot gj?orde man sore hekant Oven forr i varlden, da en del,?da- rar? talade om att manniskorna en gang skulls kunna forflytta sig lika obchindrat genom luften som pa land och over vatten. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Forenta Staternas inarkstridskrafter Ilttvuddelen av de amcrikanska markstridskrafterna uppsattas av armen och on mindre del av den i marinen ingaende marinkaren. Armen bestar av (ten reguljara armen ([lie Regular Army), natio- nalgarde[ (the National Guard) och rescrvkaren (the Organized Reserve Corps) . Armens aktiva personalstyrka, som for innevarande hudgetar var faststalld till 630 000 man, uppgick vid krigsutbrottet i Korea endast till 596 000 man. Sedan (less ha in- kallelser agt rum, varigenom styr- kan otter hand kommer att hringas upp till omkring 800 000 man. REGULJARA ARMENS RERRYTERING Den reguljara armen bestod vid utbrottet av Koreakriget av huvud- sakligcn fast anstalld personal och endast till on mindre (lei av ut- skrivna varnpliktiga och frivilligt tjanstgorande 18-aringar. Enlig[ den 1948 antagna lagen om begriin- sad varnplikt - the Selective Ser- vice Act - - vars gil[ighet nyligen forliingts, kunde erforderligt antal ratan i Mdern 19 -25 Sr ultagas till 2 ars t,janstgoring. Endast omkring :30 000 ha etnellertid lvangsvis ut- tagits, och under (let sista aret fore kriget i Korea skedde inga inkallel- ser enligt denna Jag. REGULJARA ARM'INS SAMMANSATTNIN(a Vid krigsutbrottet bestod den arnerikanska reguljara armen av (leis on beredskaps- och ockiapations- styrka, dels on utbildningsorganisa- tion. Den forstnamnda bestod IN, sin infanteridivisioncr, Iva luft- landsiittningsdivisioner, en pansar- division och nagra militarpolisfdr- band sarnl ett antal fr,istOende lagre fOrband, namligen fyra pansarregc- menten (Armored Cavalry Regi- ments), feu infanteribrigader (Re- gimental Combat Teams), tva in- fantcriregementen, fyrtiolcc luft- viirnsbataljoner, fyra tunga pansar- bataljoner, elva faltartilleribataljo- ncr och en ingenjorbrigad. De fiesta av dessa enheter voro icke vid full faltstyrka. Utbildningsfiirbanden utgjordes av sex > Training Divi- sions. Styrkefordelningen i stort var vid krigs utbrottet: omkring 100 000 man i Europa, 150 000 i Stilla havet och nagot mer an 300 000 i F6ren[a Staterna. REGULJARA ARMEFORRAND UTANFOR USA De amcrikanska armef6rbanden i Europa utgjordes --- och utgoras alltjamt - - av 1. infanteridivisio- nen, on luftviirnshataljon och on militarpolisstyrka -- U S Constabu- lary - motsvarande ungefiir en di- vision, forlagda till Tyskland, samt omkring on infanteribrigad i vart- dcra Osterrike och Trieste (i Oster- rike 350th Infantry Regimental Combat Team och 4th Reconnais- siance Battalion, i Trieste 351st In- fantry Regimental Combat Team). Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Sherman in$or St. Cyr Kadetter fran Franlcrilces beromda krigsskola St Cyr to hdr en levande under- visninq i vad den till franska armen levererade amerikanska materielen gar for. En Sherman-stridsvagn k5r upp framfdr de invid stupet sainlade lcadetterna (skymta t v framfor vagnen) for alt i ndsta ogonblick kasta sig utfor den ndra pa lodrdia backen. I Japan stod fore krigsutbrottet fyra divisioner -- 7., 24. och 25. infanteridivisionerna saint 1. kaval- leridivisionen -- samt sju luftvarns- bataljoner. Samlliga dessa divisio- ner, utoin den sjunde, ha insatts i Korea. Pa Okinawa befunno sig 29. infanteriregementet, sour nu aven lorde vary overfort till Korea, och Iva Iuftvarnsbataljoner. I ovrigt funnos utanfor Forenta Staterna mindre markstyrkor , i Alaska, p5 Hawaii och Porto Rico samt i Panama: i Alaska en batal- jon ur 4. infanleribrigaden och en luftvarnsbataljon, p5 Hawaii 5. in- fantcribrigaden, nu overford till Korea, p5 Porto Rico 65. infanteri- regementet, 18. skvadronen och en luftvarnsbataljon och i Kanalzonen 1. infante ribataljonen, 45. skvadro- nen och tva luftvarnsbataljoner. DEN STRATEGISKA RESER- VI:N I USA Av de fern divisioner, som vid krigets borjan bildade den strate- giska reserven i Forenta Staterna, voro Ire forlagda till sydostra delen av landet -- 82. luftlandsattnings- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 divisioncn, Fort Bragg i North C,,i- rolina, 11. luftlandsattningsdivisio- lien, Fort Campbell i Kentucky sami :3. in fanteridivisionen, Fort I3enning i Georgia en till Sodern 2. pansardivisionen, Camp Hood i Texas sami en till vastkusten . 2. infanteridivisionen, Fort Le- wis i Washington. Dessutom funnos pa Fdrenta Staternas kontinent fol- jande sjiilvstiindiga forband, inga- ende i den allrnauna reserven: 14. infantcribrigaden, 3. pansarrege- mcnlet, 2. 1ngenjorbrigaden ocb tjugosex luftviirnsbataljoner. Dit voro aven forlagda 4. infanteribr_i- gaden och Ire luftviirnsbalaljoncr, samtliga avsedda for Alaska. Sa viii man vet, Sr av dessa forband endast 2. infanteridivisionen overford till Korea. AMERIKANSKA ARMEFOR- BAND I KOREA I mitten av augusti skulle salunda foljande forband tillhSrande den rcguljiira amcrikanska armcn be- fiona sig i Korea: 2., 24. och 2:3. Infantcridivisionerna, 1. kavalleri- divisionen, 5. infanleribrigaden ocb 29. infanteriregementet. Avsikten med inkallelserna av personal fill den regul,jara arnicn torde vara att oka personalbestandet vid redan uppsatta enheter, i forsta hand Ko- reaforbanden [ill full f5ltstyrka saint all eventucllt uppsiitta ytterli- gare tva rcguljiira divisioner. MARKFORRANDEN UR MARINKAREN Marinkaren otnfattar lantstrids- krafter j iinte underhallsforband saint for dessas understod erforder- liga flygstridskrafter. Doss uppgift ar att uppsatta sarskilda operations- grupper Fleet Marine Forces bestaende av kombinerade strids- krafter for insats tillsammans med flottan vid strider om framskjutna marina baser eller for genomfti- rande av sadana lantmilitara ope- rationer, som kan kravas i sjokri- get. Marinkaren tillhandali ller vi- dare forband for tjanstgoring orn- hord pa flottans stridsfartyg - Forces Afloat saint bevaknings- fiirband - - Security Forces - fiir skyddet av marina stationer och baser. Vid krigsutbrottet uppgick den lotala personalstyrkan vid marin- karen till omkring 80 000 man, var- av icke fullt 30 000 man i Fleet Ma- rine Forces. Sedermera ha inkallel- ser utfardats, varigenoni kirens personalstyrka skall uppbringas till oinkring 200 000 man, varav i markf6rbanden 165 000. Da kriget biirjade funnos endast Iva marindivisioner i tjiinst: 1. ma- rindivisionen, ingaende i Fleet Ma- rine Force Pacific och forlagd till Camp Pendleton pa amcrikanska viistkusten, saint 2. rnarindivisio- nen, ingaende i Fleet Marine Force Atlantic och forlagd till Camp Le .Icune pa ostkusten. Dessa divisio- ner bade dock cndast reducerad slyrka, 7 10 000 irtan istiillet Mr nornialt 23 000 man. 1. marindivi- sionen befinner sig nit i Korea, un- der (let at[ 2. marindivisionen over- ftirts till amcrikanska vitstkuslcu. Den inkallade personalcn avses for komplettering av dessa hagge divi- sioner till full f iltstyrka och till uppsattande av i forsta hand iva Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 HARAR. GENOM LUFTEN Gencralmajor Gavin liar tillhort IJSA:s lufttrupper sedan deras till- blivelse 1940. Efter att ha varit chef for Airborn Command blev han 1942 overstc och chef for ett rege- mente, som 1943 tilldelades 82. luft- burna divisionen. I denna befatt- ning ledde han - den stridsgrupp, som 1943 landsattes pa Sicilien. Som brigadgeneral och chef for 82. divisionen deltog han i landstig- ningarna i Holland 1944. Gavin bygger saledes pa en myc- ket gedigen personlig erfarenhet, nar han i sin bok > Harar genom luften? skildrar de allierades luft- landsattningar under andra varlds- kriget. Denna erfarenhet ligger ocksa som grund, nar han liar om vilken omfattning luftburna opera- tioner komma att fa i ett kommande krig. Ehuru man i framstallningen saknar jamforelse med de tyska och ryska lufttruppsopcrationer, som utfordes under kriget, bar booken en hel del att ge. Den. populara framstallningen vacker och bibe- lialler intresset for forfattarens syn- punkter och ideer. De lardomar som lamnas i > Harar genom luften>> kunna givetvis icke nya marindivisioner, eventuellt yt- tcrligarc tva. I en foljande artikel avses natio- nalgardet och reservkaren att be- handlas. direkt omsattas till Svenska forhal- landen. De ge dock visst underlag for diskussionen om forsvar mot iufttrupp, saint i vilken utstriick- ning sma luftlandsattningsforband skulle vara vardefulla i offensivt forsvar. FALLSKARMSTRUPPER OVER EUROPA OCH JAPAN I bokens fem forsta kapitel be- skriver Gavin, ofta i detalj, plan- laggningen och utforandet av de ganska vOl kilnda luftlandsattnings- operationerna i Sicilien, Italien, Normandie, Arnhem-Nijmegen samt vid overgangen av Rhen. Aven en del mindre val kiinda operationer sasom Corregidor och invasionen av Japan, samt en del planlagda men icke utforda operationer be- skrivas. Lasaren far ett mycket starkt in- tryck av den utomordentligt snabba utvecklingen av luftlandsattnings- taktiken Iran de tamligen blyg- samma forsta forsoken pa Sicilien i juli 1943 till jatteoperationen vid overgangen av Rhen i mars 1945, da en armekar i en omgang landsattes av 1 595 transport- och 1347 glidflygplan, skyddade och understodda av 5 000 jakt- och 3 000 bombflygplan. Under loppet av tva timmar bade 17 122 soldater, 614 jeepar, 286 artilleripjaser och granatkastare samt hundratals ton bensin, livsmedel, ammunition in in landsatts room luftbrohuvudet. Forfattaren framhaller med skiirpa viirdet av luftlandsattnings- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 operationer. Genom att snabbt och iiverraskande landsatta harda, val- ovade och lampligt utrustade for- band, kan man na mycket stora, ibland krigsavgorande, strategiska och taktiska fordelar - fordelar, som kanske skulle kunna vinnas med vanlig marktrupp, men med storre insats, storre forluster och efter Iiingre tid. Men Gavin dOl.jer inte luftland- sattningens svarigheter. Saval plan- Eiggning som utforande av ett fore- tag, sum det ovan skisserade stalla mycket stora krav pa saval befal- havarens organisationsformaga och taktiska kunnande som truppens kvalitet. Ehuru Gavin huvudsakli- gen skildrar operationerna ur lant- militar synpunkt, framhaller han clock ofta, att luftherravalde over operalionsomradet ar en absolut forutsattning for en lyckad utgang av foretaget. FRAMTIDENS LUFTBURNA ARNIEER >>Framtiden for vara vipnade slyrkor ligger I luften? sager Ga- vin. Han anser att huvudforutsatt- ningen for att vinna ett framtida krig Or all alla stridande, och alit vad de behova fOr att strida, maste transporteras genom luften. Endast harigenom vinnes tiliracklig snahh- het och overraskning. Gavin redogor darefter for sina synpunkter pa den materiel och den taktik, som waste anvandas i de fraintida luftlandsattningsopera- tionerna. Han ger darvid Oven for- slag till losning av manga av de stora problem, som maste overvin- uas. Dessa forslag aro emellertid syn- nerligen omfattande. De innebara om- och nykonstruktion av huvud- delen av de flygplau och ovrig ma- teriel som anvandes vid luftland- sattningar under andra vOrldskri- get. Gavins synpunkter pa det fram- tida kriget kunna givetvis diskute- ras och del Or inte uteslutet, all han kan komma att fa ratt i vissa stye- lien. En organisation enligt hans ideer kommer emellertid att bli mycket dyrbar, och det Or inte gjort i en handvandning att kon- struera och tillverka alla de special- flygplan och specialfordon, som Gavin anser nodvandiga. FORSVAR MOT LUFTLAND. SATTNING I kapitlet FOrsvar mot luftland- siittning ger forfattaren manga var- defulla tips for hur en fientlig luft- landsattning bor motas med saval offensiva som defensiva forsvars- medel. Inte minst intressanta Ore Gavins synpunkter pa civilbefolk- ningens mojligheter att forsvara den luftlandsatta truppens verksam- het, genom att pa alit satt undan- halla den transportmedel, livsme- del, telefonforbindelser rim m. Aven i detta sammanhang framhaller far. fattaren en stark forsvarsjakt samt Iv och pansar som de effektivaste fiirsvarsmedlen mot luftinvasion. Som slutomdome kan sagas, att >>Harar genom luften? Or en larorik, liittlast och intressant bok, val vard att lasas av saval civila som milita- rer. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 O FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN INTENDENTUR Ystad. 12 nrfdr, 4: - krfar, Idsnr 50 ore. Nr 8: NS.gra iakttagelser friin den brittiska underhallstjiinstrn. En kort over- sikt av brittisk underh1lisorganisation och underhkllstjiinst av kapten Anders Kjellgren. MARINE CORPS GAZETTE, Kansas Nr 8: Naval campaigns of the future. -- Kontroll dyer sjdvagarna d r nu liksom tidigare sjokrigets mal. MILITIER ORIENTERING1, Oslo Nr 12: Civilforsvar mot atom- eller h-bomben. Av Liddel Hart. Nr13-14: Artikelserie om Soviets marskalkar av den ryske overstelojtnanten Kalinov. Forsta artikeln, som lterfinnes i detta nr, behandlar marskalk Sjukov. Nr 15: Velfardsarbcjdets betydning under krigsforhold (del I). Av kaptein Jor- gen Halck. MILITARY REVIEW", Kansas Nr 4.: Was Russia close to defeat? Av captain B H Liddel Hart. Rysslands mar- ginal 1941-42 var fortvivlat smal. Nr 4: Dispersed - yet organized. Spridning, kombinerad mcd stor rorlighet och snahbhet, karakteriserar modern krigforing framhdll.cr overstelojtnant C T Allen. Nr 4: Let's assume. Strategiska planer maste mota varjc eventualitet. Av overstelojtnant R W Whitney. NAVAL AVIATION NEWS', Washington Nr 39: Sub snipers. - Modern ubatsjakt. Nr 39: Teamwork pays off. - Praktiskt samarbete mellan forsvarsgrenarna. OFFISERSBLADET1, Oslo Nr 5: Nervose skader i krig. Av san kapten Eitinger. Nr 6: Skal sikkcrhetsreglene f$ hindre effektive ovclser? Av kaptein L 0yri och rittmester I Froystad. Kan erhlllas genom bokhandeln efter bestallning. a Kan erhallas som korttidslAn fran marinens pressdetalj. Saknar Ni nagot nummer av KMK? Enstaka losnummer av tidskriften kunna i och for komplettering erhallas i viss utstrackning genom bestallning hos KMK:s expedi- tion, Sthlm 90. Restupplagorna dro dock synnerligen begriinsade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Iloilo Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 1 RAN TIDSKRIFTSFRONTEN t IFFICERSFORBUNDSBLADET arlillerigatan 51, Stockholm. 12 nr/dr, 6: - Icr/dr. AVr 7: Forsvarets laroverk. Vissa synpunktcr r6rande rckryteringen min av chefen fiir Centrala varnpliktsbyr5n. Vr 8: Den r6da armen. FOrsta delen av en artikcl refercrad or den norska inilitiirtidskriften Vor Her. I'ANSAR TEKNIK UNDERHALL Vasagatan 38, Stockholm. 12 nr/dr, 7: 50 kr/dr, losnr 75 ore. r 5: Tyskt pansar. Artikel oni tyska specialfordon. r 5: Precision. nodvandighet eller lyx? Major B. Zackrisson framh511er nod- viindigheten av li6g precision. p5 vAra eldhandvapen. I tE SERVUNDEROFFICEREN Postbox 388, Stockholm 1. 6 nr/dr, 5: - kr/dr, losnr 1: -- kr. '!r 6: Krigsforbandsvisa repetitionsOvningar. En redogorelse for det nya sys- temet for repetitionsovningar av kapten Ake Hultin. `SIJT -- SVENSK IJNDERBEFALSTIDNING Lnvholmsbrinken 2, Stockholm 9. 26 nr/dr, 6: - kr/dr. Vr 15 16: Luftvarnet - - en vital gren i luftfOrsvaret. Av kaptenerna T Herstad och P Sundh. 'TI'.KNIKENS VARLD -- FLYG Tcgnergatan 35, Stockholm. 24 nr/dr, 12:- Icr/kr, loser 60 ore. it 15: Reaflyget for snabbt for krig? - Ett aktuellt flygproblenr besvaras. TILE AEROPLANE', London Vr2040: Korea and the air. Artikel om Koreas stora luftstrategiska betydelse i Stilly havet. THE FIELD ARTILLERY JOURNAL', Baltimore Vr 3: Operation amphibious. De aincrikanska amfibiestyrkornas tillkomst 1942. Nordafrika, taktik, erfarenheter m m. Den andra artikeln i en serie av Ilijtnant F F Hickey jr. ?I'IDSKBIFT I SJOVASENDET Karlskrona. 12 nr/dr, 8: - kr/dr, loser 1: - Icr. Vr 7: Arsbcrattelse i artillcri- och handvapen 1949. En allman oversikt over nod;.ii,'et betraffandc utvecklingen inom det marina artilleriet av overste- IOjtnant H Nordling. 'I'IDSKRIFT FOR SVERIGES CIVILFORSVAR Klara V. Kyrkog 7, Stockholm. 12 nr/dr, 5: - kr/dr, losnr 50 ore. Vr 7: Verkan av och motverkan mot robotar. Av kapten K Parlander. Kan erh511as som korttidsl5n frin flygstabens hibliotek. Kan erhdllas genom hokhandeln efter bestallning. Emil Kihlstroms Tryckeri A.-B., Stockholm 1950 501375 Muff' Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STATINTL IiONTAI'IT 'M' med hrigsmakten ._ 198 Fit erkannande till de efterutbdade. Av chefen for armen 215 Ryska tronfoljdsproblem. Av fil and E Fdeen ._ .......-...... ... . 216 Krigsforbandsviso ovningar. Av Eapten A Hultin . .... ... 218 Att flyqa fort. VI. Reaktionsror o tungai, vatet, som har atomvikten 2. Man skulle dA kunna tanka sig, att en vanlig vatekarna tillsammans med en tritiumkarna Oven kallad triton, varav namnet tritonbomb) bildar en heliumkarna. Det har i pressen uppgivits att en tritonbomb pa 7 kg teoretiskt skulle ge samma verkan som en miljon ton trotyl, d v s vara 50 ganger krafti- gare an Japan-bomberna. Nu Or det emellertid mycket dyrbart och be- svarligt all framstalla tritium, sA man skulle formoda, att en sAdan bomb skulle komma att bliva oer- hort kostsam. Delta Or ju ocksA i Overensstammelse med vad som an- givits betraffande framstallnings- kostnaderna for en superatoin- bomb. HUR MANGA GANGER >>KRAFTIGARE>>? Innan man vet nAgot mer be- stamt om vad for slags karnreak- tion, som superatomboinben byg- ger pa, Or det ytterst svart att spe- kulera over dess verkningar. FOr- hallandet mellan storleken av de tre effekterna, varmestralning, tryckvagor och radioaktiv strAl- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Om man vill forsoka gora en uppskattning av riskzonerna vid en superatombombs explosion, sa liar man f n ingen annan mojlighet an att utga fran en ren forstoring av den >gam1u>> atombomben, men roan maste da ha klart for sig, all denna bild pa grund av vad ovan sagts icke kan ge riktiga warden, i vissa avseenden inte ens belriii'- om (let ur offensiv synpunkt Or iinskvart med en sa kraftig super- atombomb. I)ct sammanlranger na- Iurligtvis med tillverkningskostna- derna for densamma. Aro dessa hoga, kan man ftirutsatta, all man rellre valjcr en lagre faktor och flera bomber. Del synes mig dirfor sannolikt, att superatombomben skulle kunna bliva mellan 10 och 100 ganger kraftigare an den ganrla> atombomben. PIN UPPSKATTNING AV RISKZONERNA ken reaktion del Or fraga om. Fram- hallas bor t e, all man vid vissa reaktioner mellan de lattaste atom- kiirnorna icke far nagon radioaktiv straining av betydelse, medan denna i andra fall Or mera fram- tradande. Man fragar sig naturligtvis hur manga ganger kraftigare super- atombomben Or an den >>gamla> alombomben. Det har sagts all den skulle vara 1 000 ganger kraftigare, warmed man val da avser, all ener- gifrigorelsen Kr 1000 ganger sa stor. Men andra uppgifter ha ocksa synts: bl a har en faktor 10 a 20 narnnts i detta sammanhang. Avcn urn (let skulle vara mojligt all na en faktor 1 000 kan man ifragasatta in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 DAN SK uttK j lildberedd dansic granatkaslare, ladda- ren hailer granaten fdrdig. Rilclaren har duckat och holler handerna for ii ro n en. fande storleksordningcn. Om man raknar med en 10 ganger kraftigare bomb, far man med denna utgiings- punkt (siffrorna inom parentes ange motsvarande varden for den i Japan anvanda atombomben) all svara brannskador kunna sta inom ett avstand av 5 upp- (1,5) km fran explosionscentrum, all lattantandbart material ant5ndes inom 6 (2) km, alt tegelhus lion icke (1,5) km, forstoras sa all repara- ar ekonomisk inom 3 grund av radioaktiv straining lig- ger vid 1,7 (1,3) km och all del for all undga dodlig verkan av den radioaktiva str5lningen Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 e[1111 UU111+;U 11 l:LVx15.~a~y uu.... I- t 000 m avstand uppgir till ca 0,9 (0,5) in. lliiknar man med en faktor 100, sa blir molsvarande siffror: for brannskador 1,5 mil, for antand- ning 2 mil, for forst6relse av tegcl- lrus 7 km och for den radioaktiva stralningen 2 km rest) 1,5 m belong. Framhallas bor all dessa warden i mycket hog grad Sr herocnde av explosionshojd over markcn, av- skarmande bebyggelse cller natur- formationer och i fraga orn verk- ningarna av viirmestr5lningen aven av luftfuktighetcn. Av desarnma framgar tydligt, all (let framfor alit Sr varmestrahiingcn, som erhalier clt kraftigt okat vcrkningsomrade, d v s superatombomben skulle av donna anlcdning kunna gora skal fiir namnet > jaittcbrandhornb>>. F6r wart land tordc supcratombomben ickc ha n.lgon dircka belydelse, dir. don knappast kan invcrka pa vara f6rsvarsatg5rdcr. Ville on stormakt i bcsittning av atornvapen forsto:ra t e Stockholm, yore dot tillrackligt att f ilia 4 ,r 5 > garnla> atombomber Over staden. En superatombomb skulle vara onodigt kraftig Mr delta lindam51 och sannolikt avsevart dyrare. Jag skulle trot all dot on- (last Sr do allra storsta staderna i viirlden, som kunna betraktas sorry >Jonande? mil for on superatorn- bomb. SKYDI)SATGARDER MOT SUPERATOMI301VIIIEN Det Sr ingen tvelcan om att atom- bomber, antingen dot Sr do > gamla> 1tombomberna oiler annu krafti- gare superatombombcr ar ett fruk- fragar sig da, vad man kan gora for all i nagon man neutraliscra vcrkan av desamma. Goda skydds- rum Sr sakerligen utomordentligt bra, men dot forutsatter, att folket befinner sig dar, nar en allombomb exploderar, d v s ett effektivt luft- bevalcuings- och alarrneringssy- stem, och hur skill man i tid kunna skilja pa ett enkelt spaningsplan och oil bombplan mod alombomb. Och aven om befolkningen raddas i skyddsrummcn, sa blir de lokaler ovan jord, i vilka do bedriva sin verksamhet, forstorda. Foljden bar blivit, all man s?u?- skill i USA borjat rekonlmendcra och planera fiir ett spridande av storstadsbebyggclscn sasom va- rande dot enda verkligt effektiva hjalpmedlet mot atomboniber. Inga stader bor ha mer an 50 000 inne-? vanare -- dot skulle kosta for myc-? ket att anvanda en atombomb pa sa sma centra - och emellan dessa bebyggelsecentra bor dot ligga vid-- strackta obebyggda marker, vilka Oven go goda mojlighetcr till rek- reatioon. Det Sr dock sakerligen otankbart att realisera dessa planer i fraga om do befintliga storstaderna. Myc-- ket yore dock vunnet, om man kunde ha dessa synpunktcr i atanke och pa alla slitt soka stofrpa ell, yt- terligare utbyggande av storsta- derna. Dot Or ocksa klarl, all man pa delta satt skulle na valdiga so- ciala fordelar och man skulle kanske Oven bar kunna saga: An- let out som into har nagot gott med sig.>> Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 V art r?rliga kustartilleri Vid krigsutbrottet 1939 hade kustartilleriet i stort sett samma rorliga pjaser som faltartilleriet namligen 10,5 och 15 cm haubitser ,amt 10,5 cm kanoner. Haubitser- na var relikter fran den tid intill mitten pa tjugotalet, da kustartil- lertid hade hastanspant landfronts- artilleri, och icke konstruerade for beskjutning av rorliga mal pa sjon. Iienom ett riktningsfi.irfarande, som kravde ett fullandat samspel inellan sidriktaren och en eller flora hjalpriktare, som svansade Ii.Iisen, kunde dock riven iraubit- scrna utnyttjas for beskjutning av Iangsamma mal pa sjon inom nag- ra km hall. 10,5 cm kanonen hadc delad la- vctt, som inedgav goda sidrikt- ningsmojligheter inom lavetten. Eldhastigheten var jamforelsevis hog och pjasen viii lampad for be- skjutning av jagare, transport- fartyg och landstigningsfarl:Oster, som icke Or pansarskyddadc. lint- terierna var forscdda med fullh;tan- dig eldlcdningsutrustning, som mojliggjorde beskjutning av mal pa sjiin fran en dold battcriplats flera km fran stranden. Elt dvlikt batteri stod pa morgonen den 10 april 1940 eldberett vid Ilalsing- bor,g, dit det bade marscheral un- der flatten 9-10 april. liiirligt kustartillcri kan pa detta satt snabht omgruppcras for att for- starka forsvaret pa utsatta slallen. For transport av ovan nanurda haubitser och kanoner utnylljades traktorer och standardlastbilar. PJASMATERIEL Under de forsta krigsarcn fillf6r- 15 cm kan M/37 i efdsleilining. Aven eldr&rel kan maskeras med natet, dr'i eld- 7inning ej pdgdr. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 lll:.l 11LLJLLl1 L1L11:11GL l:ll - l.lll 11Ul11111 .- _- L1.11-Ifil 1La.1 11.1- -6 - av Bofors konstruktion. Nagot se- nare inkoptes fran Tyskland on 21 cin kanon, som tillverkats vid Sko- daverken. Nar kustartilleriet fick dessa moderna rorliga pjaser, over- fordes haubitserna och 10,5 cm ka- nonerna till armen. 15 cm kanonen transporteras i tva enheter. Den ena bestar av ]a- Yellen och den andra av eldroret pa en sarskild eldrorsvagn. For- flyttning av pjasen i sammansatt skick ar emellertid Sven mojl,ig kortare striickor, t e da omlagg- ning av eldroret fran eldrorsvagn till lavett av utrymmesskSl ickc kan utforas pa pjasplatsen. Klar- gjord for skjutning vager pjasen cirka 15 ton, och sidriktningsmiij- ligheterna utan svansning Sr stora. Pa grund av stort hjultryck och stor hredd krSver kanonen rela- tivt goda vagar utan trAnga pas- sager vid forflyttningar. 21 cm kanonen transporteras i tre enheter. De utgores av badd- ning, lavett och eldror. Montering av pjasen Sr ganska tidsodande och kraver forarbeten pa pjasplat- sen. Klargjord for skjutning Sr pjia- sen narmast jamforbar med on fast pjas och kan sidriktas horisonten runt. DRAGFORDON De bAda nya pjastyperna kravde dragfordon av helt annat slag :in de standardlastbilar, som anvSnts for de Sldre pjaserna. Redan fir 1940 anskaffades Mir 15 cm kano- nen sexhjuliga terrSngdragbilar frAn Skoda, vilka visadc sig myc- ket indamalsenliga. De har bl a vaxling och drivning pa alla sex hjulen och differentiallAs, som d>TREDJE LAND>> Men malet kan into vara att .losa vart dollarproblem genom tillrack- lig export till Forenta staterna, ty delta mal torde vara ouppnaeligt. Man kan namligen knappast rakna med att Forenta staterna nagonsin skall fa samma behov av svenska varor som vi av amerikanska. Liis- ningen pa vart dollarproblem was- te darfcir vara bade okad export till Fiirenta staterna och dollarinkoms- ter genom export till. andra larder. Med andra ord: dollarprohlemet kan into 16sas pa ett till fredsstal- laude sdtt utan nagon form :rv mul- tilateral handel. Det basta, som i delta hanseende kunde handa oss, yore alt I undet titer bleve omvaxlingsbart Lill dol- lar. Men det Or knappast nagon soin raknar med at[ delta kan ske loom on rimlig framtid. Det > tred- je land, som genom Up fran Sve- rige kan go oss dollarinkomster, m5ste darfiir sokas pa annat hall an fore kriget. Det Or all finna bland de Lander som har slor ex- port till Forenta staterna och bar e ler kan fa stort behov av svenska varor. Dit hor framfor alit lander- na i Sydamerika och Sydostasien. I dessa Lander maste svenska varor havda sig i konkurrensen med andra, into minst amerikanska. Det galler alltsa till slut alt gora dot svenska naringslivet an mer konkurrenskraftigt pa den interna- tionella marknaden. Detta Or den enda loshingen pa v/rt envisa dol- larproblem. LARS ERONN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Ryska tronfolj dsproblem Josef Stalin borjar bli en aning till Aren kommen, och nu, da han passerat de sjuttio, liar fragan om vem som skall eftertrada honom va- rit foremAl for spekulationer och gissningar runt hela varlden. Det Ar visserligen into sA manga perso- ncr att valja ph i den inrc kretsen, men man kanske bor hAlla i min- net, all Stalin sjaly i borjan pa 1920-talet knappast betraktades som on sannolik eftcrtradare till Lenin. Osannolikt ar ej Keller all makten temporart kommer all overantvar- das At on >trojka>, d v s tremanna- utskott, sAsom fallct var vid Lenins frAnfiille. GEORGIJ MALENKOV MAnskligt att doma mAste emel- lertid den framtida harskaren ha kontroll over atminstonc on av do Ire centrala > apparaterna> i dot sovjetryska samhallet. Mot bak- grunden av att Stalin crovradc makten via generalsekretcrarposten i kommunistiska partiet liar del pa sina hall havdats, att den som be- klAder donna befattning i forsta hand ar att rakna med som den potentielle eftertradaren. Partiets sekreterare ar nu den 48-a rige Ge- orgij Malenkov, som axlat Sjdanovs mantel. Malenkov beharskar sA- lunda partiapparaten och liar makt alt placera in sina anhAngare i de hogre partiinstanscrna. Till Malen- kovs formAn talar aven dot faktum, alt han star i ledningen f8r Komin- form, vilket innebar, alt leans in- flytande stracker utanfor Sovjet- unionens granser. LAVRENTI BERIA Men mycket har forandrats se- dan den tiden, da Stalin tillvann sig makten. I Ryssland av i dag Ar into partiet den enda avgorandc faktorn, ty polismakten liar antagit sAdana proportioner, att den nara nog utgor on stat i staten. 1'A grund av delta forhAllande har fArre po- lischefen Lavrenti Beria - - 51 Ar gamma]. - framforts som kandidat, speciellt om successionen inte gar friktionsfritt och (let konuner alt uppstA ? diskussioner out trslamen- tet>. Bcrias stallning air dock into fullt klar, ty han handlagger nu- inera into direkt polisarendena. Dot havdas dock, att Beria fortfarande liar ett sakert grepp om polisen, dA (let i alla fall ar bans main, som skeeter dessa sysslor. L'ppklyv- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ningen av Berias departcment, N1KVD, vilket medforde, alt siiker- hetstjiinsten overfordes till ett nytt ministerium, MGB, kan emellertid tyda pa alt del pa allra hogsta ort ansetts onskvart all forhindra en alltfor kraftig koncentration av fy- siska maktmedcl till en enda man. Och del brukar inte vara lampligt fiir en person all vara alltfor langt Fran ccntrum, da del galler att vid- makthalla inflytandet over hemliga polisen. VJATJESLAV MOLOTOV Aterstar sa den tredjc maktfak- lorn. Den representeras av den centrala och lokala forvaltningen, som i saraband med centraldirige- ringen av landets naringsliv Mit en enorm omfattning. Forvaltningen omfattar hundratusentals administ- ratorer, plancrare, ekonorner, in- genjorcr och annat kvalificerat och specialutbildat folk, och del Or delta skikt, som hallo del sovjet- ryska sai?hallsmaskincrict i gang. En paralysering av denna kar skulle fa odesdigra konsekvenser. Den ledande kraften i f6rvaltningsappa- raten har varit och Or fortfarande den 60-arige Vjatjeslav Molotov, som under nara ett decennium (1930-1939) bekladde poster som ordforande i folkkommissariernas rad, d v s regeringschef. Molotov anfortroddes darefter den svara uppgiften all lrandlagga de utrikes- politiska arendena under en syn- nerligen kritisk och kravande pe- riod i Sovjetunionens historic, och han har uppenbarligen skott sitt uppdrag till sin chefs belatenhet. Molotov kan dessutom uppvisa en mycket meriterande bana inom par- bet. Av alla yttre tecken all doma --- icke minst de hedersbetygelser, som visas honom i den ryska pressen - synes Molotov atmins- tone f n vara den som Or utkorad att eftertrada Stalin. ALF EDEEN Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Krigsforbandsvisa ovningar en viktig reform inom var arme En armes utbildningsorganisa- lion i Fred bor i regel sa nara sour rnojligt ansluta till krigsorganisa- tionen. Ekonomiska skill tvinga dock stater teed begransade resur- ser all under fredstid anpassa sin organisation sa, all den i forsta hand underlattar en rationell ut- bildning och Forst i andra hand tillgodoser beredskapsskdl, t e att ett visst antal krigsorganisera do forband standigt skola finnas till hands inom landet. I vart land har den fredsmassiga utbildningsorga- nisalionen hittills grundats pa Al- dcrsklassen. Varnpliktiga, som in- skrivits samma ar, ha kallats in till tjanstgoring samtidigt. Delta galler saval den forsta tjanstgoring- en som repetitionsovningarna. Krigsforbanden bestir emellertid av varnpliktiga ur flora aldersklas- ser. Hittills liar man salunda varit tvungen all organisera sarskilda ut- bildningsforband, da varnpliktiga inkallats till .tjanstgoring i freds- tid. Nagon ovning av krigsforban- den liar icke forekommit sedan be-- redskapstiden, da hela krigsfordel-- ningar inkallades till tjanstgoring under begransad lid, i regel om- kring 30 dagar. Ur beredskapssyn.- punkt ar det givetvis on stor brist, att krigsforbandens personal icke kunnat samovas. Refit och meniga kanna icke varandra. Ingen har sett den materiel, han skali anvan- da i handelse av krig. Forbandets organiscring och utrustning kan icke ovas under nagorlunda realis- ti.ska forhallanden -- on klar brist i dot totala krigets dagar, da fient- lig inverkan genom fjiirrvapen, flyg, lufttrupper och feinte-kolon- nare kan vantas fran forsta ogon- blicket. Riksdagens beslut all repetitions- ovningarna vid armen from bud- getaret 1950---51 skola aga rum i krigsforband, ar salunda en viktig reform. Den hetyder, all de rent utbildningstekniska synpunktcrna fate vika for do krigsorganisatoris- ka. Utbildningen kommer otvivel- aktigt alt bli nagot morn l:omplice- rad an tidigare, da de varnpliktiga ur samma aldersklass stodo pa sam- ma utbildningsstandpunk[. Donna olagenhet Or dock av ringa bety- delse jamford med det krigsfor- bandsvisa systemets fordelar. Un- der eit beredskapslage kunna to krigsforband tagas i ansprak utan att delta behover vacka uppmark- samhet utat. Det utgor helt enkelt endast ett led i armens ordinarie utbildning. For all det krigsforbandsvisa systemet skall kunna fungera, mas- ts de s k tidssparrarna i den gamin varnpliktslagen bort. Enligt donna skullo repetitions- och efterutbild- ningsovningarna namligen goras senast det ar efter inskrivningen, som angives pa skins 1. 1 den nya varnpliktslagen, som riksdagen an- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Nytt reaktionsbomb lan C a n b e r r a benamnes Englands forsta reaktionsdrivna bombplan, lillverkat all firman The English Electric. Ilrggplanet flogs for forsta gdngen den 13. maj i ur och visades pa den story flrlgutsidllningen i Farnborough i september. Canberra dr tvumotori,gt razed lungstrdckla smala molorer an ?axial?-trip, pla- cerade i vingarna, slcilda Fran flggkroppen av centralvinge. Pd bilden, sozn visar flggplanet i luften, logger man sarslcill mdrke till att flggplanet dr nudvingat med dlzbbeltrapetsformiga vingar, tvaravslcuret stjiirtsidplan och Idngt fram- skjutande, spetsig nos med Izuven ndra nosspetsen. Av flygplanets prestanda uppges maximihaslighet till ca 930 km1t och flggstraclca till ca 4 X00 Inn. lidare ar flllgplanet konstruerat for anvandnizzg pd mgcket stora hojder..Spann- vidden dr 19,5 m och langden 20 in. lagit, ha ocksa dessa besluzmnelser fiirsvunnit. 6-ARSRYTMEN Lkonomiska och sociala skill hindra alt varje krigsforband in- kallas arligen. A andra sidan fa mellanrununen inellan inkallelser- na icke goras for Tanga. Sex ar liar av olika skill bediimts vara ett lampligt uppehall. Denna rytzn i inkallelserna passar f ii bra ihop med reservpersonalens 3-arsperio- dcr. Overskridcs sex-hrsgriinsen bli personalforandringarna inom for- bandet alltfor stora, de varnplikii- gas kunskaper behova friskas upp pa nytt ocli utvecklingen 115 det vapentekniska och taktiska omra- det loper ifran utbildningen. 6-arsrytmen innebar, att i stort sett 1/6 av armens krigsstyrka finns till hands under viss lid var- je Ar. Samtliga krigsforband ha for- delats pa sex grupper, kallade a-, b-, c-, d-, c- och f-forband. Dessa forband inkallas under perioden 1950-1955, varvid a-forhanden 219 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 tjanstgora 1950, b-fi rbandcn 1951. o s v. Dessa sericinkallelser Ater.- upprepas sedermera rued borjan 1956 och 1962. DE VARNPLIKTIGA OCH 6-ARSRYTMEN 40 000 varnpliktiga skola inkallas till krigsforbandsvisa repetitionsov.- ningar under budgetaret 1950-51. Iluvuddelen av dessa varnpliktiga inkallas i host under september-- oktober. Av hansyn till den civila arbets- marknaden bar man namligen valt all forlagga repetitionsovningarna till september-oktober och mars- april. Fiiltforbanden och vissa lo- kalforsvarsforband inkallas till hostomgangen, medan vissa lokal- forsvarsforband inkallas till var- omgangen. Ilur skall nu de varnpliktigas tjiinstgoring anpassas efter 6-ars- rytmen`l Det nya systemet framgmr av skiss 1. Man undviker all sanka forbandens standard genom all ef- ter viss tid omplacera den varn- pliktige i personalreserven. Under beredskapslage eller krig raknar man rued all hinna med viss utbild- ning av personalreserven, innan denna utnyttjas att fylla luckor i krigsforbanden. Forhallandet mel- lan den varnpliktiges tjanstgoring och krigsforbandens ovningar framgar av skiss 2. Skisserna 1 och 2 angiva endast principerna, varia- tioner aro salunda tankbara. Sar- skilt galler delta, sa hinge som be- redskapstidens sarpraglade forhal- landen fortfara att paverka utbild- ningen. Varupliktiga, vilka gjort minst 180 dagars beredskapstjanst- goring, fa namligen ,tillgodorakna 1. Jainforelse mellan del aldersklassvisa och det krigsforbandsvisa systemet for repetitionsovningar A1dersklassvisa repe- ti tionsovningar enligt 1941 ars varnplilcts- l ag Anm: den vpl fdrutsiittos krigsplacerad vid ett a-faltforband; i samband mod 3. repetitions- ovningen kan ban om.krigsplaceras till Ott a-, b-, c-, d-, e- eller f-lolsalfbrsvarsforband Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 2. Jamforelse mellan den varnpliktiges tjanstgoring och krigsforbandens repe- titionsovningar Den vltrnpliktiges tjanstgoring lTllT7TI -~\~\~~\\\Y~ Repetitionsbvning vid ~_ ddt d-lokalforsvars- r 95J -959 1965 forband, till vilket den varnpliktige omkrigsplaceras i samband med S. repetitionsovningen B 0 Tillfallig krigsplacering vid faltfor- band (for att fy la vakanser) Slutlig krigsplacering vid f3ltf3r- band. Krigsplacering vid lokalforsvarsfor- band sig denna tid som en repetitions- ovning. Vaxlingar i tillgangen pa varnpliktiga, t e de nu standigt minskadealdersklasserna, och va- riationer i personalreservernas storlek aro andra forhallanden, som paverka de inkallade krigsfor- bandens personalstyrka. Denna kommer sAlunda aft variera ganska avsevart. Man bar raknat mellan 70 och 120 % av faltstyrkan. Des- sa variationer ha emellertid knap- past nagon avgorande betydelse. DET VARNPLIKTIGA BEFALET For det varnpliktiga befalet in- nebar det nya systemet inga stbrre problem ur tjanstgoringssynpunkt. En avsevard olagenhet ur krigs- maktens synpunkt ar emellertid, att stora delar av denna viktiga be- falsgrupp redan gjort all lagstad- gad fredstjans.tgoring och salunda icke kan inkallas samtidigt som si- na forband. Likaledes yore det syn- nerligen onskvart med sarskild be- falsutbildning nhigra dagar fore truppens inryckning. Detta ar icke heller mojligt for det varnpliktiga befalet, eftersom deras repetitions- ovningar ha samma langd som truppens. For att avhjalpa dessa brister kommer det emellertid att Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 skapas mojligheter att frivilligt tjanstgora vid del egna krigsfor- bandet. Denna frivilliga tjanst- goring Or betydelsefull bade for krigsmakten, vilken darigenom hoppas fa ett vardefullt befalstill- skott, och for den enskilde, som far en mojlighet att Tara kanna det forband, han skall leda i falt och - icke minst viktigt for kompani- chefer o.ch motsvarande - tillfal- le att ova dess organisering och ut- rustning pa faltmassig organise- ringsplats. RESERVBEFALET OCH 6-ARSRYTMEN Som ovan namnts, liar hansyn ta- gits till reservpersonalens tjanst- goringsperioder om 3 Or, dO de sexariga intervallerna for krigsfor- bandens ovningar faststalldes. For reservbefalet innebar det nya sys- temet i stort sett, att varannan tjanstgoringsomgang avses for tjanstgoring vid det egna krigsfor- bandet och varannan for genom- gang av skola eller kurs. Hittills- varande bestammelser for reserv- personalens tjanstgoring (ao 820 och 821/1949) sta helt naturligt icke fullt i overensstammelse med det krigsforbandsvisa systemets principer. Kursverksamheten gar salunda i viss utstrackning fore trupptjanstgoringen. Vissa jamk- ningar bli sannolikt nodvandiga, innan reservpersonalens 3-arspe- rioder och krigsforbandens 6-ars- perioder kommit helt i takt. Innevarande Or Or det sOlunda manga reservbefal, vilka aro tjOnst- goringsskyldiga (perioden 1948-- 50) utan att vara krigsplacerade vid a-forband. For att kunna ut- nyttja denna overskottspersonal fran t e sadana fredsfOrband, dar inga repetitionsovningar aga rum, liar chefen for armen bestamt, att den organiserande myndigheten (dvs i regel fredsforbandet) skall anmala overskott av reservperso- nal till militarbefaihavaren, som sedan gor erforderliga omflyttning- ar. Harigenom erhalla forbanden ett vardefullt befalstillskolt, som kan anvandas som instruktions- befal eller for att fylla vakanser ef- [er personal, som redan gjort all fredstjanstgoring. Nagon andring i krigsplaceringarna Or det givetvis icke fraga om. I detta sammanhang bor framhOllas, att samma bestam- melser om frivillig tjanstgoring skola galla for reservpersonalen som for de varnpliktiga. 1)en forut namnda befalsovning- en fore truppens inryckning Or in- tet problem for reservpersonalen. Hepetitionsovningens langd Or 35 dagar for personal, som foljer 1943 Ors reservbefalskungorelse, och for personal tjanstgorande enligt 1927 Ors reservbefalsforordning utnytt- jas den forfattningsenliga befals- ovningen om 10 dagar. UTBILDNINGENS ORGA- NISATION Krigsforbandsvisa repetitionsov- ningar komma endast att aga rum vid armens forband. Ovriga for- svarsgrenar iiro sO bundna vid viss materiel, att en overgOng frOn det Oldersklassvisa systemet icke an- setts lamplig. Pa grund av pagaende omorgani- sation komma Oven vissa av ar- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 mens forband att tillfalligt undan- tagas, churn de tilldelats gruppen a-forband. Detta galler bl a luftvar- net, daraldersklassvisa ovningar aga rum i vanlig ordning i host. Hur utbildningen vid t e en in- fanteribrigad kan tankas organise- rad under de krigsforbandsvisa ov- ningarna framgar av nedanstaende tabell. in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 MOBILISERINGSi1V NING MM Ur beredskapssynpunkt yore det givetvis mycket angelaget, att in- ryckningen vid samtliga krigsfor- band kunde ske sasom en mobilise- ringsovning pa den planlagda or- ganiseringsplatsen. Av ekonomiska Exempel pL iivningarna Antal dagar skal Or detta icke mojligt for alla forband. Vissa fa salunda noja sig med tillfalliga organiseringsplatser i narheten av fredsforbandets for- liiggning. I detta sammanhang bor observeras, att krigsforbanden i stor utstrackning maste repliera pa narmaste fredsforbands utbild- ningsanordningar. Sarskilt galler detta lokalforsvarsforbanden. Den inledande forbandsovningen tjanar i de fiesta fall till att flytta krigs- forbandet fran organiseringsplat- sen till lamplig utbildningsterrang och kan t e utformas pa foljande sett vid en skyttebataljon: forflyttning omkring en mil fran organiseringsplatsen, stridsgruppering, 5 Befalsutbildning for reservhefal (och efter Frcdsforband frivilligt Otagande) varnpliktigt befal Enskild utbildning Forbandsutbildning tom kompani Befalsutbildning for varnpliktigt befal och rescrvbefal 1 Tillampad forbandsovning lwmbinerad med Organisationsplats individuella och forbandsvisa prov fredsforband utbildningsresultatet Enskild uthildning Forbandsutbildning tom bataljon Befalsutbildning Forbandsutbildning i forstarkt infanteri- Utanfor forlaggnings- brigad (jamtc transporter) orten OrganisaLion splats eller fredsforband Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 prov (enskilda och i forband), forflyttning till det organiserande forbandets fredsforlaggning. [Jr psykologisk synpunkt ar det av vikt, att denna ovning foljer di- rekt pa mobiliseringsovningen, sa att all personal fiir en uppfattning oni forbandets funktionsduglighet ornedelbart efter organisering. De ovanniimnda proven aro av enklaste slag och ansluta i huvud- sak till de tidigare s k soldatproven. Avsikten ar att dessa prov skola upprepas under ett senare skede av utbildningen. Harigenom kan trup- pen fa en viss uppfattning om ut- bildningens result at. FORBANDSUTBILDNING Den forsta tjanstgoringen medger f n i stort sett endast forbandsut- bildning i kompani (motsvarande). For att kunna ova de hogre enhe- terna och darmed aven skapa moj- ligheter till truppforing for t e ba- taljons-, brigad- och fordelnings- chefer maste salunda repetitions- ovningarna anvandas. Under hos- tens ovningar komma inga arme- falttjanstovningar att anordnas, daremot skall man inom de fiesta militaromradena sammandraga for- banden till ovningar i brigads ram. Ilarigenom far man aven tillfalle att prova de nya infanteri- och pan- sarbrigadernas slagkraft. AKTIVT BEFAL SATTS IN fiir en effektiv utbildning ford- ras bl a tillrackligt med befal. For- utom krigsforbandens befal behovs (let alltsa sarskilt instruktionsbefal. Dartill koinmer de sannolika vakan- serna i fraga om forbandens reserv- o,ch varnpliktiga befal, sorn berorts ovan. Aven oin man kan rakna med ett tillskott av frivilligt tjanstgo- rande reservbefal och varnpliktiga, blir det anda luckor, som maste fyl- las med aktivt befal. Da man emellertid av arbets- marknadsskal m m icke hell kun- nat utnyttja den s k varnpliktsfria perioden pa varen, da inga rekryt- forband aro inkallade, maste en av- sevard del av det aktiva befalet av- ses for de varnpliktiga, som gora sin forsta tjanstgoring. Genom att begransa verksamheten vid armens utbildningsanstalter till ett mini- mum och genom att i storsta moj- liga utstrackning frigora aktivt be- fal vid staber och forvaltningar for trupptjanst under tiden for de krigsforbandsvisa ovningarna, av- ser dock chefen for armen for- starka den aktiva utbildningska- dern. Alit aktivt befal, krigsplace- rat pa a-forband, tjanstgor vidare givetvis vid sitt krigsforband. Dessa atgarder forandra dock icke det faktum, att huvuddelen av krigsforbandens befal Ur varnplik- tiga eller ?reservare)~, och att repe- titionsovningarnas framgangsrika genomforande i stor utstrackning beror pa dessa befalsgruppers in- satser. Aven om de krigsforbands- visa ovningarna skulle medfora smarre friktioner for denna perso- nal, torde det dock vara ofrankom- ligt, att ovningarna innebara for- battrade utbildningsmojligheter for dessa viktiga enheter av var he- falskar och en god forberedelse for deras huvuduppgift: att. Leda vara forband i fait. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Al 1 t'LI U A rUKI VI. Reaktionsror FRAMTIDA DRAGKRAFTS- KALLOR Reaktionsror, raketmotorer och atomdrivna reaktionsmotorer aro de utvecklin.gsmojligheter, som f n kunna tankas far framdrivning av hoghastighetsprojekt inom flygtek- niken. Visserligen arbetar man allt- jamt pa att astadkomma en propel- ler, som kan arbeta aven vid ljud- och overljudhastigheter, men ut- vecklingen synes ga i riktning mot nagot slag av reaktionsdrift. REAKTIONSROR Reaktionsroret eller athodyden (se aven inledningsartikeln) ar i princip en mycket enkel konstruk- tion. I ett langt ror sker forbran- ning av en bransleluftblandning. okat tryck och okad temperatur blir foljden, vilket resulterar i en framatriktad reaktionskraft da for- branningsgaserna rusa bakat. Ett sadant ror kan inte fungera stilla- staende eftersoin ingen luft tryckes in framifran annat an om vinden pressar den igenom. Av denna an- ledning har man en kompressor i reamotorn, som matar den med tuft. Reaktionsroret sakn tr kom- pressor och utnyttjar i stallet fart- vindens >>rammverkan>>. Av denna anledning ar den engelska (och amerikanska) beteckningen for re- aktionsror >>ramjet>> i likhet med reamotorns >>turbojet>>. Fig 1, 2 och 3 visar schematiskt utform- ningen av inlopps- och utloppska- och raketmotor `F9 I St;tr. oior. `p9 '1.TcakilaisrCr'ar undul`vds{art, 11 3. %A-Vor eil J-r ovcrl'uJsfarE. naler med mellanliggande brann- kammare, som Ur forsedd med branslemunstycken och tandstift for start. Reaktionsroret saknar rorliga delar, vilket medfor enkel konstruktion och fordrar ringa till- syn. STOTMOTORN Olika system finnas, och man skiljer vanligen pa ror med inter- mittent stotforlopp och kontinuer- ligt forlopp (eng >>steadyflow>>). Den tyska Vl-bomben bade en s k stotmotor (fig 1). Har har man framfor forbranningsdelen ett gal- lerliknande spjall, som forst slap- per igenom luft for forbranning och sedan vid den hastiga tryckok- ningen vid forbranningen stanger roret framat och pa sa vis tvingar gaserna att stromma bakat. Nar Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 trycket minskat tillrackligt oppnas spjallet Ater och proceduren upp- repas. i den tyska stotmotorn var antalet forbranningar per sekund ca fyrtio. I det enkla, oppna reaktionsroret sker forbranningen kontinuerligt. Ukad fart ger okad dragkraft, m a o reaktionsroret arbetar upp sig mer och mer. Av fig 2 och 3 framgAr att olika hastighetsomrAden fordrar olika utformning av rSren. RAKETMOTORN llaketer ha under minga Arhund- raden utnyttjats for olika framdriv- ningsandamal. Inom flygtekniken ha dessa i forsta hand utnyttjats som hjalpmedel vid start i form av startraketer for reducering av flyg- planens startstracka. Tyskarna hade redan under kriget konstruerat en raketmotor for flygplan, och det senaste tillskottet pA detta omrAde Or de Havillands >Sprite> raketmo- tor (se fig 4). ARBETSSATT mom kemien talar man ibland om sonderdelning av ett amne i olika bestandsdelar s k katalys. Olika amnen ha den egenskapen att under pAverkan av ett annat amne (katalysator) spjalkas under avgi- vande av stora varmemangder och kraftig gasutveckling. Det Or detta fenomen man utnyttjar i den mo- derna raketmotorn. Olika amnes- kombinationer finnas, och namnas kan alkohol - flytande syre, vil- ken anviindes i V2-bomben, och vatesuperoxid - kalcium eller ka- liumpermanganat, som Or >briins- leb> i den engelska Sprite-motorn. I forbranningsrum med utseende liknande reamotorns tiger den ke- miska reaktionen rum och Astad- kommer den tryckOkning, som ger upphov till hastig gasutstromning genom utloppsmunstycket. Reak- Lionskraften Astadkommes sAledes pa samma satt som hos reamotorn. FOR- OCH NACKDELAR Raketmotorns kraftiga impulsver- kan mojliggor story accelerationer, som kunna utnyttjas vid exempel- vis start och passage fran under- ljud- till overljudshastighet. Den Or dessutom f n den enda tankbara drivkallan vid interplanetar flyg- ning. Den storsta nackdelen Or ra- Fig 4. de Havillands raketmotor >Sprite'. T h vatesuperoxid-tank, i mitten trgckbehdllare med Tuft for tomning au tanken, innanfor behdllarna ligger reaktionskammaren och langst t v utloppsmunstycket. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 VsttysKlancts tolkpolls I den tyska demokratiska repu- bliken lyder sakerhetspolisen under on serskild sekerhetsminister, den fran dot spanska inbordeskriget be- kante chefen for Thalmann-briga- den Wilhelm Zaisser, och folkpoli- sen (die Volkspolizei) formellt un- der inrikesministern Karl Stein- hoff, en icke serskilt inflytelserik f d so,cialdemokrat som overgatt till socialistiska enhetspartiet. I sjelva verket torde folkpolisen, vars styrka uppgar till 200 a 250 000 man, ledas direkt av vice minister- presidenten Walter Ulbricht. Folkpolisen - benemningen vill ange dess kommunistiska karakter - skall vara det arbetande osttyska folkets bevepnade organ, medverka vid befestandet av den folkdemo- kratiska ordningen i osttyskland och skydda den mot inblandnings- forsok vasterifran. LEDNING Folkpolisen ledes av den tyska inrikesforvaltningen (Deutsche Ver- waltung des Innern), vars chef (President) Or dr Kurt Fischer, en ketmotorns hastiga reaktionsfor- lopp mad atfoljande hoga bransle- forbrukning. Annu sa Lange ror sig tiden for kraftutvecklingen om tio- tals sekunder, ett forhallande, som sekerligen kommer att forbattras. Raketmotorns anvandningsomrade begransas av sistnamnda anledning t v till att vara en hjOlpmotor. R MAGNUSSON f d folkskollarare, som redan vid slutet av forsta varldskriget anslot sig till kommunisterna och vid Hitters makttilltriide tog sin till- flykt till Sovjetunionen. Han ater- kom 1945 i sovjetarmens kolvatten och tjenstgjorde en tid som inrikes- minister i Sachsen. I folkpolisen ingar den territori- ellt organiserade ordningspolisen, narmast motsvarande de svenska lokala polismyndigheterna, samt jarnvagspolisen, granspolisen och formodligen liven brandvasendet. FOLKPOLISENS BERED- SKAPSFbRBAND Den ur militer synpunkt intres- santaste delen av folkpolisen ut- gora beredskapsforbanden (Bereit- s.chaften). Det var tydligen dessa som den amerikanske domaren vid on rettegang nyligen i Berlin mot nagra folkpoliser narmast avsag, da han forklarade, att folkpolisen i ostzonen er on halvmiliter orga- nisation, som under falsk ur- sprungsbeteckning arbetat for en remilitarisering av zonen. >'De an- klagade och tusentals andra Oro>, sade domaren, >>ett mycket levande hot mot verldens fred och seker- het.>> Mycket tyder pa att beredskaps- forbanden inga i granspolisen. De utgora ett slags utbildningsforband av elitkarakter, kasernerade i storre steder eller pa andra strategiskt viktiga platser. Sex av dem Oro sta- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 tloneracle room au Km:s avsianu LuU1gare ueroj"UA rallugaugciL i ic.- fran Berlin. For narvarande torde finnas uppsatta ett 50-tal Bereit- schaften, varav ett 10-tal utgora skolor for officers- och underoffi- cersutbildning. Den sammanlagda styrkan uppgar nu till omkring 45 000 man, varav 8 500 utgora of- ficerselever. Man raknar med att antalet Bereits.chaften i sommar yt- terligare skall okas, sa att den sam- manlagda styrkan uppnAr omkring 60 000 man. Styrkan hos vane Bereitschaft uppgar i regel till 1 000 a 1 200 man, uppdelade pa fyra underav- delningar. Forbanden bara morkbla uni- form, stundom med svart jacka och kappa. Huvudbonaden utgores av den tyska bergsmossan. Knappar och gradbeteckningar aro forsily- rade, for generalspersoner for- gyllda. Ilnvuddelen av beredskapsfor- banden aro utrustade med vanlig infanteribevapning, bestaende av overvagande tyska vapen fran kri- get: kulsprutepistoler, karbiner, kulsprutor, granatkastare och pan- sarvarnsvapen. Den tunga utrust- ningen fir dock icke fullstandig. Sex forband forfoga over artilleri- pjaser av olika kaliber - fran 10,5 till 21 cm - och tre over stridsvag- nar - ryska T 34- och tyska Tiger-vagnar. Sommaren 1949 dis- ponerade forbanden sammanlagt over 46 stridsvagnar, 52 pansarbilar o.ch 38 stormartilleripj User. Det ar dock att marka, att artilleri- och pansarmaterielen alltjamt endast torde vara avsedd for utbildnings- andamal. Av vittnesmalen vid den lin framgick att folkpolisen aven disponerade over ett flygforband. Detta skall, enligt andra uppgifter, vara utrustat med 25 ryska plan. Enligt tidningsuppgifter forfogar folkpolisen aven over ett marinfor- band, utrustat med nagra mindre fartyg: 12 torpedbatar, 24 motor- torpedbatar och ett 20-tal kustbe- vakningsfartyg. BEREDSKAPSFdRBANDENS UTBILDNING Beredskapsforbanden bibringas framst allman infanteriutbildning enligt forebild fran den gamla tyska armen, vars reglementen - jamsi- des med vissa ryska - utnyttjas. Sarskild vikt lagges pa forsvar mot pansaranfall, partisanstrid och strid i bebyggd ort. Viss personal erhaller artilleri-, pansar-, signal-, pionjar- eller flygutbildning. Sa- som instruktorer tjanstgora saval tyska som ryska officerare. Tys- karna utgoras i regel av erfarna f d Wehrmacht-officerare, som i de ryska fanglagren vunnits for kom- munismen. Har aterfinnes bl a ge- neralerna Muller, von Lenski, Frey- tag - chef for polishogskolan i Kochstedt - och von Witzleben - folkpolisens ,chefsinstruktor. Sam- ovningar ha agt rum med sovjet- armen bl a i Mecklenburg varen 1949. Stor vikt lagges vid den politiska utbildningen. Huvudandamalet med denna ar att fostra folkpoliserna till en vanskaplig installning gent- emot Sovjetunionen och folkdemo- kratierna. Detta hoppas man uppna genom okad kannedom om Soviet- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04 : CIA-RDP83-00415R007100090001-2 For reparation och bargning Den brittislca armen har elt sarskilt pansrat bandfordon for reparations- och bdrgriingsarbeten under landstignings- och liknande operationer. Vagnen Ivan bI a arbeta pa eft icke obetydligi aattendjup for att bispringa stridsuagnar, last- bilar och andra fordon, som fastnat utanfor sjkloa strandkanten. unionen, bibringad genom littera- tur, film, foredrag in m. Sarskilt ar man angelagen om att Sovjetunio- nen for medlemmarna av folkpoli- son framstar, som den ledande kraften inom fredsfronten och som en uppriktig van till dot tyska fol- ket. Varje enskild folkpolis skall tydligen fostras till en kampe for Tysklands enhet och for freden samt till oforsonligt hat mot reak- tionen och krigsanstiftarna. Den politiska utbildningen lodes pa sainma satt som inom sovjetar- men av sarskilda kommunistiska befattningshavare, som i regel inta stallningen som stall foretriidande chefer. Dc aro ansvariga Mr den underlydande personalens politiska palitlighet och skola uppfostra folk- poliserna till en jarnhard disciplin. Samtidigt aro do skyldiga att be- fordra den ordinarie utbildningen. RERED SKAPSFORBANI)ENS REKRYTERING Rckryteringen av granspolisen sker med f d krigsfangar, soul om- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 arsaldern) som varvas pa frivillig- hetens vag ellcr mer eller mindre Tippet tvangsinkallas. Forheredclser anses paga for inf6rande av allman varnplikt. For narvarande tycks man framst efterstrava att samla do yngre tyska argangarna i organisa- tionen Freic Deutsche Jugend for att dar go dem formilitar utbild-? ring. in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04 : slcolats, e11er civua l1 regei t Hugo- slommen 1111 IIuvuddclen av do osttyska be-? redskapsforbanden tycks icke (let-. taga i nagon ordinar polisverksam.. hot titan overvagande syssla med rent militar utbildning. Den ost-- tyska republiken har i dessa for- band tillgang till on styrka, som lean anviindas mod kort varsel. Sam- tidigt kan organisationen utgora CIA-RDP83-00415R007100090001-2 on lramuua varn- pliktsarme, vars styrka, sedan val befalsfragan lusts, relativt snabbt kan bringas upp till stormaktsom- fang genom inkallelse t c varje halvar av on styrka om 50 000 man, vilket enligt ett yttrande nyligen av den vasttyske socialdemokra- tiske ledaren, dr Schumacher, yore avsikten tills styrkan natt 350 a 400 000 man. Det Or dock sannolikt all den fortsatta utbtivggnaden av beredskapsforbanden kommer att ske med on viss forsiktighet, dels med hansyn till svarigheterna att skapa ett hull pAlitligt instru- ment, dels pa grund av en rysk onskan att vastmakterna Mrst skola to initiativet till on vasttysk remili- tarisering, innan en osttvsk folk- arme tippet trader i dagen. DIESEL-DRAGFORDON I I brittisha armens motorfordonsutrustning ingar riven en dieseldriven typ med en dragkapacitet pa 40 ton. Fordonet liar fatt belyget ?hdrligl och pu- litligt dragdfur>>. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN T1ISKR1FI'Nr'RUIN'Itly ~~~~ ~~ ~~~~ ~~~~ ~~ ~~ ~~~ ~~~ ~~~ ~~ I11111111IIIIIilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllll -Forts frdn sida 198 -- FOLK OCR FORSVAR Grev Turegat 2, Stockholm. 8 nr/ar, 3:- - kr/ar, losn.r 80 lire. Nr 3: Vad fordras av en gruppchef i fail? Av infanteriinspektdren, iiverste Alf Mcyerhoffer. Nr 3: Civilforsvarstaktik. Av civilf6rsvarsinspekt8ren Percy Skjold. Fiirfat- taren ger synpiinkter pa verksamheten i en hombad stall. MEDDELSER FRA FLYGVETROPPERNES BIBLIOTEK2, Norge Nr 1: Kollisionstaktik i luften. MILITARY REVIEW2, Kansas. Nr 2: The > Stew in their own juices theory. -- Ett angrepp mot iidelaggelse- strategien, strategisk bombning av icke milit.ara ma], varigenom freden ofelhart fhrloras. MILITIER ORIENTERING', Oslo Nr 8: Den norska tidskriftcn har lyckats fft den engel.ske militarskriftstallaren kapten Liddel Hart soul mcdarbetare. I tvii art.iliiar, varav den forsta publicerades i delta nr, hehandlas >The Phoney War>> - perioden fran september 1939 intill den tyska vhroffensiven 1940. Nr 8: Pentagon Building. En modern lahyrint. En medarbetares redogorelse for den markliga byggnad, Oar amerikanska forsvarsdepartementet och de manga militara staherna i Washington are inrymda. OUR NAVY2, Brooklyn, New York Nr 23: Tb.e legal assistance officer. - Ur personalv5rdsassistentens erfarenhet. PANSAR TEKNIK UNDERHALL Vasagatan 38, Stockholm. 12 n.r/ar, 7:50 kr/ar, losnr 75 ore. Nr 3: >>Pa kortvags -- 25 'ars utveckliog. Av SM 5-1776. Nr 3: Combat exhaustion. Amerikanska erfarenheter rorande krigsn.euroser. BESERVUNDEROFFICEREN Postbox 388, Stockholm 1. 6 nr/ar, 5:- kr/dr, losnr 1:- kr. Nr 4: Robotar -- nya stridsmedel. En intressant oversikt av kapten K G Hjerpe. REVUE DE DEFENSE NATIONALE2, Paris Nr 4: Que serait la bataille? -- Icke tre krig - i luften, ph jorden och pa sjon - titan eft med enhetlig vilja och ledning Sr det moderna kriget. SHIPMATE2, Annapolis Nr 4: The navy on Capitol Hill. - Amiral Denfeld forsvarar sitt handlings- satt m m. SVENSK INTENDENTURTIDSKRIFT Postfack, Stockholm 80. 10 nr/ar, 6:75 kr/ar. Nr 4: Forsvaret och importers. Av EvG. - Forts pa nasty side I. Kan erhallas genom bokhandeln efter bestallning. 2 Kan erhIllas som korttidslAAn fran marinens pressdetalj. R Kan erhallas som korttidslan frhn flygstahens bibliotek. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 MAIN I IIJ nirtlr I I1I1U1 J l IfJ IIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII Hill IIII IIIIII I III I III I I IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII] III] IIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1 SVERIGES FLOTTA 13irger Jarlsgutarz 18, Sthlnz. 12 nr/dr, 9:50 kr/ar, losnr 80 lire. \r 5: iistersji n -- ett militart kraftfalt. Av E V K. Ryska flottan och ryska i5stersj6kustens marina utbyggnad. Vr 5: Nelson. Nagra anteckningar kring slaget vid St Vincent, episoden Calder och litieraturrn om Nelson. Av kommendorkapten Krokstedt. TEKNIKENS VARLD -- FLYG Tegrier?gatarz 35, Stockholm. 24 nr/dr, 12:--- kr/ar, losrzr 60 sire. \'r? 7: No far rymdralceten fart! Artikel om vatesupcroxid ett hogviktigt militart. bransle. V'r 7: Bombflygnytt. IIDSKRIFT FOR KUSTARTILLERIET Marinledriingen, Slhlm 80. 4 rzr/dr, 8:--- kr/dr, losrzr 2:50 kr. Vr l: >>Firebombs>> - ett hot mot v5ra befkstningar. Kapten K 1. Karlberg get- i artikeln en kortfattad 6versikt Over oljebombcrs verkan och mo,j- ligheterna till skydd mot dessa. 'I'IDSKRIFT FOR SVERIGES 'CIVILFORSVAR Mara V. Kyrkogata 7, Sthlm. 12 nr/dr, 5: -- kr/dr, losrzr 50 sire. ,Vr 3: Engelsk instruktorsutbildning Or rationell och effektiv. Av eivilf6rsvars- direkt6r E Gustafsson. Vr 4: Vi kan 6verleva ett atoinkrig. Av generaldirektor A Sundelin. Artikeln innehaller nagra synpunlcter framf6rda vid ett uppmarksammat tal i Kristianstad. .Vr 4: Det nya danska civilforsvaret. I artikeln redogor byrachefen i danska civilf6rsvarsstyrelsen V Aa Sorensen for det danska civilforsvarets or- ganisation och uppgifter. Vr 5: Civilforsvaret under andra varldskriget. Nagra data sammanstallda av Icapten L Danius. .\'r 5: Kemisk krigforing mot hcmorten. Av overstclOjtnant B Brusewitz. I'IDSKRIFT I SJOVASENDET Karlskrona. 12 rzr/dr, 8:- kr/dr, loser 1:-- kr. Vr 3: Operativ forskning. Orn matcmatiska analyser i detta sammanhang. Av kapten Arne Akesson. I1.S.N.I. PROCEEDINGS', ', Annapolis \'r 4: Discussions. Axis submarine activity. - - Hur nara voro lyskarna ett av- g6rande resultat i ubatskriget under 2. varldskriget? FART FORSVAR Storgatan 29, Sthlnz. 4 nr/ar, 5: -. Weir, losrzr 2:- 1v. Vr 1: Nar Frankrike hill for do Or sen. Av Overste K llagberg. En ovcrsikt Over de hristande krigsforberedelserna saval betraffande militarappa- raten som det civila samhallct i Frankrike fore det 2. varldskrigets ui- brott. Kan erhallas genoin bokhandeln efter bestallning. Kan erhallas som korttidslan Iran marinens pressdctal,i? FrnO Kihlstr6ms Tryckeri A.-B., Stockholm 1950 501170 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 1; 5 KONTAI'iT med krigsmakten K. rita kfkonfc tenser nod de pa l if iska ungdomsforburrden ._.. 163 infrorod sti i(ning i forsvareIs tjunst. Av forskningsingenjor I. Kinsman 165 Krigsfcrngar som kalla for underratlel- setjdnsten. Av major Pet Lindgren 168 Att flyga tort. V. Oliku mojhghetci Fitt dstadkomma dragkrafter for hastig tretsflygning. Av byra(nilenjor R Mog r,usson 1/4 Kustbeskjutninq rued sjoariilleri. Av kapen B Ahlund _. 177 Idontificra t (ygpianen. Idvlingsapp gift nr 9 181 Dr engelska valons konsekvenser. AY direktor H Stolpe 18Z finianr(s Hotta i dag och for rio tit :.cdan Av kapien J L Olow 186 Vad vaprnhj&ipen inneb&r. AY kap ten 0 Lindquist 188 Gildband och film i unde:rvisnurgcns ti6nsi. AY lojtnont C. C; Skjold 193 Lf"it r'if h r:Nlvt5llpns- lr slrids/nrhut, (uut- sfir(rulrirrrn rs riirliq? fill I olfl U(lll/;niliii s( I.ids nrulll,nnr /(crtla?. Ar,rrr 5A11r?. 111 gii1-rs beslgrl.niuyr it rrt, lull laffniirrlsnt,;urn IRAikare> en synlig bild av malet. I kikaren framtrada olika foremal Ijusare eller morkare At efter sin reflexionsformaga i fraga om infrarott ljus. Galler det endast att upptacka huruvida en motstandare anvander infraroda Ijuskallor kan den rela- tivt komplicerade kikaren utbytas mot en enklare och lattare apparat. Dot infraroda Ijus, som utstralar fran en varmekalla, exempelvis en reaktionsmotor eller en fartygs- skorsten, kan upptackas med hjalp av en varmepejlingsanordning. Sa- lunda torde orlogsfartyg kunna upptackas pa upp till 40 km. For Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 styrning av robotprojektiler mot on varmekalla kan samma princip till- lampas. BILDOMVANDLARRdR GER SYNLIG BILD I ,>IR-kikaren, erhalles den syn- liga bilden med hjalp av ett s k >bildomvandlarror>>. Forloppet framgar. av bild 1, som visar ett amerikanskt >sniperscope>>. Stral- kastaren, monterad under vapnet, ar fijrsedd med ett filter, som en- dast genomsMpper infrarod strAl- ping. Den fran det belysta forema- let. reflekterade stralningen ger med en optisk lins on bild av foremalet pa bildomvandlarroret, som om- vandlar denna osynliga bild till on for 6gat synlig bild. Olika apparater for bildomvand- ling framkommo under det senaste kriget. Rackvidden beror ej blott av >IR-kikaren? utan aven av stral- kastarens styrka. Det ovan -om- namnda sniperscopet kunde med en 35 watts stralkastare anvandas mot personer pa upp till 60 m:s av- ,stand och storre >411-kikare> i for- ening med kraftiga kolbaglampor upp till 2 km. Bild 2 ger ett exem- pel pa vad IR-kikaren kan ge jam- fort med andra observationsmeto- der. Mot farLyg och andra storre fo- remal kunde den sistnamnda typen anvandas upp till 8 km. Moderna flygplan, sarskilt reaktionsflygplan, utsanda sjalva straining med sadan vaglangd att bildomvandling kan anvandas for deras observation utan bestralning. I detta fall blir alltsa metoden passiv. Enligt tyska uppgifter funnos bildomvandlare- apparater med vilka flygplan kunde upptackas pa 35 km:s avstand. DETEKTOR AVSLOJAR IR-BESTRALNING Det Or naturligtvis av storsta vikt att kunna konstatera, om man Or utsatt for infrarod bestralning. For detta andamal kunna bildomvand- larroren anvandas, men betydligt enklare apparater ha framkommit sasom dot i bild 3 atergivna tyska instrumentet benamnt >Katergerat>. Detta bestir av bl a en glasplatta, belagd med en s k fosfor samt fram- for denna ett 111-filter. Dar fosforen traffas av IR-straining utsander Far Ni dubbla ex? Den som erhaller dubbla ex av KmK uppmanas att meddela saken till Kontakt med krigs- makten, Stockholm 90. Det ar darvid nodvandigt att ange for- och efternamn, vpl-nr, trupp- registreringsmyndi.ghet ` samt avsandarna till forsandelserna. 1fin Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 den synligt Ijus. For att kunna gory detta maste dock fosforen vary i,uppladdad>>, vilket sker genom att en gang per dygn utsatta den for dagsljus eller radioaktiv straining. Indikatorn kan aven anvandas som mottagare vid IR-signalering, da en ficklampa med 111-filter lampligen kan anvandas som sandare. Telefonering med infrarott Ijus liar nu till stor del undantrangts av mikrovagslankar. Samma del av spektrat anvandes aven for sparrar men dessa ha sin begransning, da de ej fungera vid tat dimma. Ur storningssynpunkt erbjuder dock IR-strAlningen stora fordelar, t e i jamforelse med radar. Den infra- roda stralningen utnyttjas aven for fotograferingsandamal. VARMESTRALNING OCH -PEJLING Varmestralning med annu langre vaglangd utsandes av kroppar med en temperatur av nagra hundra grader eller mindre. Stralningen liar sa lag energi att bildomvand- lare, atminstone pA forskningens nuvarande standpunkt, ej kunna anvandas for att gora den syn- lig utan den kan endast regist- reras med temperaturkiinsliga ele- ment av olika slag sasom b'olomet- rar, termistorer o dyl. Varmestral- ningen frAn olika foremal, flygplan, fartyg in in kan utnyttjas for pej- ling av dessa medelst s k varmepej- lingsapparater. Denna metod Ur till skillnad frAn radar och frAn IR- kikare, som bygga pa utsant infra- rott Ijus, passiv, d v s gar ej att pa- visa frAn det pejlade foremalet. Rackvidden pa dessa pejlingsan- laggningar liar angivits till en eller annan mil med en riktningsnog- grannhet battre an V. Varmepejlingsmetoden kan tan- kas anvand for vissa styrnings- och utlosningsanordningar i projektiler och robotar, dar dct Ur onskvart att arbeta pa mAlets egenstrAlning, d v s den IR-stra.lning sour erhAlles fran en fabriksskorsten el dyl. Praktiskt torde det dock vara svA- rare att utnyttfa denna metod, At- minstone om man will ha nAgot sa na.r story rackvidder. Utnyttjandet av den infraroda strAlningen for militara andamal kan i vissa situationer medfora stora fordelar, men man far darfor icke overdriva dess betydelse. Vid begagnande av' IR-strAlkastare maste vederborlig liansyn tagas till deras rojande inverkan och takti- ken noggrant aVpassas for att und- vika vAdorna harav. Mojlighet att indikera IR-strAlning bor alltid fin- nas. Ratt utnyttjad torde dock IR- stralningen kraftigt komma att in- verka pa taktiken vid all slags natt- strid. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Krigsf angar sorn kalla for un derrattelsetj ansten Den enskilde soldaten pa slagfiil- tet ar inte eftersokt av fienden bara som skottavla for gevar och kano- ner. De pa andra sidan hyser ock- sa intresse for hans sinnesstamning och privata asikter, eller rattare sagt for det satt, varpa hans sin- nesstamning och asikter kan paver- kas i on onskad riktning. Man viii att han skall Minna sig missmodig, borja tvivla pa den egna sidans mojligheter att halla ut, mista for- troendet for sina chefer och for vapnens effektivitet och overhu- vudtaget fa den uppfattningen att motstand Or meningslost. For att framkalla denna defaitis- tiska instalIning hos soldaten och for att go honom impulsen till ka- pitulation, nar missmodet val sla- git rot, anvander man sig av pro- paganda, vilken huvudsakligen sprides pa tva vagar: flygblad och hogtalare. Flygbladen kan kastas ned fran flygplan eller skjutas over till fiendesidan i granater. Hogta-? larna stills upp i framsta frontlin-? jen och en tranad propagandaman tar hand om mikrofonen for att med hotelser eller frestande loften soka forma motstandarna att ge upp kampen. >>Lagg' nor vapnen>>, sager han, >>och kom over till oss som vanner. Ni blir overforda till uppsamlingslager, dar ni far on tids harlig rekreation och sa snart dot har obehagliga kriget Or over, kan ni aterviinda hem. Det Or bara en fraga om nagra veckor.? Front- propaganda av liknande slag be-, traktas numera som ett led i krig- foringen och i de fiesta stormakts- armeer finns valutbildade och val- organiserade enheter med denna speciella stridsuppgift. PSYKOLOGISK KRIGF&RING VID AMERIKANSKA HOST- MANOVERN Under de amerikanska trupper- nas senaste manover i Tyskland i borjan av september, stod salunda psykologisk krigforing pa program- met. Dot var emellertid inte forsta gangen de konfronterades med den fingerade motstandaren >>Aggres- sors> propagandistiska fiirforelse- konster, ty redan under varmanov- rerna i ar fanns ett starkt inslag av propaganda i stridsbilden. Den gangen anlitades huvudsakligen ra- dion for att forleda hart trangda enheter att ge upp striden. Nu se- nast lade man tyngdpunkten pa spridande av flygblad. Hur det kunde to sig, framgar av en skild- ring i en amerikansk soldattidning. NAgonstans pa Donaufronten kom en gronkladd >>fiende>> gaende mot forsvararnas stallningar. Han' narmade sig en sergeant och i hang den hill han ett papper. >>Ni grabbar har dot bra>>, sade han. >>Jag ger mig.>> Den forvanade sergeanten tog papperet och Taste: Ar du trott, soldat? Tag emot den famn, som erbjuds dig, och 168 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 njut av en uppfriskande vila. Om du ar lycklig nog aft bli tagen till fanga av oss, far du en veckas vis- telse pa en rekreationsort (somkom- pensation for den dar permissionen du gick miste om pa Labor Day). Glom manoverns besvarligheter.>> Flygbladet var forsett med bil- den av en pinuppa, som valkom- nande strackte ut armarna mot be- traktaren. Texten slutade med fol- jande paminnelse: ?Kom ihag aft ingen kan stalla dig infor krigsratt, darfor aft du blivit till fangatagen.>> >OVANTAT GLADJANDE>> ATT MANGA ?KAPITULE. RADE> UNDER MANOVERN Psykologisk krigforing i denna form tillgreps bade av forsvarare och angripare under manovrerna. Ordern utgick fran manoverled- ningens hogkvarter till bada sidor och deras propagandaavdelningar lade sedan sjalvstandigt upp kam- panj och motkarnpanj. Det betrak- tades som en >'ovantat gladjande utveckling>> aft dessa kampanjer verkligen ledde till resultat, satill- vida som manga soldater bland sa- val angripare som forsvarare lat sig paverkas av propagandan och strackte vapen. Spridningen av flygblad med granater miste fingeras. Kanonerna laddades men blev aldrig avfyrade. 1: stallet kastades flygbladen ned fran ett forbindelseplan over mot- standdrterritorium pa den plats, dar granaten antagligen skulle ha hamnat. >>Aggressor>> distribuerade bl a ett flygblad innehallande fotogra- fier ur soldattidningen >>Stars and ---ly ya~'rie xuabd.nu!gh w R t a,~, .ur. y ETe Pxl!nd1g B nCPUSY" mE w p a- W joeo?; ~u~ cumin-xnme~, yw Ett improviserat > pass> for den sons var villig att ge sig under ameri- kanska Donaumanovern. Stripes, vilka forestallde ?mod- falida USA-soldater>, som diskute- rade sin motstAndares oovervinne- lighet. Fienden forfogade vidare Over tva flyttbara radiosandare till- horiga AFN, medan USA-trupper- nas radiopropaganda formedlades over sandaren 'Munich-Stuttgart. Bada sidor lockade >>fientliga> lyss- nare med kvinnlig fagring, vila, god mat och ett >>Iyckligt liv langt borta fran krigets obehag>>. AMERIKANSKA SPECIAL. FORBAND FOR FORHOR MED FANGAR Varfor lagger man da ned sa stor moda pa aft to fangar? Svaret Or inte sa sjalvklart som man skulle kunna tro. I forsta hand sker det g:ivetvis for aft reducera motstan- 1FQ Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 darens militara styrka. A andra si- dan innebar emellertid fangarna sarskilt nar de strommar in i mas- sor ett problem av ganska kompli- cerad natur for den sida, som tar emot kapitulationdn. Uppsamling, transport, bevakning och forsorj- ning av krigsfangar kan stalla story krav pa en krigforande nations re- dan forut hart anstrangda resurser av saval vaktpersonal som klader och livsmedel. Darfor moter man ibland den asikten at.t fordel och nackdel i detta fall uppvager var- andra och kanske t o m att nack- delen vager en aning tyngre. Men den som tror att de krigforande nasta gang inte kommer att lagga ned sa stort arbete pa kapitula- tionspropaganda i frontlinjen, han forbiser fangarnas varde ur under- rattelsesynpunkt, vilket inte ar det minsta. Hur stor betydelse forhor med, krigsfangar , tillmats inom stor- maktsarmeerna, sarskilt den ame- rikanska, framgar bl a av forhal- landet att dessa utokat sina organi- sationer med specialforband, ute- slutande avsedda for ifragavarande uppgift. Man gor stora anstrang- ningar for att fd fram en kAr av skickliga, psykologiskt skolade for- horsledare, som latt och snabbt, kan locka ur fangarna vardefulla upplysningar. Samtidigt inprantar man i menige man vikten av att han inte later sig luras att avsloja I_Bandtransporterat infanteri T del danska infanteriets utrustning ingdr ett stort antal banddrivna, salunda terrdnggdende transportvagnar, S k carriers. Varje sddan tar sju man och ar bl a forsedd med fast inbgggd radio. Korset intill vagnens vdnstra band dr danska tysklandsbrigadens igenkdnningstecken, 170 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 militara hemligheter, om han skulle bli tillfangatagen. Han undervisas ocksa i konsten att genomskada for-, satliga fragor och far tips om sat- tet att undvika dem. VETENSKAPLIG, LISTIGHET UTVECKLADES VID UT- FRAGANDET Erfarenheterna ffran andra, varldskriget ger vid handen att krigsfangeforhoren ofta forbered-, des och iscensattes med en full- komligt vetenskaplig listighet. Tys- karna var under hela kriget ytterst. noga med att se till att krigsfAngar inte skulle lamna den brittiska un-? derriittelsetjansten nagra upplys-? ningar. En speciell kar av experter skapades for att instruera alla, truppforband om de metoder, som man kunde formoda att engelsman- nen skulle anvanda for att avlocka. kr gsfangar rnilitara hemligheter. Att detta system bade effekt, vi- sade sig, nar man tog en viss ubats-. kapten i forhor. Han bade efter en langre tids kryssning pa haven bli- vit uppbringad och tillfangatagen och man visste att han satt inne med vardefulla upplysningar ro-, rande sankningar av en del fartyg,. Han blev utfragad av ett flertal ex-? perter i tur och ordning men utan framgang. Standaktigt och pa ett. mycket skickligt satt undvek ban. att inveckla sig i motsagande upp- gifter, trots att man gjorde sit. basta for att snarja honom. Om man blott kunde fa honom att a'v-? sloja nar han lamnat sin bas eller atminstone, nar han lamnat Tysk-. land, sa skulle detta vara av ett visst varde. Man anvande sig for I lugn och ro ger kanske fangen vfir- defulla upplysningar. den skull av en kvinnlig utfragare - en kvinna som kande Tyskland mycket val och fullkomligt behars- kade spraket. Dessutom bade hon ett synnerligen tilltalande salt och utseende. Hon pratade en stund lugnt med mannen om det ena och det andra och ledde- sa smaningom konversationen in pa saker, som rorde hans familj. Ubatskaptenen svarade mycket oppenhjartigt pa dessa fragor. Ilan var fortiust over att ha nagon att prata med om sin hustru och sina tva barn, som han beskrev med tydlig stolthet. Efter ett langt samtal om sadana saker tyckte kvinnan att tiden var inne att na det egentliga syftet och Bade darfor -liksom i forbigaende: >Det maste ha varit hinge sen ni sag er familj - nar var det sista gangen?> Officerens leende forsvann genast. Med en uttryckslos min reste han sig, bugade kallt och sade: >Den saken Or en militar hemlighet.? Precis som engelsmannen fra- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 gade ut tyska krigsffingar, sA frA- gade naturligtvis tyskarna ut eng- elska och andra soldater och sjo- man, som foil i deras hander. Vid endast nAgra fft tillfallen lyckades de pa delta satt erhfilla upplys- ningar, som sedan kunde samman- fogas till ett monster. UNIVERSITETSPSYKOLOGER .1 UNDERRATTELSE- VASENDET Det tyska tinderrattelsevasendet inrattade for denna uppgift en spe- ciell avdelning, som bestod av grundligt utbildade officerare. De fiesta av dessa experter var psyko- loger ur tyska universitetskretsar, som beharskade sitt yrke sA bra, att de ofta efter endast en blick pa den man de skulle utfraga kunde avgora om det var troligt att han skulle lamna nAgra upplysningar eller inte. Del var heller ingen sva- righet for dem att avgora, om han skulle oavsiktligt lata undslippa sig nAgra avsl8janden. SAlunda kom det sig att en del fangar beviljades vissa privilegier, t ex tillfitelse att bara civila kla- der eller att bevista de sociala eve- nemangen i tyska storstader. FA av dem ville medvetet hjalpa fienden. De som besvarade fragor och dar- vid lamnade vissa upplysningar, skulle forvisso inte ha gjort detta, om de inte vetat att fienden redan i fervag kart till dessa saker, och de ansag att om de kunde lura tys- karna genom att latsas vara tillmo- tesgaende och pa sh satt njuta en draglig tillvaro under sin fhngen-. skap, sA borde detta inte viicka de- ras landsmiins fertrytelse. Det ar sant att tyskarna redan. kande till en del av dessa ffingars avslojanden. Vad ffingarna inte all- tid insag var att deras utfragare standigt ur skiftande kallor sokte bekraftelse for att kunna fastsla om en uppgift var riktig och vard att utnyttja. Man vet att de ph detta satt sokte kontrollera uppgifter fran tyska spioner i England - uppgifter, som dittills lamnats utan avseende, eftersom de verkat allt- for otiliforlitliga och otroliga. FAngarnas fragmentariska avslo- janden sammanstalldes till varde- fulla, ibland t o in vitala informa- tioner om belagenheten av ammu- nitionsupplag, fabriker och flyg- falt i England. Det fanns i Berlin en speciell ttndersokningsavdel- ning, sorn under hela kriget var strangt sysselsatt med att foga sam- man alla de detaljupplysningar, som pa detta satt insamlats. BRITTERNA HADE LISTOR PA EGNA LOSMYNTA SOLDATER Manga personer blev synnerligen overraskade, nar ett antal engelska soldater nAgra manader efter kri- gets slut stalldes infor ratta, ankla- gade for att som krigsfiingar ha gi- vit fienden upplysningar. Alla dessa bade emellertid into efter fri- givandet blivit angivna av med- fangar, som kant avsmak infor de- ras upptradande. Underrattelse- tjanstens man foljde de avance- rande engelska trupperna in i Tyskland och forde med sig en lista upptagande namn och beskrivning pa atskilliga brittiska fangar, som man misstankte eller visste bade gatt over till fienden och som 172 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 15 cm kanon flygtransporteras Lufttransport av aven tunga ar- tilleripjaser ar numera mojlig. Bil- den visar en amerikansk 15,5 cm kanon modell M 1 A 1 inlastas i ett transportplan av typen C-124. Detta flygplan fir fyrmotorigt, lagvingat hjalpt tyskarna med propaganda och upplysningar om armen och R A F. Underrattelsevasendet visste alit om forsoket att bilda en eng- elsk frikAr, rekryterad ur fanglag- ren, och man kande aven till nam- nen pAA dem, som frivilligt forkla- rat sig redo att inga i densamma. Till sist kan det vara skal att pAminna om att en soldat, som blir tagen till fanga, enligt internatio- nell ratt inte har skyldighet att uppge annat an namn, nummer och och med en specialdorr i nosen for att mojliggora lastning av storre och tyngre foremAl. Inuti lastrum- met finnes en sarskild kran for att underlatta stuvningen av fordon, artillerimateriel o dyl. grad till sin besegrare. Det forefal- ler ocks'a som om de krigforande under andra varldskriget i allman- het respekterade denna >lag>> och avstod fran att med vAld soka tvinga fAngar att forrada militara hemligheter. Daremot anvande man som sagt list och hot med goda re- sultat, formodligen battre an de, man skulle kunnat Astadkomma med hardhantare metoder. 173 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ATT FLYGA FORT V. Olika mojligheter att astadkomma dragkrafter for hastighetsflygning. Det konventionella flygplanet framdrives av en kolvmotor, som 1 princip fir en utveckling av den enkla bilmotorn. Det taktiska kra- vet pa hogre hastighet an vad koly motorn och propellern kunna ge flygplanen gor likval att flygplan- konstruktoren maste tillgripa and.. ra former av motorer. Anledning. en till att kolvmotorn into racker till Er det satt varpA dess effekt overfores till dragkraft for flyg?- planet..Nar on propellers periferi-, hastighet (dvs hastigheten hos pro-, pellerspetsen vid propellerns rota-, tion kring sin axel) narmar sig ljudhastighet gar des9 verknings- grad mot noll p g a intradande kompressibilitetsfenomen (av sam- ma art som for hela flygplanet vid ljudfarter),. Det gar saledes inte att astadkomma flyghastigheter over en viss grans (ca 700-800 km/h) med propellerdrift. Flora mojligheter finnas att komma over namnda hastighets- grans. Reaktionsmotorn ar for nar- varande den mest anvanda, men reaktionsror och raketmotorer ha redan konstruerats och ha stora mojligheter att sla ut reaktions- motorn da det galler overljudshas, tigheter. Nasta steg llterigen kan mycket val bli en atommotor av nagot slag. REAMOTORNS HUVUD- DELAR Reaktionsmotorn bestar av en kompressoc, ett visst antal for- branningskammare, ett turbinhjul och ett utloppsmunstycke samt di- verse hjalpapparater. Kompressorn, som Iran omgivningen suger in loft och trycker ihop den, bestAr av ett hjul forsett med skovlar av visst utforande. Man skiljer pa ra- dial- (eller centrifugal-) (Fig 1) och axialkompressorer (Fig 2). I den forstnamnda slungas luften fran centrum utat och lodes genom cirkulart placerade ror till de. olika brannkamrarna. I axialkompres- sorn far luften passera flera steg genom olika hjul atskilda sins- emellan med snedstallda ledskenor. Kompressionen hos luften okar har for varje steg, som passers. Den varma komprimerade luften blan- das med branslegaserna i de olika forbranningsrum.men. Axialkom- pressorn har hogre verkningsgrad men Or konstruktivt sett besvarli- gare an radialkompressorn. For- branningskamrarna ha cirkular ge- nomskarning, aro avlanga och av- smalnande. Antalet brannkammare varierar med motortypen. Pa. sam- ma axel som kompressorn sitter turbinhjulet. Detta Or forsett med snedstallda skovlar av varmebe- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 R.-rinnlammare Turbihh~u/ Rod%O/h om o~e.ssor, dubb e/s%d%q r%/Od standigt material. Den hoga tem- peratur, som rader i brannkamma- ren, gor att en del luft mas.te pas- sera pa sidan om kamrnaren for nedkylning av forbranningsgaser- na, som passera turbinen. Materia- let i skovlarna tal, trots sin varme- bestandighet, inte mer an ca 800 ?,C, nagot som i hog grad forsam- rar reamotorns verkningsgrad. REAKTIONSVERHAN En roddbat, som fores fram i vatten medelst aror, far sin fram- drivningskraft av det motstand, som verkar pa arbladen da dessa pressar vattnet bakat. Denna ak- tion fran roddarens sida atfoljes sAledes av en reaktion Iran vatt- net. Samma verkan astadkommes om man byter ut aroma mot tva vinkelbojda ror placerade sa att vatten, som pressas at ur roren, strommar bakat i forhallande till batens for. Utstromningen astad- kommer en motriktad reaktions- kraft verkande i batens rorelse- riktning och medfor rorelse fram- at. I en reaktionsmotor Ur det de bakatstrommande forbrannings- gaserna, som ger upphov till en reaktionskraft verkande i flygrikt- ningen. REAMOTORNS VERKNINGIS- SATT En startmotor salter vid starten rotation pa den axel, dar kompres- sor och turbinhjul sitta. Den kom- primerade luften blandas i for- branningskammaren med bransle- gasen (foretradesvis fotogen) och gasblandningen antandes av ett tandstift. Den tryckokning som astadkommes av den hastiga for- branningen omsattes i rorelse- energi sa att forbranningsgaserna med stor hastighet strommar bak- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 at och darvid passerar turbinskov- larna. Av den kraft, med vilken gaserna paverkar turbinhjulet kom- mer detta att rotera runt och dri- ver pa sa vis kompressorn. For- branningsgaserna fortsatter vidare ut genom utloppsmunstycket. Mo- torns dragkraft ar den reaktions- kraft som verkar pa flygplanet p g a den bakatriktade gasstrom- men. REAMOTORNS MtiJLIG- HETER Till skillnad Iran kolvmotorn okar reamotorns dragkraft med okad fart. Hoga flyghastigheter kan saledes astadkommas med alit kraftigare reamotorer och med ur aerodynamis.k. synpunkt val utfor- made flygplan. Tyvarr blir den Iran borjan i princip mycket enkla reamotorn ganska komplicerad ju storre sadana man konstruerar. En annan nackdel med reamotorn Hr den stora bransleforbrukningen, som vid 450 km/h ar dubbelt sa Figur 2. 176 Nxio/.kom,,ressor Tre e,'eg ritoo e stor som kolvmotorns for att sedan bli likvardig vid hastigheter om- kring 800 km/h, vilket begransar flygstrackan. Dessa nackdelar hindrar dock into att reamotorn om nagra ar troligen slagit ut kolv- motorn aven vid trafikflygplan. Kylningen av forbr5nningsgaserna med overskottsluft fran kompres- sorn Or on nackdel, som man gar- na vill undvika. Ett satt ar att fa fram skovelmaterial, som tal hogre temperatur, ett annat den nu mera inforda efterforbranningen. Denna tiger rum i et.t forlangt utstrom- ningsmunstycke, dar nytt bransle insprutas, blandas med overskotts- luften, forbrinner och ger okad stromningshastighet och darav for- hojd dragkraft. Efterforbranning- en mojliggor nara 50 % okning i dragkraft, men Or mycke.t oekono- misk pa grund av ca tre ganger forhojd bransleforbrukning. Nasta avsnitt behandlar reak tionsrorct och raketmotorn. R MAGNUSSON Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Kllstbeskjlltllillff med sjoartilleri Orlogsfartygens artilleri visade sig under andra varldskriget kunna utveckla en smidighet och slag- kraft, som helt motsvarade land- stridskraf tern as hogt stallda an- sprak. Faltmarskalk von Rundstedt yttrade efter invasionen i Norman- die bl a: >>Fienden hade utanfor brohuvudets truster satt in starka sjostridskrafter. Deras rorliga, all- tid tillgangliga artilleri kunde in- sattas mot alla punkter, dar det behOvdes, for att stodja egna an- fall eller neutralisera vara motan- fall.? SJOARTILLERIETS EGEN- SKAPER Det fartygsburna artilleriet med tillhorande ammunition och eld- ledningsanordningar Or i huvudsak konstruerat for beskjutning av mal pa sjon och i luften. Projektilens utgangshastighet Or hog, kulba- norna relativt flacks och genom- slagskraften stor. Fartygen utgor barkraftiga plattformar Oven for grovt artilleri. Ombord har man tillgang till kraftkallor, som moj- liggor en langt driven mekanise- ring av artilleriet. Med maskin- riktning och automatiserad ladd- ning kan hoga eldhastigheter och hog eldberedskap uppnas. Det fartygsburna artilleriet by- ;ter i tt >>krigsskadeplats>> och kan med kort varsel forflyttas mom denna for att insattas mot olika mal. Det rorliga underlaget Or emellertid icke enbart till artille- nets fordel. Traffsakerheten blir darfor, utom under sarskilt gynn- samma forhallanden mindre an for armeartilleriet, vilket med sitt fasta underlag och sina exakta matmetoder kan uppna onskad pre- cision. Eldledningsutrustning och andra hjOlpmedel for att Oka sjoar- tilleriets precision befinner sig dock under snabb utveckling. Men fartygselden har Oven siq sjaly- klara begransning i rackvidd mat land. Svarnavigabla kustfarvatten eller skargardskladda kuster kan avsevart minska sjoartilleriets rack- vidd mot mal pa fastlandet. De flacka kulbanorna kan vara en nackdel, da det galler att beskjuta mal bakom skyddsmask. Genom tillkomsten av en speciell ammuni- tion for kustbeskjutning, med moj- lighet till variation av utgangshas- tigheten m m kan dock dessa nack- delar delvis uppvagas. ANVANDBARHET FOR KUSTBESKJUTNING Fartygens anvAndbarhet for kust- beskjutning beror pa deras ammu- nitionsutrustning, eldledningsut- rustning och navigatoriska hjOlp- medel. Slagskeppens och monitorernas huvudartilleri, med sin stora skott- vidd, anvands i regel vid den for- beredande uppmjukningen och se- nare vid eldunderstod at armen, och insatts darvid fran}for alit mot val skyddade mai. Kryssare och storre jagare be- skjuter oftast mindre vdi skyddade mal och utfor storsta delen av eld- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 understodet vid armens framryck- ning. Mindre (aldre) jagare avger eld pa kortare avstfind mot strandfor- svaret, varjamte fartygen deltar i stormeld m m. Specialfartyg for eldunderstod fir huvudsakligast utrustade for storm- eld mot strandlinjen och direkt eldunderstod vid eller i narheten av denna. SKJUTTEKNISKA METODER OCH EFFEKT De skjuttekniska metoderna och effekten av kustbeskjutningen blir vasentligt beroende av eldlednings- materielens utformning. For s k in- direkt skjutning med anvandande av hjalpriktpunkt kravs, utover den for sjoartilleriet vanliga eldled- ningsutrustningen, sarskilda hjalp- instrument fur korrigering av skjutelementen for avst'and och riktning mellan hjulpriktpunkten och malet. Under vissa forhallan- den, sAsom vid overraskande eld- overfall under morker och vid da- Jig sikt, ar det ofta onskvart att ut- fora s k blindskjutning. For sAdan skjutning erfordras eldledningsut- rustning med bl a ett gyrostabilise- rat nollplan for hojdriktningen. Vidare erfordras sadan navigato- risk utrnstning, innefattande bl a radar, all fartygen med noggrann- het kan faststiilla sitt lage utan att anvanda optisk lagesbestamning. ELDUNDERSThI) VID KOM- BINERADE OPERATIONER Flottans eldunderstod vid amfi- bieoperationer borjar redan langt fore timmen T med en uppmjuk- ning av kustforsvaret och bekamp- ning av kustartilleriet. Under tiden ordnar den anfallande sina styrkor utanfor kusten och samlar sig for den avgorande stoten. Mir landstig- ningsstyrkans forsta anfallsvag niirmar sig strandlinjen m'aste eld- understodet Ras till det yttersta. Raketer, Latta fartygskanoner, stormartilleri och granatkastare in- sattas i stormelden. Av hansyn till egna truppers sakerhet maste dock stormelden lyftas i det ogonblick trupperna n'r stranden. DA intra- der ett av amfibieoperationens mest kritiska moment, vilket varar till dess den anfallande hunnit fa i land stridsvagnar och stormartil- leri. For att minska varaktigheten av det kritiska momentet efterstra- vas att stormartilleriet och strids- vagnarna kan avge eld aven under landstigningsskediet. Nasta fas i eldunderstodet intra- der da fartygsartilleriet satts in for att stodja armeforbandens fortsatta framryckning inlet land och for att avvarja fientliga motanfall. Denna verksamhet fortg'ar sA Lange lump- liga mal finns inom sjoartilleriets rackvidd. Kustbeskjutning kan emellertid aven utforas som en ren flottope- ration utan samband med krigs operationerna i land. SAdana ope-- rationer kan ha till uppgift att av-' leda fiendens uppmarksamhet fran viktiga transporter, att locka fient liga stridskrafter att upptrada un- der for dem ogynnsamma forhal landen, att tvinga fienden till en trottande och notande vaksamhet o S V. Sedan vAAr flotta tillforts moderna. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 snabbgaende operationsgrupper, har flottans mojligheter att utfora dylika operationer okats. Hoga far- ter och korta distanser inom Oster- sjoomradet underlattar overrask- ning och forsvarar organiserade motatgarder. KUSTBESKJUTNING I SAM- VERKAN MED ARMIeN Vid ett fientligt overskeppnings- foretag ar var flottas huvuduppgift att mota detta till sjoss. Skulle ett fientligt brohuvud andock upprat- tas pa var kust, ar flottans nasta uppgift att forhindra ytterligare trupp- och materieltransporter till detta. Under sistnamnda skede och darefter kan emellertid samverkan mellan armen och flottan komma till stand for att forhindra en fient- lig offensiv Iran brohuvudet pa svenska kusten, eller som stud at egna motanfall mot ett dylikt bro- huvud. En liknande samverkan kan komma till stand vid anfall mot eller forsvar av en pa kusten stodd flank. Kustbeskjutning som direkt un- derstod at armestridskrafter vid kombinerade operationer torde i regel icke komma att inga I de svenska sjostridskrafternas uppgif- ter, utom vid landstigningsforetag mot av fienden besatt svensk kust. Man kan i sadant fall tanka sig dels landstigningar i storre eller mindre skala bakom den pa kusten stodda flanken, dels strider for att ater- taga oar eller skargardsomraden m m. Vid foretag av sadan art kan eldunderstod fran sjoartilleriet spela en betydande roll, icke minst i form av stormeld fran latta far- tyg. Var heist landstridskrafter ope- rera inom rackhall for vart sjoar- tilleri, bor flottan kunna insattas till stod for operationerna i offen- sivt eller defensivt syfte. Vid samverkan ar det sarskiit betydelsefullt att befalsforhallan- dena regleras sa att intim kontakt mellan samverkande forband saker- stalles. Sjostyrkebefalhavarna maste emellertid som regel forbehallas I7A Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Behover Ni ett eget exemplar? Officerare och underofficerare pa aktiv stat eller I arvodesbe- fattning tjanstgorande ha av sparsamhetsskal i princip bero?? vats sina tidigare personliga ex av tidskriften. Det finns dock mojlighet for de sarskilt intresserade att er- halla egna, personliga ex. Jam. likt Hogkv:fst avd PF nr 45: 10 den 12/8 1948 kunna namligen ifragavarande befattningshavare genom en enkel anmdlan fill ve derborande (8rbandschef erhAlla egna ex. handlingsfrihet med hansyn till la- get till sjoss. Detta forhallande kan utgora en kalla till bekymmer for cheferna i land, sorn Or beroende av - att eldunderstodet verkligen kommer till stand pa ratt tid och plats. Det Or darfor synnerligen be.. tydelsefullt att man under alla for?- hallanden planlagger och forbere?? der sjoartilleriets insats sa noga som mojligt. En del av vardet av understod fran flottan under pagaende opera.. tioner till lands ligger dock bl a dari att sjoartilleriet numera med mycket kort varsel Or i stand ati: oppna >>oforberedd>> eld efter land- stridskrafternas onskemal. Eldledningspatrullen Or ett vik- tigt organ for taktiskt samband mel- Ian fartyg och armestridskrafterna. SA snart kontakt uppnatts mellan fartyg och eldledningspatruller, meddelar dessa saledes utover plan- laggningen nodvandiga orderkom- pletteringar och ytterligare infor- mationer till fartygen. Genom sitt framskjutna 15ge Or DANSKT KG I STALLNING Den danske infanteristen pa bilden at utrustad med ett engelskt kulsprutegevar och just i lard med att byta pipa. 180 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 IDENTIFIERA FLYGPLANEN! Tavlingsuppgift nr 9 3 4 W*A '496W Losningar, innehallande siffror- na i ordningsfoljd under varandra och med uppgift om vad resp bild- nummer forestaller for flygplantyp (nationalitet anges) saint innehAl- lande lasarens militara titel, nam- net och fullstandig adress, insan- des i slutet kuaert till Kontakt med eldledningspatrullerna mycket ut- satta for fientliga stridshandlingar. Stora krav pa faltmassigt upptra- dande och vana vid strid i land stalls pa eldledningspatrullernas personal. Av denna anledning kan normalt endast eldledningspatrul- ler fran armen och kustartilleriet komma i frAga for att Leda flottans eld. DA flottan vid kustbeskjutning anvander samma metoder for eld- observationer in in, som inom ar- men, torde armcns eldlednings- patruller efter nAgon forberedelse val kunna utnyttjas att leda aven flottans eld. B.AHLUND Krigsmakten, Stockholm 90, senast 20? juni. PA kuvertet skall stA ?Pris- tavling nr 9>>. De tre forst oppnade, fullt kor- rekta losningarna belonas med var sin tia. Losning i nr 9/1950. I nr 6 publiceras losningarna till tavling 8. Nytt flygplankort Ett nytt flygplankort (Flyg- plankort 1950), som ersatter Flygplankort 1949, liar nu ut- givits av forsvarsstaben. Kor- tet kan erhAllas av dem som icke har tillgang till detsam- ma i tjansten, dvs rese?rv- och vpl befal. Insand endast ett hrevkort med komplett namn, adress, vpl-nummer och mi- litar titel samt orden ?Flyg- plankorten onskas? till Kontakt med krigsmakten Stockholm 90. 181 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 De engelska valens konsekvenser De engelska parlamentsvalen i februari foljdes over hela varlden med stort intresse. Man bade pa kann, att arbetarpartiet skulle nu- merart forsvagas, men det var omojligt att i forvag avgora, om majoritetsstallningen skulle ga helt forlorad eller ej. I Storbritannien har man majoritetsval i enmans- valkretsar, ett system, som har for- delen av att stalla kandidatens per- sonlighet i forgrunden men den betydande nackdelen, att partier- na ofta into ails bli representerade i parlamentet proportionellt efter rostetalet inom valmanskaren. Dot engelska valsystemet har en ten- dens att overdimensionera det starkaste partiets parlamentariska representation och att reducera ner smapartierna till betydelselos- heter. onskvart hade varit - ur saval speciellt engelsk som allmiin varldspolitisk synpunkt - att va- len resulterat i on klar majoritets- stallning for ett av de stora par- tierna, varigenom grunden lagts for en auktoritativ regering med ordentlig forankring i valjarkaren. Resultatet blev ett annat. Labour lyckades' behalla sin majoritets- stallning, men den hanger pa ott fatal mandat. Det konservativa partlet med den' Alderstigne men forunderligt vitale Churchill i spot- sen har i det narmaste samma an- tal underhusledamoter. som arbe- tarpartiet. For det liberala partiet, som redan 1945 drabbades av sva- ra motgangar, var arets val nagot av on katastrof. Om into ett pro.- portionellt valsystem infores :i England, har det liberala partiet mycket svart att overhuvud gora sig gallande. - Det kommunistiska partiet blev belt orepresenterat. VALRESULTATET TYDER PA DJUP SPLITTRING Valresultatet torde emellertid denna gang ratt val spegla partier.- nas andelar av vUliarkhren. Starlit underrepresenterat Or dock det li.. berala partiet som icke stallde upp med egna kandidater i en hel del valkretsar, dar det var uppenbarit att partiet inte agde nagra chanser att havda sig. Man torde kunna berakna att arbetarpartiet repre- senterar drygt 45 procent av val- manskaren och att de konservativa svarar for 40 a 45 procent, medan liberalerna far noja sig med nagoll under 10 procent. Det foreligger alltsa en djupgaende splittrin?, inom det engelska folket om vilken politisk vag man bor vandra. 1945 var dot uppenbart, att Churchill av on stark majoritet be., traktades soin >>scgerns organisator men inte som fredens>>. Den ma-, joriteten Or nu into lika stark som for fem ar sedan. Arbetarpartiet och d'armed regeringen liar visser- ligen alltjamt absolut majoritet i. underhuset, men dot behovs into mer an att ett tiotal arbetarrepre- sentanter Or franvarande fran en. omrostning i parlamentet, sa hotas regeringen av ett nederlag, som kan fa langtgaende verkningar, ef- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 RESULTATET AV PARLAMENTSVALEN Roster Mandat Konservativa ............................... 12 477 000 296 Liberala ................................... 2 619 000 9 Labour ..................................... 13 332 000 315 Irlandska nationalister ....................... 93 000 2 Kommunister ................................ 92 000 0 Ovriga partier .............................. 112 000 1 tersom det Or parlamentarisk praxis i England att ett nederlag for regeringen i underhuset foljs av upplosning av parlatnentet eller av regeringens avgang. Man maste alltsa rakna med ett mycket labilt inrikespolitiskt lage i Storbritannien under den nar- maste tiden. Arbetarpartiet och de konservativa komma att lurpassa pa varandra for att kunna flytta fram sina positioner de fa steg, som behoves for att majoritets- stallningen skall starkas, resp. for- svagas eller overga i nya hander. Fyllnadsvalen efter de allmanna valen komma att tilldra sig ett oer- hort intresse: det behovs bara on forskjutning ay fem mandat fran det ena partiet till dot andra for att detta skall uppfattas som ett betydelsefullt tecken pa at vilket hall den politiska vinden blaser. Februarivalen i England aro gi- vetvis i forsta hand on inrikes- politisk angelagenhet, men dot framgar redan av det stora intres- se, aped vilket valen foljts i utlan- det, att man tillmater dem vasent- lig utrikespolitisk betydelse. For det demokratiska Vasteuropa lik- som for de stora delar av viirlden i ovrigt, dar England dock alltjamt spelar en viktig politisk roll, fir dot av vikt aft England kan fora on fast politik. Om den brittiska re- geringen icke sitter fast i sadeln, saknar den den auktoritet bade in- at och utAt, som kravs for en mal- medveten inrikes- och utrikespoli- tik, och detta ]can fa vadliga kon- sekvenser pa alla de punkter dar det ur demokratisk synpunkt Or angelaget att England Or on stabi- liserande och sammanhallande fak- tor i varldspolitiken. SAMMA TENDENS INOM IMPERIET I OVRIGT Dot at !eke endast i Storbritan- nien som socialdemokratin relativt forsvagats, en liknande utveckling bar redan tidigare agt rum pa andra hall mom det brittiska sam- valdet. I slutet av fjolaret agde val rum i Nya Zeeland och Australien och foljden blev i bagge fallen att arbetarregeringarna ersattes med borgerliga regeringar. I Nya Zeeland utbyttes genomno- vembervalen 1. fjol den knappa Labour-majoritet, som tidigare fo- relag, mot on ungefar lika stor bor- gerlig majoritet. I landet foreligger Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 praktiskt taget tvapartisystem, dar- igenom att de borgerliga samman- slutit sig till ett National Party, vil- ket inneb5r att det tidigare existe-? rande liberala partiet forsvunnit. Socialdemokraterna ha med sig Herat de fyra representanterna for de infodda maoris. I Australien erovrade ' den bor?- gerliga koalitionen, som bygger pa ett konservativt jordbrukarparti och ett livskraftigt liberalt parti, ungefar 2/3 av platserna i repre- sentanthuset, som motsvarar andra kammaren hos oss, medan styrke.- forhallandet i senaten, som icke skulle nyvdljas i sin hclhet, bleu [DANSK SPITFIRE Ett antal Spitfireflggplan ingdr i det danska >>luftforsvarets? jaktflottiljer. ungefar 3 till 2 med majoritet for arbetarpartiet. I den nya regeringen har det liberala partiet, som dr lan- dets storsta parti, 3/4 av platserna. KONSEKVENSER FOR SAM- VALDETS UTRIKESPOLITIK Det hr Onnu svart att overblicka de utrikespolitiska konsekvenserna av de inrikespolitiska forskjutning- arna i England och i dominions. Den utrikesministerkonferens, som det brittiska samvdldets utri- kesmintstrar hollo i Colombo i ja- nuari i ar, var satillvida ett uttryck for allvarlig samarbetsvilja, , som man nu for forsta gangen gjorde ett forsok att sammanfora representan- ter for vita och fargade dominions till overlOggningar pa jamlikhetens grund vid en konferens, karakteris- tiskt nog forlagd till Asien. Tyvarr gav dock icke konferen- sen vid handen, att det fanns goda forutsattningar for en fast och en- hetlig samvOldespolitik. Den brit- tiska regeringen bade strax fore oppnandet av Colombokonferensen erkant Mao Tse's regering i Kina, tydligen utan aft dessforinnan rad- gora med dominions. En skarp kri- tik haremot levererades bl a fran utrikesministern i den nya borger- liga australiska regeringen. Stor ocnighet rande ocksa betraffande det planerade freds,slutet med Ja- pan. Australien och Nya Zeeland aro mycket oroliga for alt Japan pa nytt skall bli en stormakt i Fjarran Ostern, pa andra hall inom sam- vOldet ar man mindre orolig for ett panyttfott Japan och skulle halsa billiga japanska varor med till- fredsstOllelse, kanske rent av som 184 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ITALIENSKT ARTILLERI Pd drsdagen av republikens fddelse hollos parader och vapendemonstrationer pd olika hdll i Italien. Bilden visar en pjds ur dttonde artilleriregementet under en uppvisning i Livorno. ersattning for do dyra engelska va- ror, man nu importerar. England har sjalvfallet minimalt intresse for att den japanska exportindustrin pa nytt far vind i seglen. Som en rod trad gick genom Co- lomboforhandlingarna, att do vik- tigaste problemen icke kunna losas med mindre an att USA accepterar den vag man rekommenderar och verksamt hjalper till att forverkliga losningarna. Detta galler i forsta hand om Japan, eftersom USA dar Or ensam ockupationsmakt; dot galler om relationerna till dot nya Kina, och dot galler aven ett sh in- ternt samvaldesproblem som regle- ringen av Englands stora krigs- skuld till Indien, eftersom England finansiellt Or i hogsta grad bero- ende av krediter fran USA. Det Or foljaktligen mycket angelaget, att England och USA finna varandra i samforstandslosningar av de vik- tiga problem, som anga bagge par- ter. Regeringen Attlees forsvagade stallning har icke forbattrat moj- ligheterna att astadkomma ett dy- likt samforstand. For alla ansvars kannande krafter i den vastdemo- kratiska varlden maste dot dock - infor anblicken av kommunismens frammarsch i Asien - framsta som mycket angelaget att krafterna icke splittras utan pa nytt samlas. HERMAN STOLPE 185 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Finlands flotta i for do oar sedan dag och Nar man gor en jamforelse mel- lan Finlands flotta fran tiden fore kriget och av i dag, far man taga med i berakningen att landet inte bara, liksom Norge och Danmark, utsatts for forluster under kriget utan dessutom genom fredsfordra-? get alagts begransningar b.etraf- fande sin flottas styrka samt eti skadestand, som inverkat pa lan- dets formaga att tillgodose egna. behov. Ar 1939 bestod Finlands flotta av. 2 pansarskepp, 7 motortorpedbatar, 5 ubatar, 6 kanonbAtar, 1 minfar- tyg och 2 minsvepare. Dagens finska flotta har en helt annan sammansattning: 4 kanon-? batar, 16 motorkanonbatar, 15 patrullbatar, 6 minfartyg och 28 minsvepare. Det ena pansarskep?? pet, Ilmarinen, sanktes under kri- get genom en minexplosion och det andra, Vaiinamoinen, overlam- nades till Sovjetunionen som krigs- skadestand och seglar i dag under namnet Vyborg i ryska flottan. Genom fredsfordraget bestamdes att ubatar och motortorpedbatar icke fa finnan i flottan. Ar 1939 var finska flottan en Ii- ten men tack vare de bada pansar- skeppen relati't stark skargards- flotta, som i sina ubatar och mo- tortorpedbatar agde offensiva spjutspetsar. I dag Ur den reduce- rad till en kustbevaknings- och min svepningsstyrka. Visserligen ar antalet fartyg nu tre ganger sa stort men det sam- manlagda deplacementet endast en tredjedel av flottan fore kriget. Tabell 1. Finska flottans storlek 1939 och 1950. 1939 1950 Fartygsslag - antal tontal - antal tontal Pansarskepp ............................... 2 8 000 - - Motortorpcdbatar ........................ 7, 90 - - UbAtar ....................................... 5 1850 - - Kanonbatar .............................. 6 1 900 4 1500 Motorkanonb&tar ........................ - - 16 350 Patrullb5tar .............................. - - 15 1150 Minfartyg ................................. 1 650 6 950 Minsvepare ................................. 2 350 28 950 Summa 23 12 840 69 4 900 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Detta beror pa det story antalet Tabell 2. motorkanonbatar, patrullbatar och Finska flottans artilleri 1939 och minsvepare pa endast 20 a 30 ton 1950. var. Finska flottans framtida utveck- Kaliber i mm I 1939 I 1950 ling ar oviss. Som redan papekats fa ubatar och motortorpedbatar ej byggas. Vidare Sr i fredsfordraget stipulerat att flottans sammanlag- da? tonnage icke far overstiga 10 000 ton och manskapsstyrkan icke vara storre an 4 500 man. I dag 254 8 - 105 16 4 102 4 - 75 10 7 47 2 - 40 12 24 20 5 69 187 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Vad vapenhjalpen innebar Efterkrigsarens ryska maktpoli- tik har fort del fredsalskande ame- rikanska folket till den overtygel- sen, att i en varld av misstanksam- het och misstro freden endast kan uppratthallas med stud av militar styrka. Erfarenheterna fran tva varldskrig har gjort det klart for amerikanarna, all Amerikas och Europas sakerhet ar en och samma sak. Forenta Staternas sakerhet kraver, all det finns fria, ekono- miskt friska och starka hinder i ar stridsfartygens sammanlagda tonnage 4.900 t, vartill kommer ca 4 000 ton trang- och specialfartyg, i allt ca 9 000 ton. Finlands storsta orlogsfartyg ar det seglande ovningsskeppet Suo- men Joutsen (>>Finlands Svan>>) pa 2 900 ton. Del har pApekats att del- ta fartyg har en onormalt stor del av del tillatna tonnaget och man har ansett att denna del skulle kun- na frigoras genom all man over- forde fartyget till handelsflottan. SA lange andra omstandigheter hindra en utbyggnad av orlogsflot- tan synes emellertid en sadan at- gard knappast aktuell. Tabell 3. Finska flottans torpedbestyckning 1939 och 1950. Kaliber i cm 1939 1950 53 I 45 r 15 16 - Vasteuropa. De praktiska konse- kvenserna av denna uppfattning har lett till det stora forbundet mellan de nordamerikanska och vasteuropeiska demokratierna, vars syftemal Ur att avskracka aggres- siva makter fran angrepp. Ansva- riga amerikanska statsman och mi- litarer ha under del senaste aret med all onskvard tydlighet under- strukit Forenta Staternas fasta fo- resats all Vasteuropa vid ett ryskt anfall skall forsvaras och State De- partment har formulerat satsen, att de europeiska Atlantpaktstaternas forsvar ar Forenta Staternas for- svar och angar amerikanarna i hog grad, sa Lange de europeiska sta- ternas militara svaghet inbjuder till aggression. ANDAMALET MED VAPEN- HJALPEN FRAN USA Genom Atlantpakten ha man- skapsstyrkor och strategiska posi- tioner gjorts tillgangliga for del ge- mensamma forsvaret. Vad som sak- nades var den materiel, som behov- des for forsvaret. Del militara hjalpprogrammct avsag att fylla denna brist men endast i viss, be- gransad utstrackning. Avsikten med vapenhjalpen har ej varit att skapa mojligheter att i Vasteuropa satta upp och halla lika stora styrkor som en eventuell angripare, da en sadan politik ansetts skola leda till ekonomiskt sjalvmord. Andamalet med vapenhjalpen har darfor Iran ]borjan begransats till all i forsta 188 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 hand skydda de fria atlantpaktsta- terna fran angrepp inifr'an pa fram- mande makts tillskyndan och i andra hand tillhandahalla for- svarsstyrkor av tillracklig storlek for att avskracka fran yttre an- grepp samt, om detta skulle miss- lyckas, tillse att en eventuell angri- pare mots av beslutsamma och ef- fektiva forsvarskrafter. DOLLARMILJARDEN AV OKTOBER 1949 Genom lagen om vapenhjalp (The Mutual Defense Assistance Act) som antogs av kongressen i' borjan av oktoher 1949, bemyndigades president Truman att intill den 3.0. juni 1950 till Atlantpaktsstaterna Minna hjalp for tillsammans en miljard dollar. Av detta belopp kunde disponeras kontant 100 mil- joner omedelbart och 400 miljoner, s,'l snart presidenten godkant en av Atlantr'adet och militarkommitten utarbetad plan for det gemensamma fiirsvaret av det nordatlantiska om- r5det. Aterstodcn, 500 miljoner dollar, var avsedd for kontraktsbe- myndiganden. Av de tolv till Atlantpakten an- slutna landerna ha Kanada, Portu- gal och Island icke begart att bli delaktiga av vapenhjalpen. Med var och en av de ovriga Atlantpakt- staterna underskrevos sarskilda av- tal den 27. januari detta ar i Was- hington efter lAngvariga forhand- liingar, beroende pa att de euro- peiska makterna icke kunde god- kanna de ursprungligen foreslagna Brolaggare Det britfiska brolaggningsfordonet, banddrivet, har forut atergivits i KmK. Bilden liar ger emellertid en ng och narmare vg av vagnen, vilken som bekant ar pansrad. Fotografiet visar fordonet >>under arbete> - inannen t v star och beundrar den del av den utskjutbara bron, som tgvarr icke kommit med pd bilden. 1R9 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 avtalstexterna. Ordalydelsen i av- talen vaxlade fran land till land men huvudpunkterna voro desam- ma. I korthet inneburo de, att mot- tagarlanderna forbundo sig att an- vanda den overlamnade materielen till forsvaret av det nordatlantiska omradet och icke titan amerikanskt medgivande utnyttfa den for annat andamal, att ifragavarande makter forpliktigade sig att vidtaga sar- skilda atgarder for att forhindra att militara hemligheter r6jdes saint att mottagarlandernas regeringar atogo sig att bestrida kostnaderna for vissa transporter' och for de amerikanska militarhjalpdelegatio- nerna. ORGANISATIONEN AV VAPENIIJALPEN Vapenhjalpsprogrammets genom- forande bar uppdragits at ett tre- mannautskott, lydande direkt under presidenten - Foreign Military Aid Steering Committee -- och besta- ende av utrikesminister Acheson som ordforande, forsvarsminister Johnson och Marshalladministra- torn Hoffman. Under donna hogsta myndighet arbetar en samordnings- kommitte - Foreign Military Aid Correlating Committee - under ordforandeskap av forre ameri- kanske ambassadoren i Argentina J Bruce och med generalmajor I L Lemnitzer som militar represen- tant. I Europa foretrades denna kommitte av European Coordina- ting Committee med amerikanske Londonambassadoren sasom ord- forande. Ovriga medlemmar utgo- ras av chefen for de amerikanska ockupationsstyrkorna i Europa, ge neralmajor T Handy, och ECA- ambassadoren Harriman. Den fasta representation en i Europa bestar av en verkstallande direktor med stab, stationerad i London - Eu- ropean Coordinating Committee Executive Director. I de olika at- lantpaktslanderna, som skola inot- taga vapenhjalp, handlaggas hitho- rande arenden under den ameri- kanska beskickningschefens led- ning av sarskild till beskickningen knuten personal, som salunda er- haller samma stallning som vanliga diplomater. MATERIEL ENDAST TILL ORGANISERADE FORBAND. I on intervju, som ordforanden i amerikanska forsvarsradet, general Bradley, beviljat on hollandsk tid- ning, lamnade generalen pa fragan om den anslagna dollarmiljarden var utraknad pa grundval av dot verkliga behovet has den vasteuro- peiska statsgruppen, foljande svar: - Ifragavarande jander hava anmodats att till den amerikanska statsledningen inkomma med kost- nadsberakningar, inkluderande jamval deras framtida behov av model for forsvarsandamal. Dot ffortjanar att pApekas, att den mili- tara materiel, som de komma att tilidelas, icke kommer att tagas.ur > surplusupplag> eller forrad av aldre materiel. I varje fall kommer att tillhandahallas materiel ur de amerikanska stridskrafternas egna reservforrad (vilka alltsa maste omgaende fornyas). I vissa andra fall kommer krigsmateriel att ny- tillverkas for fordelning till Vast- europas stater. 190 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 -- Emellertid ar att marka, att ingen materiel kommer att tilldelas annat an for stridskrafter, som verkligen aro organiserade. Ame- rika avser icke att sanda militar utrustning till Europa under At- lantpaktoverenskommelsen, far att donna materiel skall laggas upp i forr'd for att sagas i bruk i han- delse av . eventuell mobilisering. Aven om skill skulle finnas for att gora detta, skulle en tilldelning av krigsmateriel for sadant andamal icke kunna anses forsvarad ur ame- rikansk synpunkt. BESTAR AV OVE,RVAGANDE ARMAUTRUSTNING President Truman tillkannagav, samma dag som vapenhjalpsavtalen undertecknades, att han godkant den plan for ett gemensamt forsvar som framlagts av Atlantpaktens mi- litarkommitte pa Parismotet i slu- tet av foreghende ar och godkants av Atlantradet i borjan av januari. Harmed voro de villkor uppfyllda, som kongressen uppstallt for att vapenleveranserna skulle f'a borja. I vapenhjalpprogrammet har for Storbritannien endast reserverats ett mindre belopp, avsett for 70 bombplan av typ B-29 och verk- tygsmaskiner och r'avaror for den brittiska rustningsindustrin till ett varde av omkring 25 miljoner dol- lar. Den 20. mars startade de fyra forsta av dessa bombplan for att flyga till Storbritannien. De ut- gjorde den forsta krigsmateriel, som anlande till Europa enligt va- penhjalpslagen. Huvuddelen av va- penleveranserna aro avsedda for landerna pa det europeiska fast- Vope n hid I pprogrommet (Mutual Defense Assistance Program) Direktor for mil ittirhiolp- irogrammet to of map) omen Bruce 5tyrel6en for ut- l8nd5ka militar- h'Iolpen (Foreign Milito- ry Aid Steering Committee) Uirikesmi- nistefn,ordf. For4vars mi- nistern ECA-odmi- nistrotorn 10me5 Bruce Somordning5- ordf. kommittBn Generolmo- (FOreign Mili{a- jar I.L.Lem- ry Aid Corre- nrfzer, mil IahngCommitlee) repr E.T.Dickln- 5on ]r,E C A repr U5A:5 ombassodor i London Euroleiska som- Overbefolhavaren ordningskommit- for de amerikaneko ten ockupotionsstyr- (European Coordi- korna I Europa noting Committee) ECA-ambassado- London ren Verkst. direktor for europe;ako samordningskom- miflen (ECG Executive Di- rector) Ova rstelSjt- nont tt.C.Sone steel Stab Moftogorl$ndernas ambossadorer Vapenhjnlp5os51- ste n to r ECA-o55;stenter Speciella grupper MilltOratlocheer London J Order) inje -----5amr6ds1 inie landet, vilka in enligt uppgiftfor- delningen room Atlantpakten framst skola svara for operatio- nerna till lands i borjan av ett krig. Det Ur darfor naturligt att omkring 70 procent av den materiel, som 191 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 skall levereras, utg8res av utrust- ning for markstridskrafter. FRANKRIKE DEN FRAMSTA MATERIELMOTTAGAREN Vid fordelningen av de anslagna medlen har Frankrike satts i forsta rummet. Landet far materiel till bade armen, marinen och flygvap- net for ett sammanlagt varde av mellan 300 och 500 iniljoner dollar. I utrustningen for markstridskraf- terna inga bl a luftvarnspjaser, stridsvagnar av efterkrigstyp, for- don av olika slag, pansarvarn och signalmateriel. Flottan har utlovats Latta fartyg, bl a for eskorttjanst, och marinplan, av vilka 48 plan pa hangarfartyget Dixmude redan overforts till Nordafrika, saint ev ett hangarfartyg. Det franska flyg- vapnet erhaller inga jakt- eller bombplan utan endast markutrust- ning och sarskild apparatur. Nar- mast efter Frankrike komma vid fordelningen av materielanslagen Benelux-staterna. Nagra uppgifter on vad skall sandas till dessa Lan- der ha icke offentliggjorts, lika.li- tet som betraffande de skandina- viska staterna och Italien. Man vet dock, att Norge kommer att fa 35.000 ton materiel till ett varde, enligt norsk utsago, av 300-500 miljoner kronor. Hjalpen till Norge torde komma att besta av handva- pen, bi a 7,62 mm gevar for den reguljara armen, luftvarn, strids- vagnar och pansarbilar, motorfor- don, stridsvagnsminor, ingenjor- materiel, minor och torpeder, mo- torbatar, forsvarsutrustning far hamnar, bomber, radarutrustning, sjukvardsmateriel m m. Erbjudna. amerikanska flygplan ha norrman-. nen avbojt, da det norska flygvapnet. tidigare Or utrustat med brittisk. flygmateriel. Dessutom torde den. norska krigsindustrin komma att kompletteras med en del maskinell. utrustning och vissa ravaror. Dan- mark torde i forsta hand fa ameri-? kanska armegevar och luftvarn.. Principen vid fordelningen av ma- teriel fran amerikansk sida synes ha varit att i forsta hand faltfor- banden skola utrustas med erfor- derliga vapen, ammunition, fordon och signalmateriel. FORSTA ABETS VAPEN- HJALP ENDAST EN B*RJAN Det forsta arets amerikanska va- penhjalp ar langt ifran tillracklig for att kunna medge losandet ens av de begransade uppgifter som forslagsstallarna tankt sig, an mindre skapandet av ett betryg- gande forsvar av Vasteuropa. Men den bor kanske betraktas som en- dast en borjan, ty amerikanska re- geringen tycks umgas med planer pa att begara nya anslag till vapen- hjalp under kommande ar. Betydel- sen, icke minst ur psykologisk syn- punkt, av de amerikanska vapnen, som nu halla pa att skeppas till Europa, far dock icke underskattas och de kommunistiska aktionerna i de vasteuropeiska mottagarlanderna i syfte att sabotera leveranserna vi- sar tydligare an nagot annat, hur stor vikt man pa ryskt hall faster vid denna forstarkning av Vasteu- ropas militara motstandskraft. G LINDQ UIST 192 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Bildband och film i utbildningens tjanst Det Ar lektion och en skock ele- ver hanger over instruktorens bord for att fa se en skymt av den ma- teriel, som ban just demonstrerar. Flera elever har trottnat pa att knuffas och star i bakgrunden och pratar. NAgon har kanske t o in slagit sig ner i ett horn med det sista brevet fran fastmon. Alla har inte samma lust eller formAga att armbAga sig fram till kunskapen. Det finns nog tyvarr mAnga, som kanner igen situationen. Bristfallig undervisningsmateriel var forr ofta orsaken till att lektionerna blev som den nyss beskrivna. SA behover och far det into vara nu. Lararen liar fAtt moderna hjalpmedel till sitt forfogande. Till de mest vardefulla hor filmen och bildbandet. En instruktor kan nu- mera hAlla sin undervisning in- tressant och levande med hjalp av tydliga bilder projicerade pa en sarskild duk eller direkt pa vaggen. Eleverna behover inte knuffas for att se. Bilderna syns tydligt frAn alla platser i lektionsrummet, dar dessutom dampad belysning gor det mojligt for eleverna att gora er- .forderliga anteckningar. FORTRAFFLIGA MEDHJAL. PARE TILL LARAREN Filmen och bildbandet har under senare Ar dokumenterat sig sasom fortraffliga medhjalpare till Lararen i de fiesta amnen - bade civila Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Bildbandsprojektorn dr en oodrderliq hjalpreda. och militara. Inom den svenska krigsmakten framstalls ocksa nu.- mera arligen ett stort antal filmer och bildband for utbildningsanda- mAl. Vid marinens filmdetalj var t ex produktionen fir 1947 c:a 15 filmer, 1948 c:a 25 och for 1949 ar planerade omkring 40, av vilka drygt 3/4 Ur fardigstallda. SPECIALISTER SAMMAN- STALLER BILDBANDEN Bildbanden sammanstalls av spe- cialister mom varje fack och an mycket noga genomtankta bade vad betraffar bildvalet och den inbon. des 'ordningen mellan bilderna. De ansluter belt till larobockerna i resp amnen. Skix)ptikonbilderna lamnar in- struktoren full frihet vad betraffar ordningsfoljden. De Or ocksa myc- ket latta att tillverka, men staller sig betydligt dyrare an bildbandet. Tillverkningskostnaderna for bild- band Or sa. laga att de kan apses som forbrukningsartiklar. De Or dessutom latta att forvara och tar liten plats. Skioptikonserien mAste daremot forvaras i specialgjorda lador och eftersom vane forrad maste ha c:a fem upplagor av var- dera, inner man Ott att forvaringen av dessa skulle bli ett problem. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Vid do militiira skolorna liar bild-- bandet slagit tit skioptikonbilderna utom nar (let giiller fargbilder. Fiirgfilinen sir namligen mycket kiinslig for y[trc tvcrkan och ar sit dyr och svaratkomlig att skiopti- konf6rfarandet har lunar sig i dot lauga loppel. sjalva onskar eftersom do blir hundna av bildernas ordningsfoljd i bildbandet. Detta kan riaturligt- vis vara on viss nackdel Mr den synnerligen rutinerade instrukto- ren. Det ar dock ingcnling som hindrar honour fran att hoppa over bilder eller vrida tilibaka bandet our han sit onskar. FILMEN OCII BILDBANDET RILDAR KOMPLEMENT Filmens rorliga bilder och bild- bandets stilibilder komplcttcrar varandra. Genom filmen far ele- verna ett begrepp om amnet i stort. De olika detaljerna infogas pa ett levande satt i sitt verkliga sam?- rnanhang. Tyviirr it filrnen emel.. lertid relativt dvr att framstalla och den kr. Den 6. april utfardades general- order om mobiliscring av 1. arme- karstaben - 1. armckaren var i framsta rummet avsedd for Skanes forsvar - i den utstrackning OB agdc bestamma samt om befalsin- kallelser vid kavalleribrigaden med installelse den 8. april. OB an- bcfalldc on mindre forstiirkning av luftvarnet i Skane saml, genom order till chefen for flygeskadern, att den stratcgiska spaningen skul- Ie utstrackas dels over sydvastra Ostersjon, dell - pa senare order - over Kattegatt och Skagerack. Pa grund harav tillkom i Skane on flyggrupp till den som redan forut befann sig dar. DEN 8. APRIL Den 8. april kommo de viktigas- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 to underrattelserna utifrAn per te- lefon fran svenske ministern i Ko- penhamn till chefen for forsvars- stabens underrattelseavdelning. Mi- nistern meddelade salunda pa mor- gonen bl a alt tyska krigsfartyg jamte ett 50-tal transportfartyg ob- serverats pa nordgaende i Katte- gatt, saint att tidigt pa morgonen en 60 km lang kolonn av infanteri och artilleri var pa marsch norrut genom Slesvig. Senare pa dagen omtalade ministern, att kolonnen vid 1300-tiden Hatt i narheten av danska gransen. Bland andra underrattelscr, som ingingo denna dag, visste en att fOrtOlja, att engelsmannen utlagt mineringar pa norskt vatten. Dessa underrattelscr foranledde pa OB:s initiativ utfardandet av generalorder om kavalleribriga- (lens mobilisering med 10/4 som forsta mobdag och om bemyndi- gande for OB att till forbercdande av mobilisering lata inkalla befal vid vissa linjeforband inom sodra, vastra och ostra militaromradena saint vid fem kustforsvarsbataljo- ner pa skanska sydkusten. DEN 9. APRIL DOrmed Oro vi framme vid den (lag, som outplanligt kommer att vara inristad 1 vara hOvdcr - tis- dagen den 9. april 1940. Redan vid 6-tiden pa morgonen forelago i forsvarsstaben under- rattelser om de tyska foretagen mot Danmark och Norge. Efter hand inlopte nya meddelanden och vid nedannamnda tidpunkter visste man i Forsvarsstabens un- derrattelseavdclning foljande: KI 0900. Norge: Tyskarna ha landsatt mindre de- tachement i trakten av Oslofjor- den, Horten, Stavanger, Bergen, Trondheim. Luftlandsattningar vid Oslo (30 plan). Storting och regering ha lamnat Oslo. Ultima- tum utan tidsfrist att overlamna administrationen av landet. Danmark: Tyskarna ha landsatt mindre de- tachement i Korsor, Middelfart och Kopenhamn. Flygplan pa lag hojd over Kopenhamn utkastade flygblad. Jul 0945. Norge: Norska regeringen har avbojt Tysklands ultimatum saint anhe- fallt allman mobilisering. Tyskt flyg har tagit Fornebu flygplats och forstort norska Folckerplan. Oscarsborg Mlles. Enligt svenska jarnvagsstyrelsen har all jarn- vagstrafik stoppats till Norge. Tyskarna ha besatt Narvik kl 0600. Danmark: Tysk trupp haaller ppa att besatta Kopenhamn. Proklamation utfar- dad att Tyskland kommer att uppratthalla Danmarks sjaly- Saknar Ni nagot nummer av KmK? Enstaka losnummer av tidskriften kunna i och for komplettering erhallas i viss utstrackning genom bestOllning till Forsvarsstabens pressavdelning. Restupplagorna Oro dock synnerligen begransade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Tjtslca trupper marschera genom Oslo. standighet. Kalundborgs radio har meddelat, aft Danmark kommer att underkasta sig. Norrmannen overlamnade Oslo till tyskarna kl 1438. Det nu intradda laget kravde, att omfattande forsvarsAtgarder ome- delbart traffades i soder och vas- ter. SA skedde aven. Generalorder utfardades om krigsorganisering - av politiska skal undveks ordet mobilisering - av III. fordelningen, forlagd till vastra Sverige, I 2 (Karlstad), I 7 (Ystad), I 14 (Gavle) A 6 (Jon- k.oping), A 9 (Karlsborg), A 10 (Linkoping) samt vissa specialfor- band liksom Atta kustforsvarsbatal- joner i SkAne m fl landstormsfor- band. 1. organiseringsdag bleu for I 7 och A 6 den 11. april, for ov- riga linjeforband den 12. oelil for landstormsforbanden snarast, Den forut Mir namnda demobilisering- en av 2. armckAren avbrots. Mine- ringar utlades pA svenskt vatten pA olika platser Tangs vastkusten, och forberedelser vidtogos for aft stanga de viktigaste hamnarna i SkAne samt Varbergs hamn. Hog- kvartersorder utfardades, aft flyg- vapnet i dess helhet skulle krigs- organiseras snarast. Vissa handelser i Ovre Norrland under den 9. april tilldrogo sig ett sarskilt intresse. K1 0800 inedde- lade landshovdingen i Lule1 che- fen for 2. armekAren, aft tyskarna besatt Narvik. Langre from pA da- gon kunde kArchefen telegrafiskt orientera om tillstAndet i Narvik, dit telefonforbindelserna Nunn icke voro avbrutna. 131 a bade tvA nors- ka orIogsfartyg sankts i Narviks hamn och tyskarna landsatt om- kring 1 000 man, varjamte en mind- re norsk styrka befann sig under forflyttning frAn Narvik mot Riks- 131 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 gransens station. Pa grund harav beslots att onrgruppera delar av V. bevakningsbataljonen Iran Galli- vare till Riksgransens station, dit dessa ocksa anlande pa kvallen un- der bataljonschefcns befal och grupperades som gransskydd. Aven inom norra rrrilitaromradet ordnadcs gransskydd mot Norge genom sparrning av over gransen ledande viktigare forbindelser? Langre soderut voro motsvarande forbindelser Lange utan militar be- vakning (annu 12/4). Den 10. april forflyttadcs I. for-. dclningcns reservunderofficers- kompani med biltransport fran Kristianstad till Malmo och en bil?- skvadron ur kavalleribrigaden franc Klippan till IIalsingborg. Vid sist?- namnda stad stod efter nattmarsch fran Karlskrona kl 1100 ett 10,5 cm rorligt kustartilleribatteri eld- berett. Pa vastkusten befarade mart denna dag tyska lan.dstigningsfor- sok bl a pa Onsalahalvon. Dit di- rigerades av chefen for III. fordel- ningen, vary organisering annu befann sig i sin linda, ett forstarkt kompani I 15 och ett batteri A 2. Till Lysekil och StrOmstad dirige- rades olika delar av fordelningens reservunderofficerskompani. Alla dessa forband voro eldberedda i dagningen fOljande dag. Do snabba och improviserade atgarder, som vidtogos inom vastra militaromra- det den 10. april, voro ett verksamt bidrag till vart neutralitetsforsvar. Under denna dag forstarktes gransbevakningen vid Riksgransens st:n med skidloparbataljonen, ett batteri och ett par smarre forband. DEN 11. APRIL Den 11. april bedomdes av den militara ledningen pa grund av in- gangna underrattelser ett tyskt an- grepp mot MalmO och IIalsingborg under natten till eller i daggry- ningen fOljande dag som icke ute- slutet. Bl a rapporterades, all on av de stora farjorna pa KorsOr- leden flyttats Over fran Stora Bolt till Helsingor, all tyska truppfor- flyttningar iakttagits pa SjOlland i riktning mot Oresund m m. OB anbefallde omedelbara At- garder for sparrning av flygfilten i sodra och mellersta Sverige. Pa eftermiddagen och kvallen forflyt- tades de fataliga forband, som of- ter hand blevo marschfardiga pa utrustningsorterna med bil, jarn- vag, cyklande eller marscherande till do most hotade platserna vid Oresund. Darutover dirigerades huvuddelen av kavalleribrigaden i riktning mot Skane. S-anima dag utverkade OB organisering av I 11 (Vaxj6) och I 16 (Halmstad). OB anbefallde vidare, att en lung bombdivision skulle, skyddad av jaktforband, den 12. april i dag- ningen ha intagit beredskapslage i luftcn ovan Halsingborg. Pa kvallen anbefalldes genom hogkvartersorder bl a att under natten hamnarna Malmii, Halsing- borg och Landskrona samt oin mojligt Oven de viktigaste vastkust- hamnarna skulle stangas, fyrarna pa strackan Svinesund - - Olands norra udde samt pa Gotland slac- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 kas och all radioutsandning fran radiofyrar stoppas. Under nation till den 12. april och under denna dag anbefallde OB med stud av ett muntligt be- myndigande fran fiirsvarsminis- tern organisering av samtliga annu icke organiserade staber och for- band tillhorande linjen och land- stormen. koncentrera starka krafter till de most hotadc landsdelarna. Ilan av- sag salunda all till sodra Sverige sammandraga en armekar (1.), med tyngdpunkten forlagd till Skane och till sydvastra Mellansveriges fforsvar med tyngdpunkt i Varm- land likaledes on armekar, namli- gen den forut i ovre Norrland grupperade 2. armekaren. DEN 12. APRIL Den 12. april pa morgonen voro grupperade och >nodtorftigt be- redda till forsvar> av SkAnes syd- och vastkust: en forstarkt linje- infanteribataljon, en kavalleribil- bataljon, on artilleridivision jamte nagra kanonavdelningar, tva kust- artilleribatterier och Atta kustfor- svarsbataljoner. En bomb division, dock utan jaktskydd - jaktforbanden bade av olika skal icke kommit fram till Skane - lag tidigt pa morgonen i beredskapslage beredd att ingripa mot ett landstigningsforsok i trak- ten av 13alsingborg. Trupperna pa Onsalahalvon ha- de under natten forstarkts med dit per buss transporterade delar av on bataljon och ett tungt kompani I, 15. I Varmland overskreds gransen derma dag av ett 70-tal norska sol- dater. Den flyktingstrom, som room kort antog betydande omfattning, bade dArmed tagit sin borjan. Under dagens lopp anlande till Kiruna I 4 (utom tva bat). Hand i hand med atgarderna for forsvarsberedskapens starkan- de gingo bB:s forberedelser for att DEN 15. APRIL Den 15. april voro prakl iskt ta- get samtliga linje- och landstorms- forband (utom dem av de senare, for vilkas utrustning uniformer in in annu saknades) krigsorgani- serade. Den sammanlagda styrkan uppgick till omkring 320.000 man -- on med hansyn till de tyska styrkor, som stodo till fiirfogande for operationer mot Nordeii, icke foraktlig siffra - fordelade pa foljande satt: Linje, dcpAf6rband 65000 man > , faltforband 175 000 > Landstormsforband 80 000 > * * Till sist ma bar anforas ell ut- drag av ett uttalande av den be- kanta tyska generalen Diet], som var befalhavare over de tyska trup- perna, som den 9. april landsattes i Narvik och framtrangde mot svenska gransen: >> . . . Jag kunde konstatera, all de svenska soldaterna voro fosterlandsadskande, veil ulbil- dade och foredomligl ulrustade. Ell angrepp mot den svenska gransen bade icke varil ndgon lull of far. . . . > ERNST JUNGSTEDT 133 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Nya minutlaggare t r kustartilleriet Kustartilleriet skoter i den ma- rina mineringsverksamhcten skar- gardens och haxnnforsvarets s k kontrollerbara mineringar. Kontrol- lerbar innebar att tidpunkten for sprangning ar stalld under kontroll fran minstationer i land. Olika skal, t e mojlig-heten for egna fartyg att passera, reser stora krav pa preci- sion i utlaggningen. Mineringsarbe- lena kraver darfor til.lgang pa spe- cialbyggda minutlaggare. NULAGET Det nuvarande besl.andet av sa- dana fartyg utgores, som framgar av tabellen, till stor del av trotja- nare flied aktniugsvfird alder. Den aldsta miuutlfiggaren, nr 3, med byggnadsaret 1879 iir nog marinens aldsta i tjiinst varande maskindriv- na fartyg. Eftetsont do aldee minutliiggarua, nr 3--9, tillkommit under en pe- riod, da kustartillcriforsvaret upp- togs i den inre skiirgarden t'pp- fyller dessa fartyg !eke langre da- gens krav. De fir icke tillrackligt stora och sjodugliga. 1)en maski- nella utrustningen in in fir otill- fredsstfillande. De kunna darfor inte effektivt och sfikert upptrfida och arbeta i ytterskargardarna och utanfor oskyddade hamninlopp, dfir kustartilleriets mineringsverksam- het numera huvudsakligen ar for- lagd. UTVECKLINGEN En stegvis utveckling till en bfitt- re och effektivare miuutlfiggartyp har efterhan?d skett. Den 1939 leve- rerade minutlaggaren 10 fick sa- lunda ett modcrnt maskineri av dieselclektrisk typ. Nr 11, som be- viljades av riksdagen i saraband med 1942 ars forsvarsbeslut och fiir- digslalldes 1047, var den forsta, som ifraga om storlek, sjoduglighet in in verkligen motsvarade det nutida kustartillcriforsvarets behov. Redan innan denna minullaggare gick sin leverausprovtur, hade riks- dagen beslulat om ersiittningshygg- 134 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Den projekterade minutlliggaren. nad for ytterligare tva av de iildsta minutlaggarna. Model beviljades till tva nya fartyg av samma typ som nr 11. Ron fran beredskapsaren, krigs- erfarenheter och utforda prov ha visat, att viss modifiering av far- tygstypen Ur onskviird, for alt man skall fa fram en hogeffektiv min- utlaggare. Till de hojda kraven bi- drar sarskilt den krafliga utveck- ling av minmaterielen, som skett efler kriget. Forslag till slutlig reg- lering av for dessa minutlaggar- byggen erforderliga model ha ock- sa forelagts riksdagen i 1950 ars statsverksproposition. NYBYGGNADER De nya minutlaggarna projekleras mod i stort sett foljande data och egenskaper. Langd over alit 31,20 in Bredd 7,40 in Deplacement 232 ton Fartygets framdrivningsroaskineri utgores av tva dieselelektriska an- laggningar, som driver var sin pro- peller och tillsammans utveeklar ca 360 hkr. Farten beraknas till 10,5 knop. Fartygets utseende och all- Data over kustartilleriets minutlaggare Minut- laggare 13yggd Langd Bredd Depl Fart Maskineri Anm or nn m 3 1879 26,5* 5,45' 200* 6,4 hogtrycksangm 100 hkr pn 5 1885 22,5 5,85 108 6,8 190 1 w 6 1893 22,4 5,56 108 7,6 ngm, 190 ? komp o 7 1905 22,5 5,56 110 7,5 160 8 1904 22,5 5,56 110 7,7 ? 135 ? w 7Z o F 9 1912 25,2 5,75 120 8,5 ? 210 10 1939 27,4 5,60 166 9,2 diesel-el, 240 11 1947 30,2 7,23 220 9,8 diesel, kameva, 300 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 manna anordnande framgar av skissen ph sida 135. Skrovet har utformats for att ge minutlagga- ren hog grad av sjoduglighet. Del Or forsett med isbrytarestav. tlverbyggnaden inrymmer kom- mandobrygga med styrhytt, navi- geringshytt och radiohytt. Darun- der aterfinnes i huvuddackets plan kok, tvattrum och officersi,nred-. ning. Huvuddacket forut saint gaang- borden avses som arbetsplats vid minfallning. Akterut placeras far- tygets batar. Fran tamburer i 6verbyggnaden leda trappor till undcrofficersin- redningen, inaskinrummet saint langst akterut manskapsforl5gg- ningen. Minfallningsanordningarna utgo- ras av en storre kran, tv'a mind5- vertar, tvA. ankardavertar ocli tva vinschar. Kran, mindavertar och vinschar drivas elektriskt eller hydratiliskt, ankardavertarna med handspel. Donna materiel avses i huvudsak for den s k fasta fiill- ningen, (I v s minering med i for- vag tillkapade ankartrossar. Farty- get Or dessutom forsett med rills, varigenom banfiillning av minor med automatiska ankaren mojlig- gores. Lasten av minor medforas i min- rummet, varjamte ell betydande an- tal minor kunna transporteras pit dick. Fartyget har en 40 mni Bofors luftvarnsautomatkanon pa brygg- dack. Minutlaggaren liar on jolle och on motordriven minarbetsbat. Iljiilpmaskineriet bestaar av tv'a generatoranliiggningar varav den NOTISER FRAN .HOGKVARTERET .Marinen Bocker 1 Mo nr 85 (TS D 15/50) faststallcs undervisning for manskapet vid flottan. Forbranningsmotorer. (UMF: IV A del 2). Bilaga 16 till Undervisning for man- skapet vid flottan (UMF: IA) fast- stalles i mo nr 559 (TS B 5/50). Bilagan inneh$ller bestammelser rorande rittsskipning och rattsvard. 0 v r i g t Mo nr 78 (TS D 13/50) innch5ller fo- reskrifter bctraffande halso- och sjukvnrd in in vid marinen. ena Or kombinerad med on liins- och brandpump. Diirutover finnes on separat, elektriskt driven ]ans- och brandpump. Ankarspelet Or maskindrivet och rodret nianovre- ras medelst styrmaskineri. Slutligen kan namnas, all minut- laggaren forses med de niodernaste hjalpmedel for navigering m in sa- som radio, ekolod, trycklogg och navigeringsradar. * Nybyggena komma att bli ott ovar- dcrligt och efterlangtat tillskott i kustartilleriets minutliiggarflotla. Av tabellen framgar emellertid, all ytterligare ett flertal fartyg upp- n'att ell-er mycket snarl konuna alt uppn'a den Alder, f n satt sa hogt som till 50 iir, da do Tiro sa for- slitna, att do icke liingre kunna un- derhallas utan m'aste utrangeras. Ersattningsbyggnad for dessa Or darfor en trangande angehigenliet. BO VARENIUS Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Prominenfa profiler Attlee, Bevin, Cripps, Morrison Efter dot dramatiska februari- valet sitter regeringen Attlee kvar. Dess andel i valjarkaren har gatt tillbaka, less majoritet ar rekord- artat liten, dess mojligheter all fo- ra en principiellt socialistisk poli- tik ar praktiskt taget obefintliga, men tills vidare fortsatter Labour att bara ansvaret for Storbritan- niens oden. Regeringsmakten i London ligger fortfarande i han- derna pa labourregeringens >fyra stora>>: premiarministern Clement Attlee, underhusledaren och i rea- liteten vice premiarministern 11cr- bert Morrison, finansministcrn Sir Stafford Cripps och utrikesminis- tern Ernest Bevin. I den fyrklo- vern finns alla de riktningar re- presenterade som har byggt upp Storbritanniens maktiga arbetar- parti: fackforeningsrorelsen, kom- munalpolitikerna och de intellek- tuella. CLEMENT ATTLEE Den sistnamnda riktningen re- presenteras av den nu 67-arige premiarministern. Han har sina rotter i den hogre medelklassen och hans ungdom tillbringades i on av landets finaste Public Schools och i Oxford. Si ilenligt borjade han sin politiska bara som overtygad konservativ, men nar han efter fullbordade studier i mo- dern historia och juridik borjade sin advokatpraktik i London vack- tes bans intresse av de sociala fra- gorna. Dot elandc han motte vid sina exkursioner i Londons fatti- gaste kvarter gjorde ett outplanligt 137 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 intryck pa honour. Social indigna- 1935-40, som second-in-command tion och sociala studier forde ho- i Churchills koalitionsregering nom over till Labour Party. Se- 1940-45 och som premiarminis- dan han under forsta varldskrigelt ter fran 1945 har del ofta ryktats kampat med utmarkelse pa olika att han skulle ersattas med en an- fronter och avancerat till major nan man. Dessa rykten har into borjade han pa allvar sin bana som. minst hamtat paring ur Attlecs politiker, han kom in i underhu- ganska farglosa, en smula torrt sak- set, bleu understatssekreterare i liga vasen, man har menat att en den forsta labourregeringen 1924 ledare for att ha framgang maste och i den andra 1929-31 Forst ha storre forutsattningar all satta kansler for hertigdomet Lancaster folkfantasin i rorelse. Men man och darefter postminister. bar tagit fel. Attlee har into ersatts, Attlee horde ingalunda till de le- i stallet har han overlevt sina kon- dande room partihierarkin, da den kurrenter. Om hans politik ar me- stora kris intraffade, som forde ningarna delade. Men our hans partiets andra generation till mak- personliga integritet finns det en- ten. I augusti 1931 bildade MacDo- dast en mening i brittiskt politiskt Wald sin nationella samlingsrege- liv. ring tillsammans med konservati- va och liberaler och sprangde dar- HERBERT MORRISON med Labour. Vid de darefter fol- Nar Attlee blev partiledare 1935 jande valen, (Ur striden stod mel- var hans svaraste konkurrent Her- Ian koalitionen och labouropposi- bert Morrison. Denne nu tit-arige tionen, led den senare ett forkros- underhusledare ar son till en po- sande nederlag. Da det nya under- lliskonstapel och fick sluta sin skol- huset samlades satt pa oppositions- gang vid 14 ars alder for att borja banken endast tre f d ministrar, sin bana som springpojke. Han den gamle George Lansbury, som kom snart in i arbetarrorelsen och blev oppositionens ledare, och de blev 1915 sekreterare i partiets bAda nungdomarna? Attlee och londonavdelning. Hans kommunal- Cripps. Attlee blev vice opposi- politiska karriar krontes 1934 med tionsledare, och nar han ar 1935, ordforandeskapet i Londons stads- vid Lansburys avgang, utsags till fullmaktige; da hade han ocksA dennes eftertradare var detta en hunnit prova pa rikspolitiska upp- kompromisslosning mellan partiets gifter som kommunikationsminis- hoger och vanster, mellan xpoliti- ter i 1929-31 ars labourregering. kernaN och fackforeningsmannen. Som Labours ledare i huvudstaden Ilan var den som alla kunde god- atnjot han en synnerligen stor auk- taga. Manga ansAg darfor att 1935 toritet, men vid partilcdarvalet Ars losning av partiledarfragan en- hill han igenom pa fackforenings- dast var ett tillfalligt arrangemang, folkets motvilja mot en bkommu- och under Attlees fortsatta verk- nalpolitiker>> och pa motstAndet samhet, som oppositionsledare frAn vansterflygeln, som ansAg ho- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 nom vara for langt ute pa particts hogerkant. Pa den kanten har han ocksa i stort sett stannat, och som den som dragit upp huvudlinjerna for 1950 firs moderata valprogram har han kommit all betraktas som medelklassens talesman inom ar- betarregeringen. Hans moderation och hans goda samarbete med to- ries som inrikesminister i Chur- chills koalitionsregering hindrar emellertid inte all han Sr en av re- geringens mest stridbara och strids- glada talesman i underhuset, dar hans sammandrabbningar med Churchill tillhor husets mest upp- skattade politiska dueller. ERNEST BEVIN Ernest Bevin har aldrig aspire.- rat pa partiledarposten. I den sty- rande regeringskretsen Sr han fackforeningsmannen framfor ally andra. Den nu 69-arige utrikesmi- nistern borjade vid 11 firs alder sin bana som ladugardsdrang men avslojade snart en energi och orga- nisatorisk talang som under area satt djupa spar inom brittisk fack- foreningsrorelse. Hans framsta skapelse var del enade transport- arbetarforbundet, dar han blev ge- neralsekreterare, och hans domi- nerande stallning inom fackfor- eningsvarlden fick synligt erk5n- nande da han 1937 presiderade som ordforande. vid internationel- la fackforeningskongressen i Lon- don. Delta Sr otvivelaktigt en marklig meritlista for en utrikesminister. Men faktiskt har Bevin alltid haft lid all agna ett specielit intresse at internationella fragor. Nar del galler utrikespolitiken Or hans stridbara patriotism inte av i gar. Redan 1914, da partiledaren Mac- Donald intog en avvisande hall- ning till del brittiska krigsdelta- gandet, forklarade den unge fack- 139 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 foreningsmannen Bevin, att han skulle ha varit beredd all delta i en internationell generalstrejk rnot kriget om de tyska socialdemokra- terna ocksa varit beredda till det. Men eftersom sa inte var fallet kande han sig som brittisk social- demokrat och inte sorn internatio- nell socialist. Vid 1935 ars parti- kongress forde han ocksa ett sprak mot Lansburys pacifism som nar- made sig brutalitet. Nar Churchill gjorde honom till arbetsminister i sin koalitionsregering fick ban dSrmed ocksa en kollega, som var fast besluten all into lata nagra brittiska posilioner ges upp och som inte tvekade all chockera si- na valjare genom att solidarisera sig med premiarministcrn i den intrikata grekiska interventions- politiken 1944. Sorry utrikesminis- icr liar ban framtratt med samma stridbara realism, och oppositio- nen fran particts viinsterflygel med dens krav pa en > konstruktiv socia- listisk utrikespolitik>> liar steg for steg tvingats pa kna tills den efter februarivalet nara nog rensats ut or underhuset. STAFFORD CRIPPS Attlee, Bevin och Morrison var de tre ledande labourrepresentan- terna i krigskoalitionen och ledar- lrion da labourregeringen bildades 1945. Sedan d.ess liar Trion utokats till kvartett sedan Sir Stafford Cripps sorn ansvarig for landcts ekonomiska liv kommit all inta den kanske viktigaste regeringsposten. Ilan Sr den yngste av de fyra - nyss fyllda 60 Sr. Under 1930-talet stod han i standig konflikt med partiet p5 grund av sina radikala socialistiska asiktcr och sina folk- rrontsympatier, och annu under 40-talets forsta halft var hares stall- ning osaker. Sin politiska Nana borjade han som kronjurist i 1929 --31 ars labourregering, bans nas- t:a stora uppdrag kom forst 1940, da Churchill sande honors till Moskva som ambassador. 1942 in- tradde han i regeringen och gjordc sin most bemiirkta insats, da han som krigskabinettets representant sandes till Indien for alt fa till stand en uppgorelse med de indis- ka partierna. Hans mission miss- lyckades trots bans nara vanskap med Nehru, och det blcv Attlee som 1947 fick definitivt l6sa det indiska problemet. DA bade Cripps redan sedan Lange fatt koncentrera sin uppmarksamhet till ekonomis- ka problem. Vid labourregeringens tillkornst 1945 blev han handels- Minister, men da den ekonomiska krisen satte in p5 allvar 1947 flyt- tades ansvaret for Storbritanniens ekonomiska tilifrisknande Over pa honom. Sir Stafford Cripps tillhiir par- tiets overklasselement, Sr sanno- likt dens formognaste medlem och rnojligen ocksa doss finaste intel- lekt. Ilan ar en utpriiglad repre- sentant for den i England icke ovanliga men for kontinentala for- hallanden snarast chockerande kombinationen av socialism och kristendom. Naturvetare och jurist, diplomat och finansexpert, radikal socialist och psalmdiktare, (let ar en mycket engelsk konstellation. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 F RSVARSUTSTALLNINGAR Saval under krigsaren som se- nare har ett stort antal forsvarsut- stallningar ordnats pa olika platser landet runt, enbart innevarande sir ungefar ett dussin. I de fiesta fall ha de vaclct stort intresse och gjort god nytta och for den skull kan mahanda nagra korta synpunktcr pa hur de kunna planlaggas och genomforas vara av varde, allra- helst som detta arbete stundom lag- ges pa tamligen ocrfarna militara befattningshavare. UTSTALLNINGENS SYFTEN Forst och framst maste man gora klart for sig andamalet med ut- stiillningen. Rent allmant bor detta vara att go on levandc kunskap om vArt forsvar och alla doss skilda verksamhetsgrenar i krig och fred, att darmcd redovisa for svenska folket syftet med alla de ekono- miska och personliga bordor, som forsvaret kraver, att visa vad som utrattats eller anskaffats for detta mal samt att darigenom stimulera fiirsvarsintresse och forsvarsvilja. Donna installning Or ju grundvalen for saval de varnpliktigas install- ning till sing uppgifter som for rckryteringen till We vAr aktiva befalskader och vara frivilliga for- svarsorganisationer. Dessa syfte- mal soker man na genom att ordna orlogsbesok, flygdagar, >>regemen- tets dag>> m m pa skilda platser. Valjer man utstallningsformen med alia de omfattande forberedelser, som den medfor, talar alit for alt man bor bygga pa bredast mojliga has. Detta kraver samarbete mellan olika forsvarsgrenar, mellan for- banden pa orten och lottor, hem- 1940 ars store fiirsvarsutstiillninq i Stoclcholin gav besiikande xno,jlighet att oven prove den personliga skfutskickligheten. 141 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 yarn o s v. Mycket ofta har det aven visat sig lampligt att ansluta forsvarsutstallningen till en storre utstallning sasom skedde i Gavle och Karlstad eller vid sommarens utstallningar >>Lantbruket, skogen och forsvaret>>. VILKEN MATERIEL FINNES? Pa flera hall har for dessa ater- kommande utstallningar fardig- stallts lattransportabel materiel i form av skarmar med fotomontage. Sadana serier finns bi a vid 1. Forsvarsstabens upplysningsde- tal j. >>Det totala motstandct>> om for- svarets allmanna forutsattningar och maktmedel. TvA exemplar, varav det ena tillhor CFF. ?Infanteriet.>> >>Artilleriet.>> Varje skarm i ungefarlig storlek 1,5X2 m. Vane scric om sju skarmar. 2. Marinledningen. >>Marinen> om marinens uppgif- ter och materiel. 6 skarmar. Kustartilleriet.>> 3 skarmar. 3. Flygstabens presseklion. Fotografier i olika storlekar, delvis samlade pa skarmar. En serie under forberedande. 4. Forsvarels Forskningsanstalt. Fotomontage och modeller be- lysande bl a: Raketer och robotvapen.>> >>Instrument for infrarod stral- uing.>> ?Maskcring.>> >>Atomvapen och atomenergi>>. Radar.>> 5. Civilforsvarsstyrelsen. >>Civilforsvarets organisation och verksamhet i krig.>> 17 skarmar om 1-1,5 m. 6. Hemvarnsstaben. > Hemvarnets organisation och verksamhet.>> 3 skArmar och di- verse fotografier. 7. Riksluftskyddsforbundet. >>Luftskyddets uppgifter och medel.>> 10 skarmar. >>Atomkriget.>> 6 skarmar jamte en dubbelmonter. 8. Centralforbundel for befalsut- bildning. >>Forbundets organisation och verksamhet.? 6 skarmar. KOMPLETTERING AV SKARMARNA BEHOVS Dessa serier av fotomontage och modeller ar dock icke nog for att skapa en trevlig expo utan kraver komplettering pa olika Batt. I forsta hand kan detta ske genom att man med de ovannamnda serierna, vilka skola ge en oversikt av 5mnet, som ram fullstandigar utstallningen med vapen och utrustningsartiklar av olika slag.Aven delta behover dock brytas av mera stimulerande in- slag, t e grupper av skyltdockor vilka askadliggora tjansten inom en kulsprutegrupp eller forlaggning i talt vintertid o s v. I nagon man kan dock detta ersAttas av fotogra- fier. Och slutligen bor man, om man sa hava kan, ordna med fore- visningsovningar av olika slag. Sa- dana forevisningar kan omfatta allt fran en faltskomakare i arbete till stridsovningar. Med sma enkla me- del kan man darvid visa t e en Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 En bildslctirm i 1st uppldsningsdelaljserie oni artilleriet. rodakorspatrull i verksamhet, pro- jektilrojning, en modern stegvagn vid eldsvada o s v. EKONOMIN OFTA BESVA'RLIG Sadana intressanta inslag far ocksa manga ganger stor betydelse for utstallningsbudgcten. Nagra statsanslag kan i regel icke stallas Lill forfogande utan pcngarna maste skaffas pa annat satt. De avgifter, som man kan fa in fran skjutbanor, filmforevisningar, vissa forevis- ningar m m blir da nodvandiga for all fa ekonomin att ga ihop. Detta far emellertid icke leda till att in- slagen av militart > tivoli? dominc- rar. Att sa hittills icke skett i storre grad, Or framforallt frivilligfor- cningarnas stora och bestaende for- tjanst. Icke minst lottorna och de kvinnliga bilkaristerna har pa ett vcrksamt och osjalviskt siitt hi- dragit genom all ordna serveringar, svara for transporter och terrang- korningsbanor m m. REGLERANDE BESTAM- MELSER De bestammelser som giitler Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 vid forsvarsutstallningar, >>rege- mentets dag?, orlogsdagar m m avse huvudsakligen att forhindra att sekretessbelagd materiel blir ut-- stalld. Dessa anvisningar aterfin- nes i go nr 40/1949, Or bl a stad?? gas att plan och anordningar for forsvarsutstallning eller militar del av annan utstallning skall under-, stallas vederborande forsvarsgren- chef for godkannande. ORDENTLIGA FORBERE- DELSER! Skall man sa soka sammanfatta erfarenheterna fran denna verk- samhet, maste man framst betona vikten av goda forberedelser. Man maste vara ute i god tid for att fa den basta och most publikdragande utstallningsmaterielen och man maste i god tid innan skaffa sig de oundgangliga ekonorniska garantier- na samt to kontakt med alla de par- ter, som bora intresseras for med- verkan. Genom att intressera lokal- pressen, genom korteger, affisch- kampanjer m m bor reklamen sa- kerstallas. Tryckta program maste iordningstal.las och utstallningsbe- sokarna maste omhiindertas av guider in m, musik ordnas - ja, det Or tusen och en saker att tanka pa. Och irate minst i ekonomisla hanseende intraffar Jett bakslag, om t e vadret icke infriar for- vantningarna, och man far overhu- vudtaget icke utga fran att fore.. taget skall ge flagon vinst i pengar. Men en val genomford forsvarsut?? stallning ger utdelning pa lang sikt, ar framat. Den skapar kontakt mel- lan samhallet och forsvaret och. kontakt mellan de olika forsvars- VINGFORWEN I artikel nr III i serien > Alt flyger fort? kom bildtexten till fig 3 pa side 56 all bli felaktig. Den skull lyda pd fiiljande satt. Vid dverljudsfart cigar en tryckvag Iran spetsen. Vagens vinkel bakat ar beroende av hastigheten sa all hogre hastighet ger okad vinkel. Minsta motstand hos vingen fas da denna Jigger belt bakom tryckvagen. Saledes ger storre pilform aerodynarnisk n5j_ lighet till storre hastighet. grenarna och forsvarsorganisatio- nerna. Sakerligen bidrar liven det gemensamma arbetet att knyta ban- den fastare mellan rncdlemmarna i de frivilliga forsvarsforeningarna och darmed skapa nya m6jligheter for medlemsrekrytering. 0 Tt3RNBOM Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 ATT FLYGA FORT IV. Aerodynamisk utformning av flygkropp och luftintag Alla kroppar, sons rOra sig frantat i ett medium, rona ntotsland. Olika utformning av dessa ger olika mot- stindsstorlclc. For ett forctn'al, sour skall forf]ytta sig i exempe]vis loft med hog hastighct, Or det av stor betydelse all (less fortngivning Or sadan alt luftstromnien fOljer kroppssidorna utan uppkouist av virvelbildningar, vilka ge upphov till stort ntotsland. En platta liar betydligt storre motstitnd On ett Mot mcd sanuna froutyta och data i sin tur Or suture ur ntotstands- synpunkt an den stronllinjefornta- do kroppen (se fig 1). Den kraf- tiga virvclbildningcn bakom plat- tan ntinskar ju miter man fyller tit bakom och Oven fratnfor plattan. Genont all draga tit fOremnalet i liingdlcd, d v s Oka slankheten och ge (let rotalionssytnmetri, uppnar man minsta mojliga motstand. FLYGKROPP Flygplankonstruktorens striivan Or att med den dragkraft, sons star till forfogande hos t c en reaktions- motor, fa sift flygplan att flyga sa fort som ntojligt. Aldre flygplan fir tu? denna synpunkt into sarskilt ekonomiska. Vara dagars hoga flyg- hastighcler kunna into uppnas utan omsorgsfull aerodynamisk utform- ning. Den plats som kravs for mo- torer, bransletankar och flygforare, sitter en viss minimigrans for krop- pens genomskarningsarea. FOljd.en blir, all for alt fa slankare kropp, tnaste flygplanet goras langt. Det modcrna jaktplanet tycks bli alit stOrre till omfanget, ju hogre has- tigliet, som eftersiriivas. Alla (let konventionella flygplanets utskju- tande detaljer i form av motorer, lands.tall, fOrarlluv och vapen (kul- sprutor, bomber etc) masle i ett modernt hoghastighetsflygplan jiini- Has tit c]ler byggas in Hier och mer. MOTORINBYGGNAD I allmiinhet placeras reaktions- och raketmotorerna i flygkroppen nted luftintag nagonstans i nosen och utloppsmunstyckct i stjartpar- tiet. Flygplan med tva motorer in- byggda i kroppen forekomnter. Flermotoriga altcrnativ ha (lock of- last motorerna placerade i eller tinder vingarna. Deras holje liar J -;g ]? Olikq kro vl )Cnefi7aerlten Cyr ~W: c{?5 ,far 4~= o letaif mo64na,+=c4.ln. ck 2f S=vinq- Yln~ liar s&,r1eic~o~d..}n1en 1.1 Fer 1 plalta lo) 0.3 ~::r k}vi (1~) 0.1 for sleoNlihieforrwd. -'7'~ (CJ . 145 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ~i9 a.;1~? j4n4 Vin41-t kA ar .bc ec i ci r stromlinjeform med rotationssylm metri och vid infiistning I vingarna fir overgang mellan vinge och nur- tor oftast viii utjiinu'at ur stronr ningssynpunkt. LANDSTALL De fiesta flygplan, som byggas nil for tiden, Tiro Mrsedda med nos, hjulstall i st f sporrhjulst ill. Bade huvudlandstall och noshjulstall ara) indragbara, vilket innebiir en av- sevard molstandsminskning. I)e tunna vingar, som numera anvart- das, gor (let nodviindigt all lijulen tas in i kroppen, en faktor, son' ytterligare bidrar till alt fortjocka kroppen. Den konstruktiva sidan av landstiills utforande bebandlas i en kommande artikel. FORARHUV Flygforaren Or tvungen att ha till- fredsstallande sikt nOr ban flyger. Acrodynamikern skulle heist vilja gora Bela flygkroppen slat, men maste bar boja Sig for praktiska skal. Ljusets brytning spelar ocksa en viss roll och fir avgorande for den minsta vinkel, som kan tillAtas mellan flygkroppen ocli huvens ovre framre yta (se fig 2). Den bo- ga landningsfarten som f6ljer med hoga flygfarter gor att foraren bor Sc ?sa mycket som mojligt av mar- ken for att landningssakerbeten skall vara tillfredsstiillande. Folj- den av alit detta blir en tydligt markerad buy pa flygplanets fram- -bi 4 U.rssaeklion~ r? `~~ 4i 1 bskk o err & tlO,+,Ihl P~,Y4i1rr~a1 wndsx {IKa~lir.~c~ flo,e:n 1 146 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 re parti och darmed okat motstand ph flygplanet. VAPEN Bomber och automatkanoner for- soker man, oil utrymmet tillater, att hysa inne i kroppen. Automat- kanonerna kunna ocks'a byggas in i vingarna med skjutbara luckor for mynningarna. Aven raketer for- soker man bygga in i form av ra- ketautomater. Dar delta icke gar kan, genom lamplig upphangning och utformning av olika raketva- pen, dessas motstand reduceras till ett minimum. LUFTINTAG Ett av aerodynamikerns svaraste problem fir att utfornia och placera luftintagen till reaktionsmotorerna. Reaktionsmotorn fordrar vid drift en viss luftmingd per tidsenhet, soin maste tagas in fran den oin- givande luften. Ett flertal alterna- tiv finnes att valja pa, vart och ett med olika fordelar. Ur aerodyna- misk synpunkt och aven in h t verk- ningsgrad ar nosintaget att fore- dr.aga framfor andra, men liar vissa konstruktiva nackdelar framst det stora utrymme som de Tanga till- loppsroren frAn intaget till kom- pressorn fordrar. Andra forekom- inande typer Tiro flushintag, skop- intag, vingrotsintag och luftintag placerade antingen pd flygkroppens over- eller undersida. En grundlig forskning bedrives for niirvarande ph utformning av luftintag. Man forsokcr fA basta mojliga verknings- grad, minsta risk for kompressions- stotar vid intagen och enklast moj- liga konstruktiva utforande. Fig 3 lientihera llygplanen! Losning till pristav- ling nr 7 I. Tu-2, Ryssland. 2. B-47, USA. :3. J 28, Sverige. 4. 11-10, Ryssland. 5. S 14, Sverige. 6. Jak-3, Ryssland. Nr 1 forvaxlades i manga fall med B 18 B, Sverige och Pe-3, Ryssland. Pristagare: Stamff Wennersten, F 6, Karls- borg, Stamff K A Andersson F 6, Karlsborg och kapten Lange, F 17, Kallinge. Nasta identifieringstavlan iu- flyter i nr 5. Far Ni dubbla ex? Den som erhAller dubbla ex av KmK uppmanas att meddela saken till Kontakt med krigs- maktcn, Stockholm 90. Det Ur darvid nodvandigt att ange for- och efternamn, vpl-nr, trupp- registreringsmyndighet saint avsandarna till forsandelserna. visar i princip olika mojlighcter alt utforma och placera luftintag pa moderna hoghastighetsplan. I pasta artikel kommer reaktions- motorns princip att behandlas. R MAGNUSSON Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Spiolleri, sabotage och "psyk-krig" Ad amerlkanska tysklamdsmantlrern 1949 All amerikanska krigsmakten hyser den storsta res.pekt for den verksamhet, som bedrivs av spio- nor, sabotorer och propagandis- ter, forstar man, nar man far veta, att sadan krigforing numera i be- tydande omfattning har inforts p. USA-armens manoverprogram. Den torde forsta gangen ha fore-, kommit i saraband med manovrcr pa amerikanska vastkusten hosten 1948, men da i ganska blygsam skala. Under de manovrcr, sorn 1949 hallits i Tyskland, do s k Exercise Showers i slutet av april och Exercise Harvest i borjan av september, har spioneri, sabotage och propaganda bildat ett stark]: inslag i manoverbilden. Vid sidan av do taktiska operationerna har man gjort alit for att de deltagande forbanden skill fa upptrada under sa verklighelstrogna forhallanden som mojligt. Fingerado partisan- grupper har opererat i do stridan- de armeernas flanker, sabotorer och spinner liar dykt upp overallt, rykten och falska meddelandcn har spritts ut. Darvid har dot f o visat sig, att missvisande underrattelser ofta av lagre chefer vidarebeford- rats till hogre ort utan tillrackligt kritisk provning. Aven den psyko- logiska krigforingens vapen har kommit till anvandning: med flyg- blad, nedkastade i propaganda- bomber, radiosandningar och hog- talare i frontlinjen har man sokt fresta soldaterna att desertera. Mi- litarpolisen har bakom fronten fort sitt privata krig mot sabotage och andra broil och darvid forfo- gat over ett valdigt, bilburet krimi- nallaboratorium av den typ, som under kriget alltid foljde de ame- rikanska armeerna at. I de av den blaa styrkan - forsvararna - be- harskade omradena tradde den militara civilforvaltningen i vcrk- samhct och fick on mangd olika uppgifter all losa - fran avvar- jande av epidemier till skyddande av konstforemal. bAGGRESSORS>> SPIONER BAKOM FRONTEN Vid aprilmanovern kom del som en stor overraskning bade for be- fal och manskap, all den fingerade fiends - kallad >>Aggressor>> - som skulle inleda anfallet mot for- svarsstallningar i Sydosttyskland into enbart existerade pa pappe- ret. Dels attackerades forsvararna fran luften av on ansenlig flygar- mada och dels dok atskilliga spio- nor och sabotorer upp bakom frontlinjen. Ledningen for den forsvarardc styrkan hade ingen aning om att enskilda personer fatt sig tilldela- de rollen som ?fiender>>, forran man under natten strax fore an- fallet fattade misstankar till en 148 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 mer an lovligt nyfiken man iford en nagot >>forbattrad? upplaga av en amerikansk kaptensuniform. Det visade sig, att mannen var >>spion>>, varfor han omgaende togs till fanga. Efter den betan var man pa sin vakt mot alla misstankta personer i stridsomradet. Journa- lister och pressfotografer bolls un- der strang observation och en av fotograferna maste finna sig i att krypa i arresten, tills man forvis- sat sig om hans identitet. > INDUSTRISKYDDSMAN I BEFALSSTALLNING? Hur det gick till nar den ovan- namnde spionen-kaptenen greps, kan vara vart att namna. Han ba- de lyckats to sig forbi forsvarar- nas framskjutna posteringar och stott pa flera patruller, som undrat vad slags uniform han bar - den var gron med roda emblem pa ko- letten. De godtog emellertid utan vidare hans forklaring, att han var >>industriskyddsman i befalsstall- ning>> och lilt honom fortsatta. Nar han till slut fragadc en korpral efter vagen till Erlangen, blev den- ne emcllertid misstanksam och se- dan drojde det inte lange forran det gick upp for honom, att han bade med en > spion? att gora. Vid ett annat tillfalle greps tre fiendeagenter av sakerhetsdetaljen vid en artilleridepa i Mannheim. Tva av dem togs pa bar garning, nar de med lyssnarinstrument gick in pa anlaggningens telefon- nat, medan den tredje hejdades vid huvudingangen. Tva dagar ti- digare bade ett par agenter for- kladda till civila tyskar lyckats Amerileanare med rekylfri pt)-pj(s i en lilen tysk by. spranga> en jarnvag strax intill depan, och pa tjugo meters av- siand frAn vaktmanskapet. Sprang- laddningarna var givetvis attrap- per. SABOTORER STOPPADE KARTTILLVERKNINGEN Sabotorer upptradde vidare pa en ingenjors- och underrattelsc- central 1 Schwetzingen, dar de for- storde kartreproduktionsmateriel och bilburen faltutrustning samt klippte av ledningarna till anlagg- ningens elkraftstation. >>Sprang- amnen>>, > termitpennor> och > kam- fcrsatser? var de sabotagetnedel, som kom till anvandning. Slaget maste ha drabbat forsva- rarna mycket hart med tanke pa att Schwetzingen skulle svara for Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 all distribution av kartor och flyg- fotografier till de stridande styr- korna. Sabotorerna hade tagit sig in pa anlaggningens omrade genom att >>haka pay on mili.tar fordons- kolonn nagra kilometer darifran. Deras fordon passerade in med do ovriga utan att hejdas av tre ame- rikanska vaktposter och en polsk vaktman, som hade uppsikt over inkorsporten. En kylhusdepa i Frankfurt for- klarades ocksa s forsatt ur strid>> av stridsdomarna pa grund av sa- botage, vilket hade till foljd att in- tendenturen maste to kylhuset i Mannheim i ansprak aven for livs- medeltillforseln till den del av de i manovern inbegripna trupperna, som annars brukade fa sina ranso- ncr fran Frankfurt. ?FIENTLIG? SANDARE FORESLOG DESERTERING Under Exercise Showers utsat- tes forsvararna for propaganda- attacker genom etern fran en fient lig sandare, som i femminuterspe- rioder gick in ph stationen Mun- chen-Stuttgarts vaglangd och med bade hot och frestande loften sokte forma soldaterna att ge upp stri- den. Propagandisten varnade t e ett forband forsvarare, som retire- rade mot Ludwigkanalen, for en >>fruktansvard flygattack>>, som skulle riktas mot dem, om de for- sokte ga over bron vid Neumarkt. Exercise Harvest, som agde rum 6-17 September, skilde sig i upp- laggningen fran varmanovern, sa tillvida att >>Aggressor>> nu forfoga- de inte bara over femtekolonnare och propagandister utan ocksa over reguljara truppforband. Vida- re hade ett nytt psykologiskt mo- ment tillkommit i programmet, i det att manoverledningen for att satta farg pa fiktiva underrattelse- rapporter over angriparstyrkans trupprorelser skapat tre uppdikta- de fiendegeneraler, alla starka per- sonligheter med sina speciella egenskaper. > General Manuel el Araby> - kallad hjalten i slaget om Niirn- bergfickan - karakteriserades som den mest bombastiska i donna trio. Som foresprakare for snabbhet och tyngd i pansarstotarna skulle han haft for vana att fore an fall mot utvalda mal belagga dessa med starkt koncentrerad eld fran tunga vapen. En slug politiker och militar strateg var > general Arturo Aqui- nalde>>, som ' anforanden till si- na soldater brukade tala om de- ras ?bestammelse att kasta de de- kadenta demokratiska ideologierna over anda>>. Ehuru han inte tjanat sina sporrar pa faltet, ansags han vara en god taktiker, omgiven av skickliga och kraftfulla man. Han framstalldes som ?fanatisk i sin asikt att USA-trupperna maste kas- tas ut ur Europa>> - en omstandig- het, som ibland lett till att Aggres- sor foretagit illa planerade och for tidigt igangsatta offensiver. >>General Ernst Guillier>> be- skrevs som en kall, hansynslos och tystlaten man, en mastare i kons- ten att utnyttja pansar i taktiska operationer. > Han lat arkebusera on av sina basta officerare for att donne misslyckats vid ett anfall Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 12,7 mm Iv-kulspruta i banddrivet kvadruppelmontage och maskeringsndt under maniivern. mot Neustadt>>, hette (let i en fik- tiv undcrrattelserapport. Avsikten med skapandet av des- sa mystiska faltherrepersonligheter kan formodas atminstone delvis ha varit, att konfrontera soldaterna med den i ett krig into ovanliga foreteelsen, att medvetandet om narvaron av on framstaende mili- tar ledare pa motstandarsidan in- verkar menligt pa offensivandan och segerviljan i de egna leden, och att darigenom reducera denna skadliga verkan. PUBLICITETSIIUNGER GAV SPANINGSRAPPORT Publicitetshungriga soldater till- horande > angriparstyrkau? avslo- jade vid ett tillfi le under septem- bermanovern i Tyskland flera var- defulla militara hemligheter for ett av motstandarsidans public infor- mation?-lag, som kommit in bakorn angriparens linjer. Under on bilfard i narheten av Ingolstadt fann sig tre soldater lillhorande I. divisionens PI0-lag plotsligt konfronterade med en trupp fientliga artillerister. For att undga att tas till fanga anvande en av PIO-mannen litet psykologi. Med vetskap om att de fiesta man- niskor vill so sin bild i tidningen, fragade han on av artilleristerna, om han kunde fa fotografera donne for soldattidningen Stars and Stripes. ?Angriparen? svarade, att det Fick han visst och ropade fram sina kamrater, som gatt i skydds- stallningar i narheten. De posera- de glatt och villigt framfor kame- ran, uppgav sina namn, sitt for- band och sina adresser i hemlan- det och berattade utan sarskild uppfordran, att de skulle ge artil- leriunderstod at on infanteriplu? ton, som lag till vanster oin vagen. Efter att ha tagit tva fotografier av artilleriavdelningen, steg de tre USA-soldaterna upp i sin jeep, van- de den och satte full fart mot nar- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 F~llarhelen 1 det nutlda kriel Med monteringsfardig byggnads- materiel menar man sadana bygg- nadselement, som tillverkas indu- stricllt i stort antal for att vid an- vandningen utgora redan fardiga delar till de konstruktioner man vill astadkomma. Den enda mera betydelsefulla materiel av dot sla- get, som for narvarande finnes, Or krigsbromaterielen. Genom fordelaktiga kop av ut landsk bromateriel, dels s k balk- bromateriel (Bailey) for tyngre tra- fik, dels s k batbrornateriel (ply- wood-treadway) for lOttare trafik, liar krigsmakten do senaste 'wren tillforts avsevarda niangder krigs- bromateriel. Med donna materiel kunna do most trangande behoves. av snabbt utbyggda broforbindcl-? maste egna forband -- for all sat- ta ihop on vardefull spaningsrap- port. Dessa glimtar fran arets ameri- kanska manover i Tyskland torde ge on forestallning om vilkcn be- tydelse man numera pa militart hall tillmater resultaten av femte- kolonnaktivitet och propaganda. Sannolikt kommer dessa stridsme- del i ett framtida krig att spela en viktig roll icke endast pa hemma- fronten och i strategiska samman- hang utan Oven i anslutning till do stridande styrkornas taktiska ope- rationer. Del Or kanske nagot att tanka pa Oven for oss. Delta or trod je och sisla arti?- keln i rubricerade amne. 1 ndr- mast foregOende artikel (Org VI, sida 95) pa~visades behoves av forbattrad effekt hos den befint- liga organisationen for forbin- delsernas uppratthdllande pa grund av den sannolika forbin- delsebekampningen i krig. De mojligheter hartill, som narmast sta till buds angdvos vara: mon- teringsfardig byggnadsmateriel, okad maskinell utrustning samt rationaliserade arbetsmetoder och effektivare utnytljande av utrustningen. ser for sOviil tung som liitt trafik tillfredsstallas under do forsta ina- naderna av ett krig. Bebov av falt- broar, d v s broar tillverkade av tra eller annat material, som till storre eller mindre del finnes pa platsen, kommer emellertid alltjiimt att foreligga. Framfor alit komnier dot into att bli mojligt all alltid to i ansprak krigsbromatericl for Ott ersatta forstorda smAbroar och for all overbroa bombhal i vagarna. Dot sammanlagda behovet av mate- riel till sadana sma ersattnings- broar maste bedomas bli sa stort, at krigsbromaterielcn mycket snart skulle forbrukas. Just fur korta broar Or dot dessutnm i manga fall into lampligt att arivanda krigsbro- materiel, d irfor att denna into Or avpassad foe sadan anvandning. Men Oven for lOngre broar kommer man ?att behova anvanda fOltbro- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 VI VAN'PAR O. MVCKEI' 4V POM -H M MoNTE- 9)K66FA5P16A FALLGROF'f}Rhf r} .... 00 .`c ~I IL konstruktioner med hansyu till att resurser std till buds - inskrankas ti1Ig5ngen PA krigsbromateriel dock till att bygga de erforderliga sto- alltjamt Ar bcgransad och man dar- for i det ]angsta mAste den och ultagga de monteringsfar- vara Ater- diga standardelemenjen, hAllsam med dess insattande. En falfbro av nu skulle rnedfora tidsvinst. vilket hiuigse typ, for Monteringsfardig fiiltbrouiatcriel vilken principen Or all all mate- skull ht ver i runt t tal vudsakligen bestA av tra ricl lord tal alles PA platsen, kra- och plywood eller trafiberplattor. betsinsats do gAngcr SA sloe ar- VArt land Or rikt pa snickerifabri- son, en krigsbro av mot- ker, vil'ka aven under beredskap svarande storlck. Genom att utnytt- och i krig kunna tillverk sAdan ja ?halvfabrilcab> - monteringsfdir- materiel. I nodfall bor den oc ksA diga standardelement - vid bro- kunna forberedas av forbanden slagningen skulle man eniellertid sjalva under lugna perioder for att avsevart kunna nedbringa den be- utnyttjas under brAdskande. For att hovliga arbetsmiingden for utbyg- denna mojlighet till forbattrad ef- gandet. Delta Or mojligt med bar- fekt skall bli mer an en ide, ford- verk, brobana och vissa stodele- ras emellertid att typer ment av standardtyp. Ingenjorfor- nadsmetoder utexpermentelrasyatt bandens arbete med faltbroar skulle truppen utbildas alt anvanda deco dA normalt - d v s dA transport- och aft nian redan i fred forbereder Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 en masstillverkning av lAmpliga standardelement vid snickerier och mindre traindustrier. Nar man tryc- ker pa knappen, skulle da materiel snabbt och i stora mangder kunna komma fram pa ett stort antal plat- ser mom landet. Inom parentes ma framhallas att motsvarande besparingar torde kunna Astadkommas pa flera andra faltarbetsomraden, exempelvis go- nom serietillverkning av standard- element till hinder, stridsv5rn och skyddsrum och till barplan for snabbviigar pa los mark. Manske de besviirliga problemen vid for- svar mot lufttrupp, dar tidsfaktorn Or av sadan betydelse, delvis kun- na losas enligt samnma princip. MERA MASKINER - OKAD KAPACITET Don atgird som Jigger narniast till hands, nOr det galler att ok,a ?filtarbetsforbandcns>> kapacitet Or att forse dew ined utokad och for- bOttrad maskinell utrustning. Moj- ligheterna hartill Oro goda, da ci- viltekniken pa detta omrade under och efter det senaste kriget gjort stora framsteg. Atskilliga maskiner och redskap, som tillkommit for civila Ondamal, waste givetvis mo.. difiera.s for att bli anvandbara for fiiltbruk, men manga kunna direkl: tas i ansprAk harfor. Nagra exem- pel pa lampliga anvandningsomra-? den ,for maskinell utrustning skola lOmnas har nedan. Vid broarbeten i Gilt utgores den arbetsnringd, som presteras med manuell arbetskra'ft till stor del av lastning och lossning av materiel fran forrad till transportmedel och fran dessa till upplag pa arbets- platsen. Transporter inom arbets-? platsen och montering Oven av jam- forelsevis stora element (sex-tio- manslyft) utforas ocksa i regeil ma- nuellt. I avsevOrd utstrackning kan denna manuella arbetsinsats ersat- tas med maskinell genom anvand- ning av kranbilar och lyft- och sta- peltruckar av olika slag. Sadan, ma- teriel finnes f n into i organisatio- nen. Vid vOgarbeten for tillfallig tra- fik genom obanad mark fordras schaktning och planering. I organi- sationen befintliga traktorer repre- sentera ett av civiltekniken pa om- radet passerat stadium. Ett utnytt- jande av modern maskinell utrust- ning for vagarbeten Or helt enkelt en forutsattning for att det tak- tiska behovet av vagar skall kunna tillgodoses. Vid befastningsarbeten Oro ar- betsmangderna for skottfaltsroj- ning, virkesfOHning och schaktning avsevarda. For skottfaltsrojning och virkesfallning kunna motorsagar med fordel anvandas. De moderna typerna ha sadan kapacitet och till- forUtlighet att det Or motiverat med en kraftig utokning av det ringa antal, som f n ingar i organisatio- nen. For schaktning i gravbar mark Oro gravmaskiner en betydand-e till- gang. De kunna utfora forbindelse- vOrn, stridsvagnsgravar och schal:t for skyddsrum d v s just de slag av arbeten, som Oro av sa stor be- tydelse men som pa grund av sin arb?etskravande art ofta inte med- hinnas. Moderna gravmaskiner fin- nas for olika andamal och av liitt- transportabel, effektiv Dell bfiilt- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 massig>> konstruktion. Av taktiska sk51 soker man sig emellertid ofta till svarframkomlig terrang, Or marken vanligen icke fir gravbar utan bestar av berggrund. Nar dot da galler alt ordna (let erforder- liga skyddet ar bergborrningen en flaskbals. Maskinell bergborrutrust- ning fir bar av storsta taktiska be- tydelse. Motorsagar ocli bergborr- maskiner finnan 1 var nuvarande organisation men We i on utstrack- ning, soul svarar mot belioven. Flora exempel kunna anforas. I delta sammanbang, soul narmast ta- git sikte pa forbindelseproblem, ma del racka med all papeka vardet av kraftiga, latta bogserbatar trans- portabla pa bilslapvagnar och an- v5ndbara for att bogsera farjor och flytande brodelar. Sadana bogser- batar komma nu alt tillforas orga- n isationen. Anvandning av maskinell utrust- ning inneb5r i regel tidsvinst vid arbetena och frigorande av nma- nuell arbetskraft, sour darigenom kan utnyttjas for andra uppgifter. Stiirre effekt kan d5rigenom utvin- nas room on oforandrad personcll EN RYMErA I'HIILt 5A F-0RT...... NEDSLAI'i TALTPW-'^ 1)r/r/ Irll NAR T Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ram. I vissa fall utgor den maski- nella utrusiningen belt enkelt forut- siittningen for att arbetet skall kun- na utforas pa on lid, som Or god- tagbar ur takiisk synpunkt. Maski- ner kosta givetvis pengar i den man do, maste anskaffas och lagcrhallas i fredstid. Atskillig maskinell ut- rustning Or emellertid av den ar- ten att den vid krig direkt fran sin fredstida civila anvandning kan till- foras de militara forbanden genom utskrivning. Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 RATIONALISERING AV ARBETSMETODERNA hue mycket materiel och maski- ncr, som an tillfores forbanden, kvarstar dock att dot Or ett ani:al manniskor, som skall planlagga m.a- terielens anvandning och handl:ia maskinerna. For att dessa manni- skors verksamhet shall bli effektiiv, fordras forst och framst att led- ningen arbetar snabbt och smidigt, d v s att ?dodtideru> fran clot be- slut om eft arbete Or fattat till dess (let kan satias igang ncdbringas till ett minimum. >>Dodtiden? utgores dels av tid for rekognoscring och forbcrcdelser, dels av tid for order- givning. Tiden for rekognosering och forbcrcdelser kan nedbringas genom att ledningen ges resurser att samtidigt som ett arbete utfores rekognosera for nasta. Detta inne- bar att ledningen i princip maste dubbleras, en personell utvidgning jamfort mod nuvarande organisa- tion som - churn mattlig - dock rnedfor att fragan faller utom ra- men for data resonemang. Tiden for ordergivning kan nedbringas genom att ersatta nuvarande trappstegsformiga> organisation, i vilken den taktiska och tekniska ledningen Oro skilda at och ?sta pa olika trappsteg?, mcd on organisa- tion dar den tekniska ledningen ut- ovas direkt fran den taktiska sta- ben -- faltarbetschefen ingar i ve- derborlig taktisk stab. En annan rationaliseringsatgard, som Lange varit onskvard, blir moj- lig genom okad mekaniscring, nam- ligen specialisering av dem som ut- fora arbetet. Maskinerna Oro i prin- cip spccialiserade; de utnyttjas ef- fektivt Forst om do handhas av spe- cialister. Detta medfor emellertid en rad organisatoriska och utbild- ningstekniska problem, som maste bemastras. Darvid maste man halla i minuet, alt maskinerna med sing skotarc i react endast utfora en del av arbetet. Former for den ratta arbetsfordclningen mellan maskiner och trupp m'aste utprovas och trup- pen ges vans vid dem. I del sam- manhanget kanske den moderna ar.- betsstudietekniken kan utnyttjas for att snabbt finna underlag for normalmetoder. Del Or rnojligt, att man ocksa ?genom melodstudier ut- forda ;av specialister kan vinna tid i de dctaljforrattningar, vilka ut.- gora led i alla faltarbelen. Just i detaljerna aro nomligen arbetsme- toderna most konservativa. Den mii- litara arbetsformen i fred, som mera Or utbildning an tillampning, bidrar aven hartill. BATTRE UTBYTE AV MATERIELEN Om utbytet av de rationalise- ringsatgarder, som avse den mansk.- - Forts pd sida 158 - Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Det amerikanska eskorljaktplanet North American F-32 Dubbelmu- stang har utrustats med > air-to-air guided missiles>> d v s jaktrobotar for a-tt bekampa fientliga flygplan i luften. Fyra robotar Oro monte- rade under vingarna. DA roboten lamnat flygplanet drives den av on egen raketmotor fraiuat i luften. Med bjalp av on inbyggd radaran- laggning styr den sig darefter sjaly mot mAlet. Vapnets diniensioner: langd 3 in, diameter 30 cm. Ovre bilden visar jaktrobotar av typ Ryan Firebird. Obs! Robotens lAnga nos, sorn sticker fram utan- for vingens framkant. PA nedre bilden roboten Ogon- blicket efter dot den lamnat flyg- planet. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FAI,TARBETEN i. nutida krig -- Forts fran sida 156 -- liga faktorn vid falta.rbeten, skall bli det basta, maste liven vissa at- garder vidtagas med den materiella faktorn. Vara materiella resurser komma alltid att vara bcgransade. De maste darfor utnyttjas sa nara hundraprocentigt som mojligt. Dot ar da inte lamp,ligt att materielen utdelas bjamntjockt>> pa de arbetan- de forbanden, for att dessa skola forfoga over ett forstahandsbchov av olika slags maskiner, redskap och materiel for alla tankbara be- hov. Forbandens reglementerade utrustning maste begransas till dot nodvandigaste liven med hansyn till kravet pa aterhallsamhet med aft binda transportmedel for spe- cialanvandning. Maskiner, redskap och special- materiel maste, om de into skola bli bortplottradc pa ovasentlighe- ter eller sla overksamma vid ett forband medan do behovas vid ett annat, goras rorliga och oberoende av do arbetande fiirbandcn. Ett satt att astadkomma detta ar all sammanfora materiel for likartade uppgifter i siirskilda materielfor- band, ett slags rorliga vcrktygsfor- rad, forsedda med den specialper- sonal som ar erforderlig for mate- rielens drift och skotsel. Genom forutscende planlaggning kan ma- terielen beroende pa terrangforhal- landen och taktiskt lage fordelas pa sa satt, att den i forsta hand an tillganglig, diir den bast behovs. KONTAKT med krigsmakten bar till uppgift att bidda till en god kontakt mellan krigs- makten och do stora befIls- grupper, som !eke sti I aktiv tjanst, samt mellan krigsmak- tens olika personalkategorier och samhallet. Denna uppgift vill den fylla dell Senora att go en fortlopande orientering om utvecklingen pa det mili- tara omradet, dels genom att lamna - sarskilt den aktiva personalen - upplysning om samhallsfra?gor och utrikespoli- tiska forha?llanden. Vid sidan av andra kallor bor den pi sA satt kunna bilda underlag for muntlig orientering av truppen. Utnyttjandegraden blir pa det sat- tet hog och utbytet av materielen del basta. Dessutom underlattas verklig kraftsamling av storre ma-? terielmangder for viktigare foretag. SAMMANFATTNING AV ARTIKELSERIEN Fran all ha varit en tillfiillig fore- to-else som i regel klarades upp av nagra fa specialister, bar faltar- betsverksamheten genom krigets >teknisering>> blivit on standigt. forekommande och i all taktisk verksamhet ingripande del. Faltar-? betsproblemen aro icke langre na- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN Regeringstlatrm 109, Box 19048, Sloekilotill . 12 Ili/or, 4: 1:1-/dr. Vr 2: Nilgra lips fiir upplysningsvcrksanrllctcn. Av i)vcrsic It Skooah. Vr 2: Artillcriels Ilya organisation. Av kaplen K Parlandcr. UGN SVENSKA LOTTAN S:1 Paulsllatau 21, Stockholm. 9 nr/dr, 3:50 kr/dr. Vr 5: Ot.forlig redogorelse f6r sludickonferensen ?Kvinuan nil f6rs'.:11(1 . FIIAN DEPAIUTFMFNT OCH NAMNDIF,R Stockholm 2. 24 nr/dr. 8: - Pr/&r, 16snr 35 lire. Xr 3: Vapentorfattning med hiittre kontrolbniijligheter. liyrachefen Frik Sjir- holm om do Ilya bestarnmclserna. INTER AVIA REVIE\V', Geneve rVr I1: lied Stars in the Sky. l;u sammanstSlining aver Sovjetunionrns flyg- vapCIIS storlek, orgauiisatiou, ntbilchiing och utrustning sa1n1 Sovjrts 1lygplanproduktion. Eli IGSVFTENSKAI'SAKADFMIF,NS IIANDLINGAR OCII 'I'IDSkillF'1' Stockholm 90. 10 nr/ar, 9:50 Icr/dr. Nr 1 2: Arsheriiticlser i militiira 11jiilpvctcnskaper av numinovcrliik:ur. .1 II \Vcstermark oeh i ingen.jorvetcusknp av iiverste I? J A l.idslri'un. Vr 1 2: liakleriologisk hrigfdring. En oricntering IV professor ( Itundhcrg. Ar 1 2: Sanecrkan arms mariu -- flyg. ltyska synpnnl:ter. A"r 1 2: Tysk syn pfi rysk talctik. Ar 3: ArsherStlelse i 1a11ikrigsvelenskap av iiverate K (I Alterman. Vr .1: Sovjets 1,61-war n1ot atombomhcr. Ur en rysk emigra11ltidning. LA BEVUE MARITIME', Paris Vr 1: Prohli'mes hutnains do 1'arm6e model-lie. Omsorgcn om dell goda 111111:111 iii. grunden till l:rigsmaklcns rffektivitet. Forts pri nri'st(1 : irlrt ] Kan crh:lllas groom bokhandcln eftcr hcstallning. Kau crh~111as ,,()Ill kort11(151 11 flan marincns pressdctal.i. got alt lainna 'It specialislerna. De tiro aV bety(telse fiir ally och 111"'tste rorstas av alla. Otrade krav stiitlas 0 dell gant]:t organisationen Mr faltarbetells ut- t6rande, friimst ingenjo..ioihanden. 1)5 en personelt ulvidgning pa ell ball room arlncorganisationen inne- bar att rnolsvarande beskarning n iSste goras pa ctt annat, Mira dessa krav 1'01'st i sista hand till- godoses genom all dell org:uiisalo- riska rlnllell vidgas. Friinlst Mira befintliga rno,jligheter uin} ltjas all pa andra siitt oka kapaciteten. I)enna artikelserie har velat rikla uppmiirksarnheten 1)5 fill larhetspro- blenlens betydelse och onlfattning och anlyda n5gra vague fiir (101115 Riming. S Will-I LIN och II NAIICKIIOFF Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 11'ItAN '1'!IiS_KRIh'1'SI1iWN'1 EA MILTT.EII ORIE:N'L'ha{IN( , Oslo Fnrls 1}iia 1'61-rv : ilia ,V'r? 'r: linsscruc mestrel Vint(ren langL bodre enn iyslccrn(. iotressanta upplys- ningar our tyska 17ygets erfarenltetel Psykologisk krigfering i praksis. I ropaganda bland do tyska truppcrna i Norge. NY MiLI'rAB T^)SKRIFT Liune1uluu 7, Stockholm. 12 nrldr, 14: Icr/ar, lusrrr 1:,5() kr. V'a? 3: Nya nibildiiingsbesta111111 lser fiir infanlcriel. Av major 13 l.indchlad. Xr :1: Vitrt psylcologiska forsvar beik)ver clL Icda nde organ. Av kaplen li h.unp]r, OUR NAVY', New York \r 3: Discipline. En del demokraliska viirden nuiste olfras for discipi netr i 1 loltan. (;nderwatcr supremacy. Nagot om nnrdcrna ubatar, ub-L,jiinst, Itsalifilca- tioner och utbildning. PROCEEDINGS', Washington, USA V'r 1: Operation destiny, USA :s anseatr oc11 flottans roll i l:anapen fiir frrden. 131:SI;RVIJNDI:11OFFi(;F.IiI?N Postbox 388, Slockliohn 1. 6 nrldr, 5: . Icr/ar, lrisnr 1: i r. ',r 2: Rustartillericl IN, i dag. Av major Rertil Lar'sson. 111VISTA MARIT'UIMA', Rota V r 11: La Marina n.rilitalc italiana nt l Mar Nero. (Dla,j 1942 april 1943.) Ila- licnska 110115ns insals i Svarta havet. SIIIPMATE', Annapolis Vr 2: 'I'll(, Navy on Capitet 11111, llysslands s?iisande Hotta, f6l'svarshual:;efcn III Ill. SIJT SVRNSK UND1:HlIF.FALS'I'll)NING Lollltohnsbrirrken 2, Stockholm 9. 26 in'/ar, 6: kr'/ar. l`l)':griid(Ill ingst,jiinstc11. Iii redog6l." ;e a'Ur httr H\'gsapncls flygriiddnings- jiinst iii, ot;ganiserad, less nppgifler oelr Verlcsamltet. Av kapten I; son I?ssen. 'l'l:KNIKENS VARI.1) - ELY( Tegrlcrgulun 35, Sloclcholm? 2/ nrldr, 12: kr/ar, lrisnr Ell iii-e. VI. 3: Jald llygroboten Or lfiir 1 Vr 'r: Soviets hemligastc jaktplan. Mirbild hyggd pii polska telefotohildrr. TIT? NAVY', London .V"r 2: Above Al-strategy. _Amiral I)ichells. Ffirsvaret av England och (less .sjil- frh-bindelser fir del forsta strategiska runlet i ('It l:otnrnande krig. 'I l1)SKRIET 4,iIil TI1:ST:RVOFhiC1:RARl: liirlrkrrgalan 12, SloeJ:Jtolm. 6 nrldr, 5: kr/Or, lrisnr 1: kr. .Ar 1: llbiiis:jakt, doss mitt och medc'I. :Av l:apicn S Bolling. 'I'IDSKRIi,'1' I SJI!VASI:NDi:'r Kurlslcrorla. 12 nr,'ur, 8: 1,?r/ar, lrisnr 1: Icr. A'r 2: aChoc'hino-olyckan>. :Av kaplen (l Rolling. Kan crhiillas groom hol,handcln ('Pier bcstiilhring. hall erhallas sown korttidslan friin ntarinens preasdetal,j. Emil Kihlstroms Tryckeri A.-B., Stockholm 1950 5(10570 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 STATI NTL I'IONTAKT med krigsmahten Notiser fran h6gkvarte- Stomflygforarnas ramtid 25 ret Jugoslavien i briinnpunk- 2 o/ I L, r General Omar Bradley. An fil mag Erik Holm ...... 26 ten. Av dir H Stolpe .. 3 _ Varnpliktiga bcfiil.t inom Den svenska jagaren flygvapnet _ ... 27 vixer. Av kaplen Lena Civilforsvarets organisa- FBU:s upplysning ~~ch pro- nart Lindgren _.... _. 8 tion- Av byrdchefen Ivor paganda. Av ovcrste B Slarv med hemliga hand Muller ._....... .. 18 Iinger. Av major Per Att flyga fort. II. Aero- Pansartruppernos motor- Lindgren Identifiera flygplanenI 12 dynamiska grander. Av byraingenjor R Magnus- fordon. Av kept, n B E T&vling 7 15 son 21 /hl /7irs(u snrnskkuuslrurrrtde sub snernskllllnerbude renLliuusrrgryrrss-rtel used ss.riulkuOs pressru?. IIT GIVF N AV F 13R gIT AA gfiTARF-'" Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 0 NOTISER FRAN HOGKVARTERET Armen Bucker. Soldatinstruktion for artilleriet (SoldI Art), 1949 Ars upplaga, har fast- stallts genom go nr 4295/1949 och utsandes omkr 15/12 1949. Tilldel- ning enligt Armens bokorder tiger icke rum, varfur SoidI Art 1949 endast utldnas till personal enligt regementschefs bestammande. Anvisningar for skytteplutons och dess underavdelningars renkonter- strid i skog (Anv Skplut Skog) ha faststallts genom ao nr 899/1949 och utsandas omkr 10/12 1949. Any Skplut Skog skola t v fursuksvis tillampas och galla i tilliimpliga delar liven andra truppslag an in- fanteriet. Utkast Skogsteknik har i samband harmed upphhvts. Marinen. Backer. Andring nr 1 i Artillerireglemente for hustartilleriet Del III (ARKA III) faststalles genom Mo nr 763 (TS D 108/49). Andring nr 1 i Skjutinstruktion for kustartilleriet Del II, Skjutning med Latta sjufrontskanoner, automatka- noner och lvkulsprutor (Skjutl KA II) 1947 faststalles genom Mo nr 764 (TS D 108/49). ovrigt. Enligt Mo nr 767 (T'S D 108/49) for- lagges isbrytaren Ymer from den 13/11 1 isbrytarberedskap. Go nr 4172 (TS B 50/49) innehaller bestiimmelser for inkallelse m m till fullgurande av fackutbildning och facktjanstguring av under 1950 tjanstgoringsskyldiga 1 specialtjanst uttagna vpl utom intendenter. I As den 28 okt (TS A 66/49) lamnas foreskrifter om sarskilda formaner till forsvaret tillhurande bestall- ningshavare vid sjotjanstgoring a isbrytarfartyg, som farhyrts eller i sarskild ordning stallts till f6rfo- gande for statens isbrytarverksam- het. KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Redaklionskommitte: tverste G-F von Rosen, forsvars- staben, stabsredaktor K-E Wes- terlund, forsvarsstaben, major Anders Grafstrom, armeledning- en, kapten Bengt Ohrelius, ma- rinledningen, kapten Ake Man- g'rd, flygledningen. Ansvarig utgivare: Chefen for forsvarsstabens sek- tion III, overste G-F von Rosen. Postadress: Forsvarsstaben, Stockholm 90. Telefon: 67 95 20 (for rikssamtal 67 96 20) Distribution: Forsvarsstabens chefsexp. Bestammelser om utsandning av tidskriften till militar personal aterfinnas 1 HSgkv Fst avd PF nr 45:10 den 12/8 1948. Prenumeration kan verkstallas genom insattande av 5 kronor pa postgironummer 313104, Forsvarsstabens kassaforvaltning nr 104, Stockholm 90. Pa insattningsblanketten skall anges, att summan utgor prenumerationsavgift for Kontakt mcd krigsmakten. 2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 KONTAKT MED KRIGSMAKTEN Arg'ang VI, nr 1, jan 1950 Jugoslavien i brannpunkten Det finns flera ,brannpunkter> i den aktuella varldspolitiken. En av de viktigaste ar Framre Orien- ten, vars rika oljetillgangar ar mycket atravarda for alla de mak- ter, som delta i det storpolitiska spelet. En annan brannpunkt utgor Kina, dar. Chiang Kai Sheks mot- gAngar gett kommunismen - om ock i en mycket specifik kinesisk skepnad stark vind i seglen. En tredje brannpunkt utgor Jugosla- vien - det finns skill som talar for att 'den akuta konflikten mellan Stalin och Tito just nu Ur det all- varligaste irritationsmomentet i varldens politiska liv. I slutet av juni 1948 meddelades, att Jugoslavien uteslutits ur Komin- form. I kommuniken forklarades, att det kommunistiska partiet i Jugoslavien fort en icke marxistisk politik, saval mat som utat och att partiets ledning vagrat att andra sin hallning trots att centralkom- mitten inom ryska kommunistiska partiet framfort sin kritik. UtanfOr de initierade kommunistkretsarna torde konflikten ha kommit myc- ket overraskande. Man hade betrak- tat Jugoslavien som en av Sovjet- unionens palitligaste vapendragare med spetsen riktad mot USA och England. I Grekland hade Jugosla- vien lamnat stod at guerillatrup- perna och tjanstgjort som ett in- strument at 'ovjetunionen i dess balkanpolitik. Genom ett nat av avtal knots Jugoslavien fast sam- man med ostblockets stater. FORSPELET TILL UTESLUT- NINGEN Uteslutningen kom dock inte som en blixt fran en klar himmel. Av de dokument, som framlagts (den s k Stalin-Tito-korresponden- sen), framgar, att ryssarna den 18. och 19., mars 1948 drog tillbaka sina militara och ekonomiska experter fran Jugoslavien. Anledningen till hemkallandet var att Tito forbjudit de ryska experterna att skaffa sig informationer pa andra vagar an genom regeringen och det kommu- nistiska partiets ledning. Denna atgard betraktades pa ryskt hall som ett uttryck for fiendskap. I Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Moskva onskade att tvisten skulle verkligheten torde den ha bottnat i delade meningar om den jugosla- viska krigsmaktens utrustning och inordnande i Ostbiockets militara system. Juggslaverna har sympati for latta enlietcr, som kan sattas in i ett rorligt partisankrig, medan ryssarna torde foredra att de jugo- slaviska styrkorna utrustas for ope- rationer i storre skala i fast sam- ordning med dot ovriga Osteuropas armcer. Flora ledande jugoslaviska poli- tiker, bl a general Vukmanovic, be- skylldes fran rysk sida for att vary tvivelaktiga marxister av Trotskis typ, vilka lankat in den politiska utvecklingen pA borgerliga vagar. Man klagade over att Sovjetunio- nens representanter och det ryska kommunistiska partiet standigt bli.. vit for.emal for illvillig behandling, ja Tito beskylldes for att ha tagit brittiska spioner i ?landets tjanst. --. Fran jugoslavisk sida havdades, att den ryska kritiken byggde pA oriktiga upplysningar, som lamnats av missnojda element inom partiet, framst f d ministrarna Zujovic och Hebrang, vilka f o kort tid efterAt sattes i fangelse. Starlet kritisera- des, att Sovjetunionen engagerade jugoslaviska medborgare i sin un- derrattelsetjanst och del gays exem- pel pA att denna verksamhet agt rum sA tidigt som 1945. Det jugo- slaviska kommunistiska partiets centralkommitte,var likval angela- gen betona att Jugoslavien var Sovjetunionens most trofasta al- ' lierade>> och att man oryggligt holl fast vid socialismens ideal. f0relaggas Kominform men detta forslag avvisades av det jugosla- viska partiet med den motive- ringen, att Kominform preparerats med de ryska synpunkterna redan lAngt innan Jugoslavien beretts till- falle to del av den ryska kritiken. Det jugoslaviska kommunistiska partiet nekade att lAta sig represen- tera vid det Kominformmote, som agde rum i slutet av juni 1948, vid vilket tillfalle beslut fattades att utesluta partiet ur Kominform. DEN JUGOSLAVISKA NATIONALISMEN Den avgorande faktorn i kon- flikten mellan Jugoslavien och Sov- jetunionen ar utan tvivel den starka nationalism, som vaxte fram i Ju- goslavien under befrielsekampens Ar. Jugoslavernas frihetsbegar har varit svArt att forlika med Sovjet- unionens krav pa att dirigera den kommunistiska politiken i Osteu- ropa och annorstades. -- I Stalin- Tito-korrespondensen figurcraricke de planer pA en Balkanfederation, som Tito lagt fram, men det Or mycket sannolikt att aven donna frAga Jigger bakom den nu akuta .tvisten. Titos forslag hade vaekt sympati bl a i Bulgarien, men det framgick av ett ryskt meddelande i borjan av 1948 till Dimitrov, Bul- gariens statsminister, att Sovjet- unionen icke hade intresse av att planer av denna art forverkligades. Aven i andra utrikespolitiska frA- gor har det framtratt motsattningar mellan Jugoslavien och Sovjet- unionen, t e i frAga om Triestes stalining. I ett uppmarksammat tal sA tidigt som i maj 1945 forklarade Tito, att han inte tankte finna sig Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 L ARTILLERIDRAGFORDON Den brittiska 14 cm kanonen forflyttas efter eft sdrskilt dragfordon, som synes en sexhjulig, tdckt vagn. Pi bilden skymtar bakom fordonet en 14 crn kanon och ett framforuarande eldror sticker frarn mot motorn. i att spela nragon tjanarroll och att viktiga jugoslaviska intressen inte fick sitta emellan i stormakternas uppgorelser. Nar Kominform uteslot det ju- goslaviska kommunistiska partiet, skedde det i forhoppning om att de >>sunda>> elementen room partiet skulle se till all Tito och bans an- hangare crkande sina misstag eller - - om detta cj lyckades - avlags- nade ledningen och er'satte den med nya man. Tito hade emellertid vidtagit forberedelser for att mota denna attack genom att avlagsna Moskvatrogna element ur partiet med pbfoljd att partikongressen i juli 1948 gav den sittande led- ningen sitt fulla fortroende. I den centralkommittc, som nyvaldes, fick de av ryssarna starkast kriti- serade politikerna de ledande plat- serna, och den ommoblering, som agde rum room regeringen, gav samma politiker ett annu starkare inflytande an forr. Kontrollen av Moskvatrogna element skarptes yt- terligare, och alla tecken tyder pa Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 att Tito och hans anhangare har en mycket stark stallning. Den Moskvatrogna oppositionen tycks i forsta hand vara representerad i landets sodra delar, varifran den uppehaller kontakt med Albanien och Bulgarien. I den folkdemokratiska presses, framforallt i Tjeckoslovakien och Ungern, har Jugoslavien blivit fo- remal, for skarp kritik. Tjeckoslo- vakien liar tydligen syftat till alt bli den framsta leverautoren av in- dustriproduktcr pa Balkan och bar (Mrfor med missnoje sett, att Oven Jugoslavien byggt tit sin industri. Ungerns framsta missn6jesanled. ping torde vara (let krigsslcade- stand, som landet Or skyldigt betala till Jugoslavien. EKONOMISKA OCH ANDRA PATRYCKNINGAR Presskampanjen mot Tito ledde emellertid icke till asyftat resultat. Det gdllde alltsa att tillgripa effek-? tivare model och det har skeet ge-? nom ekonomiska patryckningar. Vid arsskiftet 1948--49 framholll Tito i ett tal, att Ilandelsutbytet mellan Jugoslavien och Sovjet-? unionen i ett just inganget avtal. for ar 1949 reducerats till en atton-? del av omfattningen ar 1948. Nar ett ekonomiskt rid for Osteuropa skulle tillsattas i borjan av 1949, kom Jugoslavien ej med bland med- lemsstaterna. Sommaren 1949 blev Jugoslavien foremal for total eko- nomisk blockad fran folkdemokra- tiernas sida och Ungern upphorde att betala krigsskadestand. Dessa patryckningsatgarder kom- pletterades med andra av annu all- varligare natur. I kringliggande Lander bildades karer av jugosla- ver, som jagats ur landet eller fri- villigi flytt. I Bulgarien organise- rades en brigad, uppkallad efter Jovanovic, en jugoslavisk general, som blev skjuten i augusti 1948, mdr ban, enligt *uppgift, sokte to sig ur landet. Den jugoslavisk-ryska konflikten bar alltsa kommit att blasa nytt liv i en hel rad balkan- problem av intriktat natur. Det fines ungerska och rumanska mino- ritcter i Jugoslavien, och Albanien och Bulgarien liar sedan gammalt ansprak pa Montenegro och Make- donien. Sarskilt allvarlig it den bulgarisk-jugoslaviska konflikten 'om Makedonien, on konflikt som tiger djupa rotter. Det f6refiffl soul om den skulle losas genom do over- laggningar, som Dimitrov och Tito fordo 047, da planerna utforma- des pa en sydslavisk federation, i vilken Makedonien skulle inga som en sjalvstandig republik. Som ovan angivits accepterades dock aldrig dessa planer av Sovjetunionen, och nu Or alltsa tvisten pa nytt i ett elakartat skede, vilket Oven sam- tnanhanger med att de makedonska kommunisterna i stor utstrOckning Or Moskvatrogna. AVEN MILITARA PATRYCK- NINGAR Sommaren 1949 utsags Lavren- tiev till rysk vice utrikesminister. Lavrentiev liar tidigare varit rysk ambassador i Belgrad och Or kind som en skarp motstandare till Tito. Hans utnamning uppfattades all- mant som ett tecken pa att Sovjet- unionen nu bade for avsikt Ott Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 :igna det jugoslaviska problcmet ingaende uppmarksamhet. Ryska trupper sammandrogs vid Jugosla- viens grans, Vorosjilon och Bulga- nin begav sig till Bukarest och So- fia for att diskutera vilkaatgarder, som horde tillgripas mot jugosla- verna for att fir dem att go vika. listblocksstaternas diplomatiska ombud i Belgrad hemkallades och i oktober tvangs Jugoslaviens am- bassador i Moskva att lamna landet. En kulmen naddes, nar Jugoslavien mot Ostblockets vilja valdes in i F N:s sakerh tsrad och darigenom omOjliggjorde for ostblockets kan- didat, Tjeckoslovakien, aft bli vald. Uteslutningen av Jugoslavicn ur Kominform liar bl a fatt till fOljd att det grekiska inbordeskriget forts till ett slut. Jugoslavien liar upp- hort att skicka hjalp till guerilla- banden, som splittrats i anhangare av och motstandare till Tito. - Albanien har r.Akat i ett svart eko- nomiskt lage, nar Jugoslavien icke langre forser landet med textilier, olja in in. I sin Onskan att kvarhalla Albanien i Ostblocket liar Sovjet- unionen skickat dit material ocli exporter i tekniska fragor, men dot Or tydligt att dot finns titoi sm i Albanien liksorn bland de grekiska kommunisterna. TITOISMEN? I ANDRA LANDER Handelseutvecklingen i Jugosla- vien liar givit de Moskvatrogna kommunisterna i on rad hinder an- ledning alt vidta drastiska atgarder mot titoismen inom de egna gran- serna. I Hulgarien avlagsnades flera ledande politiker i borjan av 1949 Enstaka losnummer av tidskriften finnas alltjamt att fA - nigra aldre nr Oro dock utgangna. Bestallning skcr till KmK exp, Stockholm 90. och nya utrensningar inom partiet tycks ha agt rum i oktober. Unge- far samtidigt har on utrensning ge- nomforts i Tjeckoslovakien. I Po" Ion, dar dot kommunistiska parti- ets sckreterare Gomulka avlagsnats redan i september 1948, liar nya utrensningar genomforts i ar. Storst intressp tilldrog sig nar den ung- erske utrikesministern L. Rajk fangsladcs sommare.n 1949 och efter en stor process domdes till doden. Rajk anklagades for fOrraderi mot socialismen och lakejtjanst at den plutokratiska kapitalismen. Han erkande - sa som brukar ske un- der processor av denna art - vad lades honom till last, bl a som Sovjetfientlig verksamhet i samar- bete med Tito. Utan tvivel betecknar handelse- utvecklingen i Jugoslavicn on all- varlig motgang for Sovjctunionen. A andra sidan har handelserna Or gett Moskva en anledning att ge- nomfora en radikal utrensning i praktiskt taget hela det Ovriga folk- demokratiska Europa. Det fiterstar att so om slutresultatet blir ett star- kare ryskt grepp om Osteuropa el.. her icke. I varje fall liar den jugo- slavisk-ryska konflikLen kommit att hetyda en ytterligare skarpning av spaun,ingen mellan Ost och vast. H. STOLPE Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Den svenska - jagaren vaxer N5r ar 1902 den pa Yarrow's be- romda skeppsvarv i England byggda jagaren Mode inforlivades med Svenska flottan, vaclcte hon forvisso berattigat uppseende. Med Mode tillfordes namligen de sven- ska sjostridskrafterna sin forsta jagare, on stridsfartygstyp, vars foregangare -- torpedbatsforsto- raren -- fotts knappa do ar tidi- gare i England. Dess ursprungliga huvuduppgift var att bekampa tor- pedbatar. Den konstaterades emel- lertid mycket snart viii lampa sig aven for andra offensiva sjokrigs- uppgifter. Endast ett fatal ar efter sin fodclse bade salunda torped- batsforstoraren utvecklats till ett fartyg, som avsags stodja egna slag- skepp och kryssare stiindigt beredd att genom snabba motanfall med torped och artilleri skada fiendens fartyg. Mode var enligt datidens forhal- landen av fullt ordinar jagartyp bade i fraga om utseende, storlek, fart och bestyckning (se tabellen). Vdr forsta jagare, Mode, i silt ur- sprungliga skick. Som ett markligt faktum kan nam- nas, att jagarens provtursfart, 32,5 knop, under flera At beriittigade Beane att kalla sig >varldens snab- baste fartyg>. Mode, samt den likaledes cngelsk- byggda Magne accepterades i nara nog ctt kvarts sekel som lamplig svensk jagartyp. Deras eftcrfoljare, Vidar-, Munin- och 1Vrangeljagarna voro av samma storiekcsordning och bade i stort sett samma bestyck- ping och prestanda. Forst med Nordenskjold och Ehrenskiild, vilka sjosattes ar 1926, tillf6rdes svcnska flottan jagare av belt ny typ. Som framgar av tabellen okades tonna- get till mer an det dubbla och sa- val artilleri som torpedbestyckning forstarktes avseviirt. Med moderna oljepannpr och turbinmaskinerier kunde fatten pressas upp till 36 knop. Nordenskjold-jagarna foljdes av Klas-jagarna, stadsjagarna saint de under kriget byggda modifierade stadsjagarna. Alla byggdes efter i princip samma grunder och E'hren- skold skiljer sig icke avsevart fran den 17 fir senare fardigstdllda Kal- mar. Under kriget tillkommo ocksa Mjolner-jagarna, vilka delvis kon- struerades med ledning av de fran Italien inkopta > kustjagarna> Ro- mulus och Remus. Ar 1947-1948 fardigstalldes ja- garna Oland och Uppland och i oktober i. ar undertecknades bygg- nadskontrakt for Halland och Sind- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 land. bled dessa landskapsjagare har flottan aterigen tillforts en belt ny jagartyp. KRIGSERFARENHETER SKAPADE NYA JAGAR- TYPER Utvecklingen av de svenskbyggda jagartyperna visar salunda en Bela tiden fortgaende tonnageokning - kustjagarna undantagas har - fran Modes 350 ton till Ilallands cirka 2 300 ton. Speciellt markbar Ur denna okning i samband med over- gang till nya typer. Orsakerna har- till ligga fratnst dart, alt de nya jagartyperna tillkommit under ef- tcrkrigstider, da konstruktorerna kunnat grunda sig pa och tilivara- taga de erfarenheter avensom de tekniska landvinningar, som fram- kommit under de gangna krigen. Forsta varldskriget klarlade till fullo, vad man redan fore krigets utbrott delvis kommit till insikt om, namligen att jagare pa cirka 500-700 ton voro alltfor svaga for de stridsuppgifter, som avilade denna fartygstyp. Det fordrades flera och storre artilleripjiiser och AD Dora do ?stadsjagare? Oro de fgra sista, sjosatta 1942-43, av en ndgot storre, modificrad tip. Bilden visar Visbg. 9 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Namn Sjosatt ar Depla- cement Fart Artilleri 7orped tuber Bcsiitt- ring Mode; Magne ............ 02; 05 350 31-32 6- 57 2-45 65 Vidar; Ragnar; Sigurd; Wale; Munin; Hugin 07-11 360 31 4- 75 2-45 70 Wrangel; Wachtmeister 17 465 34 4- 75 4-45 75 Nordenskjold; Lhren- skold ..................... 26 940 35 3-120; G-53 100' 4- 25 Klas Uggla; Klas Horn 31 1020 36 3--120; 6-53 105 G- 25 Giiteborg; Stockholm; Malmo; Karlskrona; Norrkoping; Gavle ... 35-40 1040 39 3-120; 6-53 110 6- 25 Psilander: Puke ......... . 26 1250 34 4-120; 4-53 110 2-- 40 Romulus; Remus ?...... 34 870 32 3-100 4-45 95 Mj8lner; Mode; Magne; Munin ................. 42 670 30 3--105; 3-53 90 2- 40. Visbv; Sundsvall; Hal- singborg; Kalmar ... 42-43 1135 38 3--120; 6-53 120 4- 40 Oland; Uppland ......... 45-46 1800 35 4-120; 6--53 225 7- 40 Smaland; I-Ialland ...... ? 2350? ? 4-120; ?-53 245? ? - 57; ?- 40 torpedtuber, ubatarnas framgangar medforde okade krav p'a ubatsjakt- vapen och riskerna for flyganfall tvingade fram sarskilda luftvarns- kanoner. Harmed foljde ocksa krav pa ett stabilare och mera sjodugligt underlag - jagarna vaxte till stor- leksordningen 1 000-1 400 ton. Re- sultatet i Sverige blev Ehren.skold- jagarna och deras efterfoljare stads- jagarna. Men mellankrigstiden och an mer andra varldskriget medforde okade krav. Behovet av okad slag- kraft framtvingade storre antal ar- tilleripjaser och torpedtuber. Flyg- vapnet kom all spela en alltmer be- tydande roll i sjokriget och darmed foljde ocksa behov av saval passivt som aktivt skydd mot flyget. An- talet luftvarnspjaser utokades och huvudartilleriet gjordes mera snabbskjutande sanntidigt som del omandrades till allmalsartilleri. Darmed foljde ocksa behov av storre ammunitionsutredningar samt snabbare och effektivare laddnings- och langningsanord- ningar. Det passiva skyddet tillgodosa.gs Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 genom att forse bryggor med flora platser med splintskydd. Artilleri- pjaserna byggdcs i viss utstrack- ping (n i latt pansrade torn. Kraf- tigare.maskiner mojliggjorde hogre manoverberedskap. Skrovets snot- standskraft okades genom forb itt- rad cell- och annan vattentat in- delning och i vissa fall aven med bepansring i vattenlinjen. Mod radar foljde on modern stridsledningsorganisation med b1 a alla dess krav pa omfattande yttre och inre signalforbindelser Samt en utvecklad och forbattrad eldled- ningsorganisation och dito instru- ment. Ubatsjaktmaterielen for loka- liscring och bekampning av ubatar gays mangdubbelt okad effektivitet. Denna nodvandiga okning av fartygstypens slagkraft och mot- standsformaga kravde mera perso- nal och storre utrymmen ombord for bade besatfiiing och materiel. Jagarna vixte till over 2 000 ton. JAGARTYPERNA DIFFE- RENTIERAS I TVA TYPER I samband med donna utveckling befanns nodvandigt att differenti- era jagartyperna, och darmed fram- kom den mindre kustjagaren - i Sverige Mjolner-jagarna same de fran Italien 1940 inkopta Romulus- jagarna. Dessa fartyg fa emellertid numera anses hora till, gruppen eskortfartgg, enar deras uppgifter som jagare alltmer mast trada i Vdr ngaste jagare, Uppland, pd proctor. 11 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Slarv meJ I.emliga liandlin gear . I Daily Express kunde man den 2 mor, berattar han, rakade jag kasta augusti 1949 lasa om hur on jour- on blick in genom forstret till en nalist, som i sallskap med sin tva- tom harack, tillhorig arhetsminis- ariga dotter tog en promenad pa teriet. Fasthaftad pa-''en bordsskiva ett fait i narheten av Hampshire, satt dar en ritning over ett nytt formligen snubblade over ritning- forsvarsmedel reed alla uppgifter area till tva av regeringens hemli- inklusive dess ratta namn klart och Baste forsvarsprojekt. tydligt angivna. Pa vaggen u Medan flickan plockade blorn- tackte jag vidare on detaljera rad bakgrunden till Forman for ren planritning over ett vidstrackt om-- eslcorttjanst och ubatsjalct. rade i narheten, dar man tills i Ior- Nar orn nagra ar jagaren Halland daps hade varit i full lard mod all l:ommer att inforlivas med flottans planera for vagar och laboratorie- ovriga fartyg kommer del forvisso byggnader. into att finnas mycket, som tyder INGA ANSLAG, INGEN IN- pa at[ hon 5r en ?attling> i rakt IIAGNAD, INGA VAKTER... nedstigande led till den ar 1902 Det fanns inga anslag om till- sjosatta Mode. Tonnaget har mer trade forbjudet, ingen inh:ignad och an sexduhblats och besattningen inga vakter. De enda ljud, jag fyrdubblats. Modes sex 57-mm ka- horde, nar jag stod dar - - tillrack- noner ha ersatts med fyra 120-min ligt Lange for att to ett bra foto om allmalskanoner och tva 57-mm loft- jag velat - var vindens svaga sus varnsautomatkanoner i latt pans- och flickans pladder. rade helautomatislka fjarriktade Den ofrivilliga spionen satte sig dubbeltorn samt ett antal 40-mm i forbindelse med arbetsministeriets fjarriktade luftvarnsautomatkano- byggnadschef, sa fort han fick till- nor med mycket stora eldhastighe- Mlle, och denne bekraftade att Tit- ter. I stallet for tva handriktade ningarna var hemliga och gallde tva 45-em torpedtuber finns nu ett synnerligen viktiga forsvarspro- flertal 53-cm elektriskt fjarriktade jekt. Han meddelade att han ge- dito och dessutom forses Halland nast skulle vidta atgarder for att med anordningar for utprovande ratta till forhallandet. av helt nya vapen. Journalisten fick inte Men trots alit har jagaren dock iin att det var fraga om b ggandet bibehallit sin sarart. Alltjamt, lik?? av mycket stora maskiner for nya som for femtio ar sedan, Or hon experiment, som, om do lyckades, >havens vinthund>, som i varje skulle betydligt starka Storbritan- ogonblick Or beredd att snabbt sla niens forsvar. Nar man annonscrat hart mot vilken fiende det an mA. efter folk till arbetet, hade man lagt vara. vikt pa att dolja platsens exakta L LINDGREN lage och enda ;t uppgivit att det Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 rordc sig om > ett foretag i Ilamp- shire>>. For att hindra att informationer om projcktet skulle lacka ut, hade de anstallda ingenjorernas politiska sympatier undersokts av M. I. 5, det brittiska kontraspionaget, i linje med den av regeringen pa- bjudna utrensningen av kommu- nister. - Detta verkar narmast lojligt,. slutar journalisten, nar sakerhets- atgarderna i sjiilva centrum Or sa bristfalliga. Och del maste man halla mod honour om. FORSTORAT HEMLIGTFOTO PA NATTKLUBBSVAGG! Fran Amerika kan man hamta ett annat exempel pa en sekretess- -Qa ..f Vl tabbe, som i forbigaende dessutom ger on glimt fran den inbordes kampen mellan' forsvarsgrenarna. Mariner hade en viktig hemlig- het, ett 'flygspaningsfoto over Was- hington, taget fran ett Banshee- jaktplan pa en rekordhojd av nar- mare 15 000 meter. Fotografict var avsett att lamnas till den kongress- kommitte, som undersokts ankla- gelsen att bombplanet B-36 inte ails skulle vara sa forstklassigt som ti- digare pastatts. Med fotografiet ville marinen namligen bevisa, att dot verkligen fines jaktplan, som i,an stiga till samma hojd som ar- mens superbombare. En forstorad kopia av nlarinens hemliga flygfoto dok sa en dag upp som viiggdekoration i en kand natt- 13 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 klubb i Washington. Dar satt del i fem dagar och kunde heundras av vem som heist, tills slutligen en vaken tidningsman begrep att na-. got maste vary galet och slog alarm. Hoga arme- och marinofficerare hade suttit vid bord alldeles i iiar-? heten utan att komma all tiinka pa. fotograficts militara varde. Vid undersokningen visade dot sig att restatirangagarens son hit_ tat flygfotot, som nagon glomt kvar i lokalen. Nar ingen fragade efter dot, tyckte Ilan att del skulle gora. sig bra som vaggdekoration och lat bestalla en forstoring. * Do tva exempel fran utlandet, som anforts liar, aro skrammande. De ha utspelats i lander, som go- nomkampat dot andra varldskriget och vilkas militara personal - och aven andra - pa mangahanda satt handgripligt konfronterats med nodvandigheten att behandla hem- liga handlingar pa ratt salt. Och lilcviil liar del Kant, som ovan skild- rats. For var del, mod den ofta bris- tande kanslan for sekretess bade innanfor och utanfor de militara murarna, go de tva exemplen all an- ledning till begrundan, eftertanke och skarpt vaksamhet. Vara be- stammelser oom hemliga handlingars hanterande Oro val varda on for- nyad genomlasning och darutover skadar - del ej all aven pa donna plats paminna om t e kassaskaps- nycklarnas vikt och betydelse saint vadorna av all glomma portfoljen i kupen, medan man sjaly Or i res- taurangvagnen, eller i bilen eller pa butiksdisken. Har Ni dubblettex av aldre KmK? Fran olika staber och for- band liar man pa grund av tidigare uppmaning i tid- skriften till forsvarsstabens pressavdelning oversant en hel del dubblettex av KmK. Pa grund av efterfragan for komplettering saknas dock anyo vissa nr. Do som i forsta hand onskas returnerade, Oro: Argang 1 nr 2, aug 1945 >> 1 > 3, sept 1945 > 1 > 5, nov 1945 1 > 6, dec 1945 > 1 >> 9, mars 1946 14 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 IDENTIFIERA FLYGPLANEN! Tavlingsuppgift nr 7 3 +*- Losningar, innehallandc siffror- na i ordningsfoljd under varandra och med uppgift .om vad resp bild- nummer f6rest5ller for flygplantyp (nationalitet anges) samt innehal- lande lasarens militara titel, nam- net och fullstandig adress, insan- des i slutet kuvert till Kontakt med krigsmakten, Stockholm 90, senast 25. februari. Pa kuvertet skall sta ?Pristavling nr 7>>. De tre forst oppnade, fullt kor- rekta losningarna belonas med var sin tia. I,6sning i or 4/1950. LOSNING TILL TAVLING 5: 1. Tu-2, Ryssland. 2. Jak-9, Ryssland. 3. S 31, Sverige (Spitfire Mk 19, England). 4. A-26 Invader, USA. 5. J 30, Sverige (Mosquito Mk 19, England). 6. F-84 Thunderjet, USA. Pe forvSxlingar som skett voro fol,jande. Nr 1 hade forvaxlats med Pe-2 (3), Ryssland, nr 2 med Jak-3 Ryssland och S 31, Sverige (Spit- fire, Spiteful, England), nr 3 med F-87, USA samt or 4 med F6U Pi- rate och P-2V Neptune, USA. Pristagare blevo sergeant Ragnar POnnkvist, Langedragsvagen 171, Goteborg V, lojtnant Nils Berggren, Vastra vagcn 20 A, Karlsborg och flygsignalist II. Malmsten, 1. div F 14, Halmstad. FLYGPLANRORT kunna crhallas av dem som icke ha tillgang till dem i tjansten, d v s reserv- och vpl befal. Insand endast ett brev- kort med komplett namn, adress, vpl-nummer och mili- tar titel, samt orden > Flyg- plankorten onskas? till Kontakt med krigsmakten Stockholm 90 15 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Civill~rsvarets organisation Till en borjan vill. jag har redo- gora for den territoriella indel- ningen. Den regionala indelningen sammanfaller med lansindelningen. LOnen i sin tur Oro indelade i civil- forsvarsomraden. Indelningen i c'i- vilforsvarsomraden sammanfaller i stort sett med rikets indelning i polisdistrikt. Civilforsvarsomradeu kunna i operativt syfte sammanfb, ras till kretsar. I fraga om civilfor- svarsomrade med stor ytvidd eller eljest s'adana geografiska forhallan: den, att en taktisk ledning fordrar mindre territoriella omraden, sker indelning i distrikt. Den enstaka fastigheten Or den minsta enhet, for vilken civilforsvar kan vara or- ganiserat. Inom varje civilforsvarsomrade K m K dlerger her i eft andra ausnitl delar av byrd- chefen Ivar Millers foredrag infiir en Icon iaktkonferens i Storlien. organiseras de olika enheter, som skola ingripa under krig. Den sto- rk allmanhetens insats i skyddet av hem och liv organiseras i form av hemskydd och verkskydd, i ett ge- mensamt namn benamnt sarskilt civilforsvar. Hemskydd eller verk- skydd finns i tatbebyggelse vid vane fastighet eller anlOggning. ALLNI CIVILFORSVARFT Men det moderna kriget kan " X44 G t t ? 'AA Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 _(I FYLIna flTAM.llkr+ ll d1i1 1N . , MCM [loners astadkomma skador, som bli over- maktiga for hemskydd och verk- skydd. Darfur uppsattas inom varje civilforsvarsomrade taktiska enhe- ter, som skola kunna lamna hjalp diir sa hehovs. Dessa taktiska en- heter utgora det allmanna civilfor- svaret. Inom det allmanna civilfor- svarets ram uppsattas ocksa enhe- ter for genomforande av utrym- ning och inkvartering och for sa- dan verksamhet, som ej direkt be- ror enskilda fastigheter eller an- laggningar sasom reparation av samfardsleder och ledningar, eller verksamhet av mera kvalificerad art. Det allmanna civilforsvaret or- ganiseras i tjanstegrenar, en for observation och forbindelser, en for ordning och sakerhet, en for slackande av brand, en for sjuk- t, has vard o s v. Ett samhalle kan bli sa svirt skadat, att dens egna resurser ej formar avhjalpa uppkomna ska- dor. FOr att mojliggora undsattning av ett sadant samhalle organiseras s k fjiirrhjalp fran narbelagna oska- dade samhallen. Detta innebar, att delar av det allmanna civilforsvaret skall vara organisera'de for att kun- na rycka ut till orter inom do mils ornkrets, som drabbats av storre skadegorelse an de sjalva makta av- hjalpa. Vissa av det allmanna civilfor- svarets tjanstegrenar ha en freds- massig motsvarighet i kommunala karer. Det har darfor ansetts na- turligt att bygga upp dessa tjanste- grenar kring eller pa grundval av motsvarande redan befintliga orga- nisationer. Salunda inga de kom- munala brandkarerna i sin helhet 17 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 i civilforsvarets brandtjanst. For civilforsvarets ordningstjanst tages den ordinaric ordningspolisen i an- sprak i betydande omfattning, men den kommunala polisorganisatio- nen ingar dock ej -- sasom ifraga om brandkarerna i sin helhet i civilforsvaret. Dot forutsattes sa- lunda, att ordningspolis' vcrksam- het skall bedrivas under krig bade av civilforsvaret och den kommu- nala polisorganisationen. Slutligen utgora do kommunala tekniska ver- ken, gatukontor in fl likiiande in- riittningar, stommen i civilforsva- rets tekniska tjiinst. En kraftig forstarkning av do kommunala l:arcrna maste eme.ller- tid ske morn civilforsvarets ram. Detta galler sarskilt brandtjansten, dar on mangdubbling av do kom- munala fredsstyrkorna anses bchov. lig. tivriga tjanstegrenar, for vilka fredsmassiga organisationer ej fin- nas, byggas upp sjalvstandigt. For samtliga tjanstegrenar efterstravas emel]ertid on viss organisatorisk enhetlighet. Do aro salunda i all- inanhet uppdelade i fhirband och avdeliiingar. Befiilspersonalen ut- gores av tjanstegrenschefen samt' cheferna for de olika forband och avdelningar, som inga i tjanstegre- nen, dvs avdchlingschefer, grupp- chefer osv. For vane avdelning eller forband finnas uppstallnings- platser eller samlingsplatser, vari- frAn utryckning sker. Dessa plat- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ~vWA"'m~ A l 414 #D ser skola vara forsedda med skyddsrum. Ledningen av civilforsvaret inom civilforsvarsomrade utovas av ci- vilforsvarschefen med bistand av tjanstegrenscheferna. Till civilfor- svarschefens hjalp finnes i fragor, som rora det sarskilda civilforsva- ret, hemskydds- och verkskyddsin- spektorer. Ledningen utovas fran en central, som i allmfinhet ar ut- ford som skyddsrum. Den organisation, som jag nu talat om, behover ganska mycket personal. Den mera betydelsefulla delen av denna personal inskrives i civilforsvaret. Inskrivningen om- fattar 120 000 hemskyddsledare, 300 000 personer i verkskyddet och 445 000 personer i allmanna civil- forsvaret. Civilforsvaret star under civil ledning. Under Kungl. blaj:t i in- rikesdepartementet utovas hogsta ledningcn i landet av civilforsvars- styrelsen. Denna myndighet liar formen av Ott centralt fimbetsverk med en generaldirektor som chef. Styrelsen fir organiserad pa fyra byraer ocli tva avdelningar, en ad- ministrativ och kameral byra, en organisationsbyra, en byra for ut- bildning, ovning och krigsplanlagg- ning, en teknisk byra, en bevak- ningsavdelning, och en brandavdel- ning. 't'ill styrelsen liar vidare knu- tits en militfirassistent for att for- medla samband med hogre milita- ra myndiglieter saint en civilfor- svarsoverlakare for att ha oversyn over civilforsvarets sjukvardande uppgifter. Slutligen ingar i styrel- sen fyra lekmannarepresentanter. Under civilforsvarsstyrelsen utovas 19 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ledningen av civilforsvaret inom vane On av lansstyrelsen. For delta 5ndamal finns inom varje lansstyrelse en forsvarsavdelning med en civilforsvarsdirektor sour chef. Aven vid lansstyrelserna fin- nas militarassistenter for att uppe- halla sambaed med militara myrt- digheter. Ledningen inom civilfor- svarsomrAde utovas - som ovan sagts - av en civilforsvarschef, som har erforderlig administrativ personal till sin hjalp. MILITAR DIREKTIVRATT I m tnga hanseenden foreligger ett nara samband mellan civilfor- svaret och det militara forsvaret. Sa kan exempelvis utrymnings- transporter behova framforas efter fardleder, pa vilka militara kon- centreringstransporter paga. Till forhindrande av storningar i vik- tiga militara' operationer eller for att underlatta s'adana operationer ha militara myndigheter tillagts raft att Iamna civilforsvarsmyn.. digheter direktiv om civil V5 rsvarets inriktning i operativt hanseende. Militar myndighet kan salunda i nyssnamnda exempel foreskriva, att utrymningstransporterna icke fa anlita vagar, som erfordras for aft framfora trupper. ALLTMER KOMPLICERAT Under det senaste varldskrigets forsta skede kunde civilforsvaret med utsikt till framgang arbeta med relativt enkel utrustning och titan att taktisk skicklighet var nod- viindig. Numera erfordras i manga fall ganska komplicerad utrustning, sarskilt inom forbindelsetjansten, den tekniska tjansten, brandtjans- ten och gasskyddstjansten. Pa grund av omfattningen av den ska- degorelse, som kan vantas, blir det viktigt, att forbanden kunna upp- trada ph ett taktiskt klokt satt. Det Or salunda nu forenat med mycket storre risker an forut att satta in oforberedda eller daligt forberedda styrkor i civilforsvarsverksamhet. Den forberedelseverksamhet un- der fred, som erfordras, hanfor sig i huvudsak till planlaggning, ut- bildning och ovning, skyddsrums- bygge,materielanskaffning, forrads- hallning av materiel saint forsk- nings- och forsoksverksamhet. Det Or forenat med stora risker att in- satta oovade eller daligt ovade for- hand i civilforsvarsarbete. Den west betydelsefulla personalen maste darfor genomga utbildning och ovning redan i fredstid. Denna verksamhet blir av mycket stor om- fattning. Vi rakna med att - se- dan utbildningslaget stabiliserats - 345 000 personer arligen skola erhalla forsta utbildning eller repe- titionsutbildning. Storleksordning- en av materielanskaffningen fram- g'ar av de anslagsbelopp, som stallts till forfogande. For foregaende och och innevarande budgetar ha sam- manlagt over do miljoner kronor beviljats.. Upphandling av s i be- tydande materielmangder Or ett tidskravande arbete. Betraffande lagerhallningen vill jag framh'alla, att civilforsvaret f n forvarar ma- teriel till ett inkopsvarde av mellan 50-60 miljoner kronor. Materielen lagras pa 300 platser i landet i om- kring 650 forradslokaler. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 ATT FLYGA FORT II. Aerodynamiska 'grunder Pa basis av kanda resultat fran redan flygande plan jamsides med teoretiska studier, studier av ut- landskt material och vindtunnel- prov pa modeller kan den aero- dynamiska utformningen och pres- tandaberakningen av projektcrade flygplan genomforas. For alt karma forsta de olika me- toder som begagnas vid utform- ning av flygplan Or det nodvandigt att vela on hel del om de olika krafter, som verka pa ett flygplan, da del startar fran marken, flyger och svanger i luften och landar igen. Dot galler, utover konstate- randet av befintligheten av dessa krafter, att astadkomma en fysika- lisk forklaring till luftstromnings- forloppets olika skeden vid flyg- ning och att kunna uttrycka dessa olika problem matematiskt. Lyftkraft, motstand och stabilitet Or de grundlaggande faktorer, som maste ventileras vid projektering av ett flygplan.? LYFTKRAFT Flera fordringar maste uppfyl- las for att ett flygplan skall kunno/r m~ ~Rn -F;y.3. Motsl~ndskuwo. 22 t-iY9bvrt'yhct bli nedatriktad. Tvdrkraftsresultan- ten blir av denna anledning lutad bakat i forhallande till flygrikt- ningen. Resultantens ena kompo- sant vinkelratt mot vingen Or lyft- kraften och den andra motriktad flygriktningen ar det inducerade motstandet (se fig 1). Med okande hastighet blir luftens samman- tryckbarhet mera pataglig och ytt- rar sig i okat tryckmotst.and, et[ motstand som kan ignoreras vid lAga farter. I samband med hoga flygfarter talas ofta om ljudhastig- het. For en icke initierad kan dot kanske tyckas egendomligi att just ljudets hastighet synes vara be- svArlig att passera upp mot myc- ket hoga farter. Ljudets fortplant- ning i luft fir i verkliglieten en tryckstorning, som breder ut sig at alla hall med ljudhastighet (ca 340 m/sek vid marken). Vid laga far- ter kommer flygplanet att standigt ligga bakom den alstrade tryck- vagen, medan daremot, dii hastig- heten narmar sig ljudets, (let kom- mer att ligga mitt i tryckvagen, ett omrade dar motstandskoefficien- ten, en dimensioonslos faktor for motstandet, hastigt okar for att se- dan Ater minska. Dynamiska tryc- kets okning med storre fart gor att motstAndet efter en topp vid ljud- fart Ater okar mot hogre overljud- hastigheter (se fig 3). DRAGKRAFT Mest aktuellt for ett flygplan efter lyftkraft och motstand Or sjalvfallet motorns dragkraft, som maste uppvaga motstandskraften, Vi konstatera har blott att drag- kraften bor angripa i rakt motsatt Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 f'y. // y9p/a 7s axe/s y.d "i odi rodel o r17 riktning mot den resulterande mot- standskraften. Narmare redogorclse for dragkraft foljer i en senare ar- tikel. JAMVIKT JAmvikt mellan ovannamnda krafter Ur en given forutsattning for att flygning overhuvudtaget skall Aga rum. SAledes skall lyft- kraften uppvaga vikten och drag- kraften motstandet. Ar exempclvis vikten for stor kommer flygplanet att rulla framat pA marker men aldrig latta, nagot som kan intraffa vid overlast. En dragkraft storre An motstandet ger upphov till acce- lererad rorelse framAt, dvs hastig- heten okar undan for undan. STABILITET Med stabilitet menar man de j5mviktstillstand som under flyg- ning mAste rada vid olika r6relser kring flygplanets tre huvudaxlar, en i rorelseriktningcn, en vinkelrat mot denna i vingplanet och en vin- kelrat mot dessa bada riktad upp- at (se fig 4). Horelse kring den forstnamnda, betecknad rollrorelse, Or.beroende av vingens skevroder som Or fastade i vingens bakkant och vid utslag arbetar sa att lyft- kraften pa den ena vingen okar samtidigt som den minskar pa den andra. Den Andrade kraftfordel- ningen pA vingarna ger uppliov till ett vridande moment, som far flyg- planet att rotera kring sin lAngd- axel. Skevrodrens huvudsakliga uppgift Or att hOlla flygplanet sta- bilt vid svangar och i byigt vader. Hojdroder och sidorodcr ger Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 n jlighet till variation av flygpla-? nets stigforxnaga resp svangfor-? maga i sidled. Stabilisatorn, som. tillsammans med hojd- och sido- roderorgan jamte Pena utgor flyg-, planets stjartparti, kompenserar del vridande moment som skillnad i lage av tyngdpunkt och tryck-, centrum ger (se fig 4). Tryck., centrum anger laget av luftkraf- ternas resultant. Stabilisatorns stor-? lek ar berbende av dessa krafter. VINDTUNNELPROV I vindtunnel undersokas de olika. krafter och moment, som verka ph on flygplansmodell. En modell av ett flygplan, oftast gjord i try, maste vara mycket omsorgsfullt ut- arbetad. Exakt likformighet med verkligheten efterstravas och ythe- handlingen maste utforas omsorgs- fullt. For att i mojligaste man efter- likna verkliga forhallanden Or mo- dellen stallbar i forhallande till. luftstrommen i tunneln, m a o dess anfallsvinkel kan varieras i onskad grad. Av sarskild betydelse Or de s k polarkurvorna, (so fig 5), i. diagramform angivna sambaed mellan motstand och lyftkraft. CZ Fig. S P/orku~vq er~idl/e.s v d vind- tunne/ ev, a Moltfis'nd KONTAKT med krigsmakten har till uppgift att bidra till en god kontakt mellan krigs- makten och de stora befals- grupper, som icke sta i aktiv tjanst, samt mellan krigsmak- tens olika personalkategorier och samhallet. Denna uppgift vill den fylla dell genoin att ge on fortlopanth erientering om utveeklingen pa det mili- tary omradet, dels genom att Minna - sarskilt den aktiva personalen - upplysning om samhallsfragor och utrikespoli- tiska forhallanden. Vid sidan av andra kallor bor den pa sa Batt kunna bilda underlag for muntlig orientering av truppen. Dessa ha olika utseende for olika flygplan och ger berakningsingen- iorerna vissa mojligheter for den egentliga prestandaberakningen av ett projekt. Tryckfordelningsmat- ningar pa vingar, flygkropp och styrorgan Or av varde for hallfast- hetsteknikerna. Som hjalp for den aerodynamiska utformningen goras stromningsundersokningar, an- tingen med sma vimplar fastade pa lampliga stallen, eller med fotogra- fering av luftstromningen som go- res synlig genom att man later rok- gaser passera modellen i vindtun- neln. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 SlamllygLrarnas framlici Stamflygforaryrket fir for huvud- delen av stamflygforarna ett ge- noingAngsyrke. Endast ett mindre antal av varje kurs kan uttagas till officcrsutbildn.ing, och mojlighe- terna till anstfillning inom den ci- vila luftfarten aro begransadc. Storsta delen av stamflygforarna maste dfirfor soka sig ett nytt yrke vid anstiillningstidens slut. For att s5kerstalla on anstallning med goda framtidsmojligheter och samma 16- nenivA som under anstallningen vid FV fordras utbildning och denna paborjas redan under anstfillnings- tiden i form av civilanstiillningsut- bildning. Bestammelser li0rf6r ha utfardats av Kungl Maj : t och Oro av foljande innehAll. Utbildningen tiger normalt rum under de tre sista vinterhalvAren av forsta anstallningstiden och fort- gar sedan under ev forlangd an- stallning. C:a 400 tim anslas av tjanstetid varje fir. Om sarskilda skal foreligger - t ex att vederbo- rande onskat sig on omfattande ut- bildning - kan utbildningen fa pfi- borjas ett fir tidigare, men dA far tjanstetid icke anvandas. Utbild- ningen anurdnas dar sa Or mojligt vid fasta undervisningsanstalter eller vid flottiljerna med anlitande av sarskilda larare eller ocksA som korrespondensundervisning med hjalp av studieledare. Utbildningen kan i allmanhet ej avslutas under anstallningstiden utan mAste fullfoljas efter avskedet. For detta andamal atnjuter varje stamflygforare avsevfirda ekono- miska formaner. Efter en anstall- ningstid av minst sex fir erhAlles en avskedspremie pa 500--800 kr, civilanstallningsforsakring, som of- ter sex firs tjanstgoring Or 2 576 kr och efter do fir 4 816 kr, stipen- dium under yrkesutbildningen med sammanlagt 1 000 kr samt slutligen rantefritt varnpliktslan om hogst 5 000 kr. Efter sex fir kan stamflyg- foraren sAlunda erhalla 4 156 kr forutom varnpliktslanet, som skall vara Aterbetalat inom do fir. Som exempel pA planerad ut- bildning kan anforas foljande. Stamff med realexamen: partiell studentexamen per korrespondens for bl a intrude i tvAArigt folksko- leseminarium, handelskurser for intrude i ltandelsgymnasium och tekniska studier for intrude i nA- gon hogre klass i tekniskt gymna- sium. Stamff med enbart folkskola: re- alexamen per korrespondens for intrude i fyraarigt folkskolesemi- narium eller intrude i tekniskt gymnasium. Erfarenheter av utbildningen saknas finnu, men forutsattning- arna for att med ovanstAende ut- bildningsmojligheter vinna on god civil anstallning mAste anses goda. Ytterst beror ju resultatet dock pA den enskildes energi och framAt- anda. 25 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Prominenfa profiler GENERAL OMAR BRADLEY General Omar Bradley Er sedan i augusti i ar ordforande i det ame- rikanska stabschefsutskottet och :i denna egenskap den hogste mili- tare chefen for Forenta staternas krigsmakt. Denna stallnirfg gor honom Oven i realiteten till den ledande militiiren i den forsvars?. organisation, som byggts upp in.- om ramen for Atlantpakten. Forutom sin egen obestridliga militara begavning, som han fatt tillfalle att demonstrera bade pa det teoretiska och praktiska pla- net, liar Bradley frarnfor alit gene- ral Eisenhower att tacka for sin karriar. De traffades for forsta gangen som kurskamrater pa krigs-? skolan `Vest Point, och grunden lades diirvid for en vanskap, som annu bestar. - Det andra varldskriget 'skapade for Bradley liksom for de fiesta andra amerikanska officerare pa aktiv stat mojligheter till ett snabbt avancemang. Han blev overste- lojtnant 1936, och sex ar senare var det i egenskap av nybliven gene- ralmajor, som han kallades till den nordafrikanska krigsskadeplatsen, dar han till att borja med tjanst- gjorde vid overbefalhavaren Eisen- howers stab. I april 1943 fick han befalet over 2. amerikanska karen och ledde pa vanstra flanken den avgorande offensiven mot axelstyr- korna i Tunisien i maj s A. Hos- ten 1943 forflyttades Bradley till Storbritannien som befOlhavare for de amerikanska trupperna dar. Han speladc en framtradande roll vid planeringen av och forbere- delserna for invasionen i Frank- rike och var chef for de ameri- kanska landstigningsstyrkorna un- der det inledande skedet. Alltef- tersom del allierade brohuvudet laddades upp och utvidgades, over- tog Bradley enligt planen befalet forst over 1. amerikanska armen och fran den 1 september 1944 fram till Europakrigets slut over 12. armegruppen, omfattande 1., 3. och 9. amerikanska armeerna. Det var under hans direkta ledning som 1. armen den 25. juli lyckades bry- ta igenom de tyska linjerna vid St. Lo, en framgang, som blev upp- takten till de foljande segerrika operationerna i Frankrike. Brad- ley visade sig darvid besitta fram- staende faltherreegenskaper, fram- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415ROO7100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 for alit on beundransvard formaga att pa alit salt utnyttja fiendens svagheter och felsteg. Ilan gav ett lysande exempel pa delta, nar for- band ur den 1. amerikanska ar- men i mars 1945 oformodat erov- rade den oskadade Ludendorff- bron over Rheu vid Remagen. Bradley kastade snabbt fram fern divisioner i riktning mot Remagen och lyckades pa kort tid pa andra sidan Rhen organiscra ett brohu- vud, varifran den 1. armen sedan soderifran kunde fullbo:rda inring- ningen av do tyska armeerna i Ruhromradet. Efter krigsslutet fick Bradley i uppdrag av president Truman att reorganisera understodsverksam- heten for do amerikanska krigsve- teranerna, on verksamhet, om vil- ken han sjaly, yttrade: ?Det finns inget annat arbete, som jag hellre skulle vilja ha, och det finns inget annat arbete, som jag skulle vilja skota battre.> Han kallades emel- lertid snart tillbaka till rent mili- tara vary. I februari 1948. blev han armestabschef efter Eisen- hower. Pa den nuvarande posten som ordforande i stabschefsutskot- tet Or on av Bradleys viktigaste uppgifter att genomfora den sam- ordning av de olika vapengrenar-. na, som forutsetts i den nya ame- rikanska forsvarsorganisationen. ERIK HOLM Uarnpli1 tiga befalet room flygvapnet I foregdende nr, 10, av KmK ha IM stycken placerats fel- aktigt i artikeln ?1948 drs vdrnpliktskommilte?. Vad som sags om kernpensation till dem som utlages till varnpliktiga underofficerare och officerare under mellanrubrilcen >>Varn- pliktigt befdl morn flygvapnet? hdnfor sig till motsvarande ka- tegorier room armen. Texten under rubriken varnpliktigt befal room flygvapnet skall ha foljande lydelse: A nom flygvapnet utbildas varn- pliktigt befal endast till luftbevak- ningen. For befalets vidkommande ar tjansten en ren underrattelse- och stabstjanst. Men dessutom maste befalet ha on viss stridsut- bildning for att kunna forsvara sina aniiiggningar vid sabotagefor- sok och anfall. Kommitten foreslar, att uttagning till varnpliktig under-- officer sker tvdngsvis vid inskriv- ningen. Uttagning till varnpliktig officer foreslas ske frivilligt bland varnpliktiga, som genomgatt un- derofficersutbildning. Tiden for den forsta tjanstgo- ringen skulle bli resp do samt sex- ton och en halt' manader. Iiartill komma repetition sovningar under Saknar Ni nagot nummer av KmK? Enstaka 18snummer av tidskriften kunna I och for komplettering erhAllas i viss utstrackning genom bestallning till Forsvarsstabens pressavdelning. Restupplagorna aro dock synnerligen begransade. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FBU:s upplysning och propaganda En av FBU-rorelsens huvudupp- gifter Ur upplysning och propa- ganda. Den drivs efter i huvudsak tva linjer: den allmanna som van- der sig till den stora allmanheten for att sprida kannedom om rorel- sen och skapa goodwill for den- samma samt den som riktar sig di- rekt till dot varnpliktiga befalet. Naturligtvis Loper dessa tva linjer ganska mycket in i varandra men an dock gor man klokt i att halla dem en smula i sar. Den allmlinna propagandan sker nittio dagar. Eftersom dessa tjanst- goringstider huvudsakligen grunda sig pa teoretiska berakningar fore- slir kommitten, att utbildningen icke fastlases vid denna langd utan att i forfattningsvag samma maximiram bor anges, som galler for armen, d v s resp femton och tjugoen manader. Det bor direfter ankomma pa Kungl Maj:t att inom denna ram efter forslag av chefen for flygvapnct meddela narmare bestammelser rorande utbildnings- tidens langd. Viirnpliktiga underofficerare fo- reslas fa 125 kr efter do rnanaders utbildning samt de varnpliktiga, som darefter genomga officersut- bildning, ytterligare 1 625 kr att utbetalas efter sexton och en hale manader (-den egentliga officers?- utbildningens slut). huvudsakligast genom dagspressen, facktidskrifter, film, radio, utstall- ningar, annonsering och affischer. Av do hiir uppraknade Or publici- teten i dagspressen utan tvivel dot basta medlet. Konsten Or emellertid att ge, tidningarna nagot av nyhets- eller dagsaktuellt varde och mindre av direkt propaganda. Det ar dot ideliga omtalandet att man finns till och vad man gor som it av varde. Annonsering Or ett utmarkt model men i regel for dyrbart, i vane fall i storre utstrackning, vil- ket Or nodvandigt om donna form skall sla. Da Or (let nastan battre att offra en slant pa en ordentlig journalfilm som liksom fallet Or f n loper landet runt pa flertalet biografer. En fargstark och klat- schig affisch ar icke holler att for- akta. Radion och utstallningar har liven de sitt stora varde. 20 000 BESOKARE - ETT PAR HUNDRA NYA MED- LEMMAR Av den allmanna propagandan far man ett visst direkt resultat i form av nya medlemmar och del- tagare i utbildningsverksamheten. Man far emellertid nogsamt akta sig for att i detta hanseende spanna forhoppningarna for hogt. Som exempel kan anforas en forsvars- utstallning i Stockholm hosten 1949 ordnad av Stockholms befalsutbild- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 En informationsdisk och dess bemanninq gav vid FBU-utstdllningen i Kungs- hallen i Stockholm god > utdclning?. ningsforbund. Utstzillningen var klatscliig och bra och besoktes un- der de tre dagar den var oppen av over 20 000 personer. Resultatet blev for forbundets del ett par hundra nya medlemmar. Vackert sa men det storsta vardet ligger sakerligen pa langre sikt i form av en underlattad direkt till den en- skilde riktad propaganda. Den senare sker inom FBU-rorel- sen aven den pia flera olika satt. Furst och framst har vi uppma- ningar och anmodan fran de mili- tara myndigheterna och fran orga- nisationen sjaly att delta i utbild- ningen. Hiirtill kommcr utsandan- det av broschyrer o. d. Dessa pro- pagandaformer ger naturligtvis ett visst resultat. For nagra ar sedan da rorelsen var ny och foga kind kunde man rakna med 1-3 % men numera finns exempel pa iinda upp till 20 %. Ett resultat vari den all- ARM Ett publikdragande montage i Kengshalle44 i Stockholm hosten 1949. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 manna propagandan har sin goda 1 j DIREKT, PERSONLIG PRO- PAGANDA KANSKE VIKTI- GAST Som av dot ovan anforda fram- gar kommer man endast ett stycke pa vag mod de propagandaformer som nimnts. Den direkta, person- liga propagandan waste tillgripas for att dot skall bli ett ordentligt resultat. Den bbrjar mod upplys- ning oin FBU-rorclsen redan vid lruppforbanden och fortsatter se- dan genom befalsforeningarnas for- sorg. Dessa liar tillgang till avtryck av registreringsplatarna betraf- fande varnpliktigt befi 1. Pa dot sat- tot vet foreningarna och deras ar- betande medlemmar till vilka de skall vanda sig och har har vi den verksamhetsform sow dot for varje forcning galler att systematisera pa ett liimpligt Batt. Dot fordras emellertid Oven an- nat On propaganda och medlems- varvning. Bl a god regi i fraga orn utbildningen och all annan verk- samhet inom organisationen. Sa- dant tilltalar och verkar lockande och ar en av forutsOttningarna for att den nyvarvade medlemmen skall trivas och stanna. Som man finner maste upplys- ningen och propagandan vara mangsidig och ga fram efter olika vagar. Den far holler aldrig stelna i formerna utan maste standigt for- nyas. Batt skott mod tillampning av den moderna rekiamens metoder ger den resultat, eljest icke. B SKOG1"3 VEM AR VEM? Flora truppregistreringsmyn- digheter slarva betraffande pa- stampling av avsandande myn- dighet pa de korsband, varmed KmK distribueras. Korsbanden aterga till forsvarsstaben vid obestallbarhet men kunna ej vi- darebefordras till vederborande myndighet for rattelse, nar stampeln ifraga saknas. Fn kvarligga pa fst avd PF f6rsiin- delser, adresserade till fOljande personer: Fanrik A E B Ekdahl, Pol- hemsg 36 n b, Stockholm Lojtnant Eliasson, VOstra Persg 45, Nykoping Fanr Granstrom, K H, Ma- jorsg 4, Umea Fanrik E G Hybinette, Sysslo- mansg 26, Stockholm Fanrik Jansson, Kopmang 48, Gavle Lojtnant Karlsson, Sveavagen 74, Djurgarden Fanrik Pott, Bergslagsgard 72, Karlskoga Lojtnant Wennerberg, Gull- marsvagen 4, Enskede Kan nagon av KmK lasare ge anvisning pa aktuell adress till nagon av dessa eller ange ve- derborandes truppregistrerings- myndighet, mottagas sadana upplysningar av KmK exp, Stockholm 90. Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Pansartruppernas motorfordon Pansartruppernas stridsfordon ha vid mAnga tidigare tillfallen pre- senterats for lasekretsen och mAste vid dot liar laget anses val kanda. Dot har darfor ansetts onodigt all i defla sammanhang medtaga dem. 1)e av pansartrupperna organise- rade fiirbanden inga till storsta de- len i pansarbrigaderna. Dessa be- stO fiirutom av stridsvagns- och pansarvarnsforband av pansarin- fanteri, artilleri, luftviirn, ingen- jortrupper och undcrhallstrupper. Av de sistnamnda organisera pan- sartrupperna pansarreparations- kompanier och pansarforradstrop- par. I denna artikel komma endast de fordon att omnamnas som inga i pansar- och infanteridelarna av pansarbrigaden. Specialtruppsla- gens fordon i ovrigt koinma att re- dovisas under vederborligt trupp- slag. Vid sidan av de forband, som in- ga i pansarbrigaderna, organiseras av pansartrupperna karstridsvagns- bataljoner, pansarkompanier (i ka- valleriets cykelbataljoner), pansar- varnskompanier (i kavalleriets pansarskyddsbataljoner), sjalvstiin- diga bandvagnkompanier och pan- sarverkstadskompanier, de sist- niimnda verkstadsforband i ctap- pen. Pansarbrigadstaben innehaller bl a sambandsmedel i riklig om- fattning. forutom smirre radio- hilar och radioterrangbilar (jamfor argang V nr 10) inga ett antal ra- dioterrangbilar 250 W. Den Or byggd pa samma chaesi som ter- rangbil m/42M eller m/46 (presen- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Terreinabil m/42 IMP. teras' senare i saraband med artil- leriets och luftvarnets fordon). I pansarbrigaden ingaen'de tva pansarskyttebataljoner bests var- dera av stab, tre pansarskyttekom.- panier, ett pansarunderstodskom- pani och ett pansartrosskompani. Bataljonerna aro rikligt forsedda med motorfordon. Sasom rekognoseringsfordon., samt pjas- och ammunitionsbilar inga terrangbilar, 1/2 ton och 11/ ton (beskrivna i argang V nr 10), som stabsbilar och fordon for per- sonaltransport terranbilar m/42 KP. Den ar ett svenskbyggt terrang- gaende fordon forsctt med pansar- kaross. Chassiet overensstammer med i tidigare nummer av KmK beskriven terrangbil m/42 L. Bilen rymmer forutom foraren 17 man och doss maxhastighet pa vag Or 75 km/tim. ~ Saval sjalvstandiga (Ur-) som i pansarbrigad ingaende stridsvagns- bataljoner hesta av stab, tva Latta och ett tungt stridsvagnskompani, ett foljekompani och ett strids- vagnstrosskompani. I en kar- stridsvagnsbataljon ingar dessutom ett pansarreparationskompani och vintertid en motorplogtropp. Som rekognoseringsfordon ingar hl a terrangpersonbil m/46. Den Or byggd pa samma chassi som terrangbil 11/ ton. Forutom fora- ren kan den medfora fem passa- gerare. Dess maxhastighet pa landsvag Or 90 km/tim. I stridsvagnsbataljonen ingAr vi- dare terrangbilar m/42 KP och i stridsvagnstrosskompaniet vissa Terrdngpersonbil m/46. fordon for bargning av strids- 32 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 vagnar. Bargningsterrangbil 10 ton ar av market Wrecker. 10 ton anger att den formar barga for- don oin 10 tons vikt. Dess mo- torstyrka ar 133 hkr och dess drag- formaga 15 ton. Terrangdragbil m/46 Ur liksom ovannamnda bargningsfordon ett efter kriget inkopt surplusfordon. Det lastar c:a 12 ton d v s en latt stridsvagn och kan dra ett slap pa 15 ton. Motorstyrkan ar 200 hkr. En bargad stridsvagn kan trans- porteras antingen upplastad pa flaket av en terrangdragbil m/46 (efter viss ombyggnad av bilen) eller pa en stridsvagnstransport- vagn, 25 ton. Pansarkompaniernas och pansar- varnskompaniernas fordon ha otn- Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Upp till 25 ton, dos vara kraftigaste stridsvagnar, tar denna transportuagn. namnts i saraband med kavalleriets nehalla pansarvarnspjaser i sjaly- fordon. gaende lavettage och terrangbilar Bandpansarvarnskompanierna in- for rekognosering och personal- transport. I pansarverkstadskompanierna och pansarreparationskompanierna slutligen inga dels bargningsfor- don och dragfordon liksom i pan-. sartrosskompanierna dels speciella verkstadsfordon. Dessa fordon Det svenskbyggda specialfordonet fiir stridsvagnsbargning. 34 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 FRAN TIDSKRIFTSFRONTEN Regerirrgsgat 109, Stockholm. 12 nr/dr, 4:-- kr/ar, losnr 40 ore. Nr 11: Fotografier utnyttjas, nar en invasion planlaggcs. Major Per Lindgren skildrar betydelsen harav under andra varldskriget. Nr 12: Fragor om materiel och utrustning. Overste B V Skogh om rationalise- ringen. vid forsvarsomradena oeh frivilligutbildningens ansvallning. Nr 12: Radar --- ogat som ser i morkcr och dimma. Av kapten Sixten Sten- hede. Nr 12: Dc. svenska pansartrupperna. Av major Erik Lorichs. DEN SVENSKE UNDEROFFICEREN 131asieholmstory 11 A, Stockholm. 24 nr/dr, 5:- kr/dr. Ni-22: Truppundcrofficeren i arbetc. N?igra uttalanden av ett antal truppunder- officerare om utbildningens problem och uppgifter. Nr24: Nagra krigscrfarenheter och vAr nya flotta. Av kapten G Bolling- FOLK OCII FORSVAR Grev Turegatan 2, Stockholm. It nr/dr, 3: - kr/dr, losnr 80 ore. Ni 4: Nagra synpunktcr pa forsvaret. Fit lie Jonas Nordenson om fiirsvaret och vary ekonomiska resurser. FOLK OG V1ERNr, Kopenhamn Nr 9: School of infantry. Av kaptajnlojtnant N L Tholstrup. Intryck friin tjansteuppehAll pa cu engclsk infanteriskola i Tyskland. Forts och av- slutning i nr 10. Nr 9: Moderne Femkamp. Kaptajn Helge Klint belyser historiskt danska in- satser. MILIT/ER ORIENTERING1, Oslo Nr 23-24: Specialnummer om den norska forsvarskommissionens hetankande. Kan crhlllas genom bokhandcln efter bestallning. - Forts pd nusta sida -- komma att omnamnas i ett senare nummer i samband mcd under- hallstruppernas fordon. I verk- stadskompaniet ingar dessutom ett specialfordon for biirgning av stridsvagnar en s k bargningsband- vagn. Den har samma chassi horn en lung stridsvagn och (less terriing- gaende egenskaper overensstiim- mer darfor med en sadan vagns. B E FOLCKER Far Ni dubbla ex? Den som erhaller dubbla ex av KmK uppmanas alt meddela saken till Kontakt med krigs- makten, Stockholm 90. Det hr darvid nodviindigt all tinge for- och efternamn, vpl-nr, trupp- registreringsmyndighet same avsandarna till forsandelserna. 35 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2 O dAN TIDSKRIFTSFRONTFN IIIIIIIIIIIIIII IIII IIIIIIII I IIIIIIIIIIIII IIII IIIIIIII I IIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIII (IIIIIIII IIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII NY MILITAR TIDSKRIFT Linnegatan 7, Stockholm. 12 nr/ar, 1/t: - kr/ar, loser 1:50 Ia. Nr 11: Norge og Atlantpakten. Av redaktor Alfred Skar. Nr 11: Danmark og Atlantpalcten. Av folketingsman Frode Jakobsen. Nr 11: Avvagningsfragan och vara stridskrafter. Av major Sam Myhrman. OFFISERSBLADET', Oslo Ni 10: N,Trforsvar av vare flyplasser. Av oberstloytnant Carl Stenersen. OFFICERSFORBUNDSBLADET Artillerigatan. 51, Stockholm. 12 nr/ar, 6:- kr/ar. Nr 11: De militara traditionernas adelsmarke. En framstaende f d USA-officer analyserar officerstraditionernas betydelse ur olika synpunkter. OUR NAVY2, New York d 1/11: Boilermaker's=boiler. (Atombombens verkningar och mbjligheterna att minska dem.) RIVISTA MARITTIMAZ, Rom Juli: L'impiego dell'aviazione navale difesa del traffico marittimo. (Sjofiygets andel i sj6farts skyddct.) SVENSK TIDSKRIFT ' Box 7188, Stockholm 7. 10 nr/ar, 15: ---- Icr/ar, losnr 1: 75. Nr 10: Slaget vid Pentagon. En redogdrelse for schismen arme-marin i USA. SVERIGES FLOTTA Birger Jarlscgatan 18, Stockholm. 12 nr/ar, 9 kr/ar. Losnr 80 ore. Nr 11: Norska jagares krigsinsatser. Av kommenddrkapten N-E Odman. TIDEN Sveavdgen 68, Stockholm. 10 nr./ar, 8:- Icr/ar, l6snr 1:--- kr. Nr 9: Atombombens nya aspekt. Av Stratcgos II. TIDSKRIFT FOR SVERIGES CIVILFORSVAR Klarcr V. Kdrko6 7, Sthlm. 12 nr/ar, 5: -- Icr/ar, liisnr 50 lire. Nr 12: Nytt om atombomben. Notiser och tidskriftsoversikter. TIDE-KRIFT FOR SOV/ESEN2, Kopenbarnn Oktober: Taktiske og tekniske principper i moderne skibsartilleri. (Silctawedel, aven radar, gyrostabiliscring, och prin.ciper for eldledning.) TIDSKRIFT I SJOVASENDET Karlskrona. 12 nr/ar, 8:-- - kr/ar, losnr I:- kr. Nr 11: Manniskan och krigsmaskinen. Av kommendorkapten 0 Krokstcdt. 1 Kan erhallas genom bokhandeln efter bestallning. 2 Kan erhallas som korttidslan fran marinens pressdetalj. Emil Kihlstroms Tryckeri A.-B., Stockholm 1950 85871 Declassified in Part - Sanitized Copy Approved for Release 2012/05/04: CIA-RDP83-00415R007100090001-2
Agency
About CIA
Organization
Director of the CIA
CIA Museum
News & Stories
Careers
Working at CIA
How We Hire
Student Programs
Browse CIA Jobs
Resources
Freedom of Information Act (FOIA)
Center for the Study of Intelligence (CSI)
The World Factbook
Spy Kids
Connect with CIA
Search CIA.gov Site Policies Privacy No FEAR Act Inspector General USA.gov Site Map